Så här i början av 2009 så ägnar sig hela bloggosfären sig åt att förutspå framtiden, och jag vill inte vara sämre. Nästan alla ekonomiska spådomar handlar om 5% tillbakablick och 95% prognoser, medan ett omvänt förhållande egentligen borde vara bättre. Därför har jag de senaste dagarna läst Murray Rothbards America's Great Depression om Den Stora Depressionen mellan 1929 och 1933. Rothbards skrift tar mig effektivt ur föreställningen att den jättelika recession som vi nu upplever skulle vara något dåligt som till varje pris måste åtgärdas. Istället så är lösningarna förvillande lika upphoven till problemen. Den svenska riksbanken börjar så smått värma upp sedelpressarna alltmedan de i USA redan går på högvarv.
Så vad kommer att hända med ekonomin år 2009? Om vi börjar med de positiva sakerna: Det akuta tillståndet i ekonomin med blockerad kredit som inleddes när Lehman Brothers gick under verkar nu vara över. TED-spreadet, vilket är skillnaden mellan den korta räntan som bankerna använder för att låna pengar till varandra och räntan på de korta amerikanska statsobligationerna, är nu nere på 1,20. Mitt i krisen, i början på oktober, så var TED-spreadet uppe och nosade på 4,5%. Så mycket av skrämselhickan som folk fick förra hösten har nu börjat klinga av. Ett annat positivt tecken är att oljepriset har fallit dramatiskt från sin högsta nivå på 147$ fatet i juli förra året till helt ner till under 35$ strax före jul. Eftersom olje- och bensinpriserna är tätt sammanknutna så betyder de sänkta priserna en enorm lättnad för hushållen som nu kan börja spendera som vanligt igen. Så mitt tips är att vi kommer att se en återhämtning redan de närmsta månaderna som kommer att medföra en ekonomisk tillväxt uppemot 2% för 2009.
Den återhämtning som vi har sett inledas i aktiemarknaden kommer att hålla i sig helt in i fjärde kvartalet 2009 när finanssystemet inser att centralbankernas pengatryckande och politikernas stimulanspaket i grunden inte hjälper på problemet. Jag tror faktiskt att huspriserna i USA kommer att bottna under året men det kommer bara att vara i nominella termer. Jag säger detta eftersom varje enskild dollar, euro eller krona kommer att vara mindre värd 2009 än tidigare år. Detta för mig osvikligt in på nästa ämne vilket är dollarn. I en artikel i Window of China på juldagen så gick det att läsa att en högt placerad kinesisk tidigare tjänsteman i den kinesiska centralbanken hade gått ut och sagt att den kinesiska valutan i framtiden skall betraktas som transaktionsmedel för handel i Sydostasien. Detta tillsammans med att Kina i slutet av november förra året gick ut och sade att de skulle köpa 4000 ton guld under de närmsta åren är inga goda nyheter för den amerikanska dollarns roll som världens reservvaluta. Den förstärkning av dollarn som vi har sett under senare delen av 2008, och som i stort sett har berott på att många hedgefonder har gått ur sina positioner i japanska yen för att betala sina marginaler i dollar, kommer förr eller senare att ta slut. Mitt tips är därför att dollarn kommer att försvagas gradvis under 2009 och de kinesiska och japanska dollareserverna kommer så smått att börja säljas ut vilket ytterligare kommer att försvaga dollarn. Jag tror att året kommer att sluta med att dollarn är värd 1,80 Euro och guldpriset kommer att ligga på 1300 dollar unset.
