Den stora krutdurken

Problemet med finanskrisen förutom de rent ekonomiska aspekterna är att vi fokuserar helt på detta och glömmer det andra som händer. Därför är det väldigt viktigt att samtidigt hålla ögonen på de två mest ostabila länderna i världen: Saudiarabien och Pakistan. Saudiarabien därför att landet trots oljemiljarderna är på gränsen till upplösning med långt utbredd korruption och Pakistan därför att det är ett kärnvapenbestyckat land som kan explodera när som helst.

Pakistan är traditionellt sett lierat med Kina, men de senaste 30 åren så har samarbetet med USA utvecklats starkt med både utbildning och utrustning. Emedan Kina inte har speciellt bråttom att ge sig ut på världsscenen så brinner det desto mer i knutarna för USA. När USA är försvagat med den ekonomiska krisen så ser Kina sitt stora läge att slå till och igen bli bundsförvant med Pakistan. Anledningen till att de gör detta är för att ge sin ärkefiende Indien en knäpp på näsan.

Den amerikanska utrikespolitiken är naturligtvis inriktad på stabilitet i Pakistan, men om detta inte är möjligt så skulle USA gärna se att Pakistan bryts upp i flera olika länder. Jag hoppas verkligen att inte några kärnvapen går av av misstag under tiden.

Peter Lee skriver på Counterpunch:
http://www.counterpunch.org/lee03022009.html

Syed Saleem Shazad skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/South_Asia/KC04Df01.html

In the end we're all debt skriver om Webster Tarpley och Zbigniew Brzezinski:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/03/obama-eurasia-och-brzezinski.html