tisdag 29 januari 2008

WSJ och Robert Hirsch

De senaste veckorna har debattens vågor kring Cambridge Energy Research Agency:s (CERA:s) nyligen utgivna rapport gått höga i Peak Oil världen. I rapporten fortsätter CERA att hävda att ett eventuellt maximum i världens oljeproduktion ligger flera decennier in i framtiden och att det egentligen inte finns någon källa till oro. Rapporten går trots detta vidare med att säga tömningen av befintliga oljefält ligger på 4,5% vilket motsvarar 3,8 miljoner fat om året. D.v.s. att bara för att behålla nivån på dagens oljeproduktion måste världen varje år hitta ett nytt Iran.

I The Wall Street Journal fanns den 17:e januari en artikel om CERA:s rapport av Neil King Jr där journalisten inte tog rapportens slutsatser för givna utan han förhöll sig hälsosamt skeptisk. Problemet med att bedöma reservstorlekar och produktionsdata från världens oljefält är att de omgärdas av ett enormt hemlighetsmakeri från de oljeproducerande ländernas sida. Å ena sidan har vi CERA:s optimistiska synpunkt att ett maximum inte är nära förestående, och å andra har vi en del oberoende geologers som säger att maximum har redan varit eller är i alla fall snart förestånde.

Sanningen ligger säkerligen som så ofta tidigare någonstans i mitten, och det är här The Wall Street Journal har valt att lägga sig. Robert Hirsch, författare av den berömda Hirsch-rapporten för det amerikanska energidepartementet, sågar WSJ-artikeln jäms med fotknölarna i ASPO-USA:s senaste nyhetsbrev. Personligen skulle jag nog definiera mig själv som oljepessimist men de här eviga diskussionerna för tyvärr inte debatten vidare. Ett problem är naturligtvis att olja traditionellt är något av ett mansyrke och ett visst mått av personlig prestige har ätit sig in i debatten där de olika sidorna slåss som hund och katt. Det är en olycklig utveckling för ett ämne som är så viktigt för oss alla.

Artikeln i Wall Street Journal av Neil King Jr:
http://online.wsj.com/article/SB120054248700897011.html?mod=MKTW

och Robert Hirschs svar:
http://www.energybulletin.net/39620.html

Inga kommentarer: