I en postering på sin blogg så skriver Warren Brussee att bankkrisen kommer att vara över till 2012. Hans argument går ut på den innovativa finansieringen av den amerikanska husmarknaden kommer att nå sin botten just det året och huspriserna kommer att bottna. Enligt Brussee så är den nuvarande krisen ett resultat av den privata sektorns alltför stora belåning.
Han oroar sig inte nämnvärt över statsskulden utan hävdar att den har i förhållande till BNP varit större tidigare, exempelvis efter andra världskriget, utan att ekonomin har gått under. Brussees recept är inflation som han säger både kan öka BNP och reducera statsskulden samtidigt. Problemet är att skuldens finansiärer, Kina, inte tänker följa den vägen. Enligt en enkät bland ledande kinesiska ekonomer som publicerades förra veckan så tyckte en majoritet att guld var ett bättre investeringsobjekt än amerikanska statspapper.
En som däremot spekulerar över den amerikanska statens förmåga att kunna finansiera sitt underskott på 3 biljoner dollar i år är Axel Merk. Underskottet beräknas bli mellan 12 och 15 % av BNP och amerikanernas samlade sparkapital räcker inte till för att finansiera hela skulden. Merk skissar på 3 möjliga scenarion för hur det kan sluta:
1./ Att de som lånar pengar till den amerikanska staten blir belönade med högre avkastning. Detta är något som regeringen inte vill se eftersom det skulle kväva tillväxten.
2./ Genom att de privata investeringarna i USA blir "utträngda" av statens behov av lånefinansiering. Detta har den uppenbara konsekvensen att pengarna som står det privata näringslivet till rådighet blir mindre.
3./ Att den amerikanska centralbanken går in och köper upp skulden med monopolpengar. Detta skulle vara inflationsdrivande och ingen särskilt attraktiv lösning.
Så frågar Merk till sist var man skall investera sina pengar när marknaderna faller som de gör. Hans svar är inte oväntat norska kronor. Merks argument är att i ett depressionsscenario så står sig den norska kronan väl eftersom Norge är ett land med överskott. Norska banker har inte heller samma exponering mot Baltikum som de svenska bankerna och skulle bankerna gå på pumpen så har den norska staten tillräckligt med reserver för att dämpa krisens skadeverkningar. Skulle saker och ting gå riktigt illa så satsar Merk alltså på Norge.
Warren Brussee skriver på sin blogg:
http://wbrussee.wordpress.com/2009/02/28/march-2009-update-of-%E2%80%9Cthe-great-depression-of-debt%E2%80%9D/
Axel Merks senaste krönika:
http://www.merkfund.com/merk-perspective/insights/2009-03-10.html
Peter Goodman skriver i The New York Times:
http://www.nytimes.com/2009/03/09/business/09dollar.html?_r=1&ref=business
Fler bloggar om norska kronor är nordens paris:
http://nordens-paris.blogspot.com/2009/03/valutaskojare.html
ALLT O INGENTING:
http://daviddruid.blogspot.com/2009/03/norge.html
flavianopolis:
http://flavianopolis.blogspot.com/2009/03/komplikationsfaktorerna.html
Vassa Eggen:
http://www.vassaeggen.se/2009/03/fredagslaesning_6_mars_2009.html
Mekongs Blogg om nyttan med att denominera bankkonton i norska kronor:
http://mrmekong.blogspot.com/2009/03/med-sverige-mot-avgrunden.html
Ellevio ett oseriöst elbolag?
7 år sedan
2 kommentarer:
Tack för en av nätets mest läsvärda bloggar.
Skulle du vilja utveckla följande:
"1./ Att de som lånar pengar till den amerikanska staten blir belönade med högre avkastning. Detta är något som regeringen inte vill se eftersom det skulle kväva tillväxten."
Tack på förhand.
Om jag som privatperson lånar 1000 kr så förväntar sig långivaren inte lika hög ränta som om jag lånar 1000000 kr. Marknaden reglerar räntesatserna och eftersom USA:s skuld är så pass stor så borde räntan egentligen ha varit mycket högre än de nuvarande 3% på den 10-åriga statsobligationen. Politikerna och centralbankerna tycker inte om detta utan drar konstgjort ner räntan (i USA:s fall helt ner till noll).
Skicka en kommentar