onsdag 20 februari 2008

Invandring och ekonomi

Både Peter Wolodarski i DN och Per Gudmundson i SvD kommenterar i dagens tidningar Philipe Legrains bok "Immigrants-your country needs them" och hans tal inför Globaliseringsrådet i Stockholm i går. Bägge säger de utifrån en ekonomisk synpunkt så är invandring något som bör uppmuntras. Gudmundson skriver:

Varje år drunknar massor med människor som försöker paddla in i Europa, när vi vägrar att låta dem ta de jobb vi själva inte ens vill ha.

Både Wolodarski och Gudmundson har naturligtvid helt rätt. I en värld på energetisk uppgång är det helt rätt åsikter att framföra, men jag tror att det är fel sak att göra i en värld med sinande energitillgångar. När köerna börjar på bensinmackarna (vilket alla data talar för att de gör bara om några få år), ekonomin inte längre fungerar friktionsfritt och arbetslösheten på nytt börjar göra sig påmind kommer konkurrensen på arbetsmarknaden att öka radikalt. Etniska svenskar kommer att bli mindre kräsna med de jobb som utlänningar hitintills har gjort och motsättningarna mellan etniska svenskar och invandrare kommer givetvis att öka. Om jag hette Muhammed och var muslimsk invandrare skulle jag inte vilja ta tunnelbanan ensam hem till Akalla en fredagskväll när oljan kostar 5000$ fatet.

Peter Wolodarski skriver i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=744439

och Per Gudmundson skriver i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_891673.svd

1 kommentar:

c sa...

Jag kör en repost på mitt argument från Gudmundsson, lätt redigerat, jag hoppas att det är ok med dig. Here goes:

Så länge det finns en välfärdsstat kommer aldrig invandring av lågutbildad och lågproduktiv arbetskraft att löna sig, oavsett om de nyanlända får jobb eller inte. De som inte tjänar så mycket kommer alltid att konsumera mer än de producerar under nästintill alla välfärdsmodeller.

Att som Legrain gör, låtsas som att det går att komma runt problemet genom att hålla inne välfärdstjänster till arbetskraftsinvandrare kommer aldrig att vara en lösning i väst. Modellen kan fungera i Singapore, där folk skickas hem om de ids skaffa familj, etc. Skulle det fungera i Sverige, där vi inte ens har råg i ryggen nog att utvisa brottslingar?

Lägg därtill att svenska liberaler kraftigt överskattar arbetets integrerande kraft. Ett intressant exempel är lågutbildade invandrare från latinamerika i USA. Då det är lätt att få jobb i USA arbetar de flesta. Deras barn får gratis utbildning, och genom Affirmative Action (direkt och indirekt), god formell tillgång till högre utbildning.

Likväl är socialstatistiken för t.ex. mexikaner i USA synnerligen deprimerande läsning - inte bara för generation ett, men för generation två, tre och i den mån statistik finns tillgänglig, generation fyra likaså. Det går att lägga till fler exempel - t.ex. den bland svenska liberaler vitt spridda myten om att somalier är framgångsrika som grupp i USA.

Att Legrain sedan försöker komma undan med att lägga i princip noll vikt vid vad han undanglidande kallar "kulturella konflikter", d.v.s. kraftigt ökad brottslighet, etnifierad politik, underminering av rättsstaten, eroderad yttrandefrihet, etc. får stå för honom. Enbart dessa faktorer väger lätt upp de små handelsvinsterna från invandring av lågproduktiv arbetskraft.

/stil