Den fjärde lösningen

Utan ett fungerande banksystem så fungerar inte vår ekonomi. När kredit stramas åt och affärsverksamheter går under så lider hela ekonomin. Detta föranleder de flesta politiker att komma in med det stora kavalleriet och "rädda systemet från sammanbrott". Så också denna gång.

Resonemanget skulle naturligtvis vara fullkomligt giltigt om roten till problemen var en brist på kredit, en sjunkande penningmängd och konsumenter som höll igen på spenderandet. Så är dock inte fallet nu eftersom problemet härstammar från för mycket kredit och för lättvindig penningpolitik i USA efter 2001. Den amerikanske konsumenten har börjat spara igen, det är sant, men bara blygsamma 3% av inkomsten. Vi är långt ifrån en situation där pengar försvinner.

Eftersom politikerna nu känner sig nödsakade att manipulera systemet så uppstår ett antal problem. Om vi exempelvis tittar på banksektorn så föreslår politikerna de följande lösningarna:

1./ En fullskalig nationalisering där staten temporärt går in och tar över verksamheten. Ordningen förutsätter fullständig öppenhet från bankernas sida och möjliggör en sortering av det som kan behållas och det som ska kastas. Detta är i stort sett vad Sverige gjorde i början på 1990-talet.

2./ Delvis nationalisering som innebär att staten genom köp av preferensaktier halvhjärtat går in i bankerna i en ansträngning att skydda bankens kunder. Argumentet går ut på att staten är inte bra på att bedriva bankverksamhet och att en senare försäljning underlättas. Denna halvmesyr är vad som händer i Storbritannien just nu.

3./ Att centralbanken och finansdepartementet köper upp förlustbringande papper och skriver över dem på sina balansräkningar. Aktieägarna i bankerna skyddas i ett sådant läge. Detta är vad som händer just nu i USA.

4./ Den nukleära lösningen som innebär att bankerna likvideras och att systemet går i genom en fas där det renar sig självt. Efter en period av obalanser så blir systemet starkare än vad det tidigare varit. Lösningen provades i USA i början på 1930-talet och anses av många Keynesianer vara anledningen till depressionen. Vi måste dock komma ihåg att det var politikerna med sina "lösningar" som gjorde en recession till en depression.

Den fjärde lösningen innebär alltså att lämna systemet ifred. Att låta naturen ha sin gång så att marknaden själv får lösa problemen med sina excesser. Detta bygger på argumentet att en recession är inte dåligt i sig utan bara en naturlig reaktion på det som hände tidigare. Att försöka manipulera konjunkturen så som skedde efter 11 september attackerna är dömt att misslyckas och leder bara till en än värre konjunkturnedgång efteråt. Någon som tror att det finns en politiska vilja att genomföra sådana åtgärder?

David Smiths artikel i The Sunday Times:
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/economics/article5734058.ece

Martin Wolfs artikel i The Financial Times:
http://www.ft.com/cms/s/0/9ebea1b8-f794-11dd-81f7-000077b07658.html

Per T. Ohlsson skriver i Sydsvenska Dagbladet:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article413478/Ett-recept-for-depression.html

Bloggat i övrig är Norah4you's weblog om framtiden för den svenska bilindustrin:
http://norah4you.wordpress.com/2009/02/15/ratt-tankt-reinfeldt/

Tradition & Fason om nordiskt försvarssamarbete:
http://traditionochfason.wordpress.com/2009/02/14/nordiskt-forsvarssamarbete-%E2%80%93-framat-marsch/

Ekonomikommentarer om svårigheterna för frihandeln:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2009/02/trogt-for-frihandeln.html

A. Mikael Eriksson om framtidens energiförsörjning:
http://amikaeleriksson.blogspot.com/2009/02/pa-kurs-mot-framtidens-valfard.html

och Steve Lando om polisen:
http://stevelando.blogspot.com/2009/02/noff-noff.html