Den senaste nedgången i oljepris har tagit de flesta bedömare med häpnad, och ingen kunde väl räkna med att efterfrågan skulle falla så dramatiskt som den faktiskt har gjort. Givet är att en av huvudorsakerna till den nuvarande recessionen är de höga oljepriserna i somras. Om vi tittar på den åttonde grafen på Mises.orgs webida, där det nominella oljepriset är plottat över tiden och där recessionerna är inplottade i grått, så ser vi att på ett kraftigt stegrat oljepris så följer nästan alltid en lågkonjunktur. Eftersom oljepriset nu är väldigt lågt, och inte kommer att stiga igen förrän ekonomin tar fart, så är det rimligt att anta att lagren kommer att fortsätta öka och vi inte kommer att se några tecken på oljebrist i årets tre första kvartal. Detta är dock en falsk säkerhet eftersom tömningen av världens oljefält inte avstannar (IEA beräknade i sin senaste World Energy Outlook 2008 att tömningen av de nuvarande oljefälten skulle vara i storleksordningen 9,1%). Mitt tips är därför att vi klarar oss igenom de första tre kvartalen utan några större sensationer varken i ekonomin eller i energimarknaderna. I slutet på året så kommer dock de minskade investeringarna i energiindustrin att göra sig gällande och vi kommer att få se riktig oljebrist. Exakt hur detta kommer att gestalta sig är svårt att gissa, men räkna med köer vid bensinmackarna. Genomsnittspriset kommer att ligga kring 50 US dollar fatet, men att priset kommer att stiga till över tvåhundra dollar fatet på mycket kort tid i slutet på året.
De lägre oljepriserna verkar kanske vara en gudasänd gåva till befolkningen här i västvärlden, men för folket i de oljeproducerande länderna är de en styggelse. Länderna har byggt sina ekonomier kring ett högt oljepris och har vant sig vid att få ordentligt betalt för sina fat. Med ett fallande oljepris så är möjligheten för sociala spänningar i länderna inte att bortse från. Revolutioner i Iran eller Saudiarabien är inte uteslutna och situationerna i Centralasien och i Nigeria kommer definitivt inte att bli bättre år 2009. På ytan så ser det kanske bra ut med mindre spänningar mellan världens stormakter, men detta lugn kan visa sig att vara förrädiskt. Ponera exempelvis att situationen i Turkmenistan eskalerar och landet ställer in sina gasleveranser till Ryssland till följd av en revolution. Då kommer EU-länderna att bli utan rysk naturgas och spänningarna mellan EU och Ryssland förvärras. Eller ta Iran som redan nu befinner sig på gränsen till revolt - kommer USA att tillåta utspredd oro i ett av världens största oljeexporterande länder, och kommer Kina bara att titta på ifall USA intervenerar och lägger beslag på landets energiframtid?
Detta för mig då till konklusionen att ekonomin kommer att svara på stimulansåtgärderna som har presenterats. Vi kommer att få en rejäl återhämtning redan i februari/mars som kommer att hålla i sig nästan hela året och som får ytterligare bränsle av de låga energipriserna. President Obamas populäritetssiffror kommer att vara skyhöga i juli/augusti. I oktober/november så tror jag däremot att folk kommer att inse att hela systemet badar i pengar och att inflationen är tillbaka på allvar. Uppgången som vi kommer att se i OMX-index och i Dow Jones kommer bara att visa sig vara inflation. Samtidigt så kommer Kina och Japan att börja dumpa sina dollarreserver på marknaden och dollarn gradvis att förlora sitt värde som världens reservvaluta. I en tredje stöt så kommer världens oljeproduktion att minska så mycket att vi kommer att få se olje- och bensinbrist med påföljande kaos och när det verkar som mörkast så blir det revolution i Iran.
Murray N. Rothbards America's Great Depression:
http://mises.org/rothbard/agd.pdf
Artikeln i Window of China:
http://news.xinhuanet.com/english/2008-12/25/content_10558780.htm
ytterligare en artikel om samma sak:
http://news.xinhuanet.com/english/2008-12/25/content_10559316.htm
Mises.org har en serie grafer över vad som egentligen händer med den amerikanska ekonomin:
http://www.mises.org/markets.asp
Fler bloggar om 2009 är Kreafonbloggen:
http://www.kreafon.se/blog/2009/01/10/optimistiska-smaforetag/
liksom vänsterbloggarna Kildén & Åsman:
http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2009/01/11/det-borjar-likna-depression/
Flute-tankar:
http://flutetankar.blogspot.com/2009/01/gissningar-om-2009-del-1.html
Handelskammarbloggen skriver om optimistiska småföretagare:
http://handelskammarbloggen.se/2009/01/09/smaforetag-tror-pa-ett-bra-ar/
och The Campaign Dossier:
http://campaigndossier.wordpress.com/2009/01/08/kampanj-skillnaden-mellan-val-och-val/
Inköp H&M
7 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar