söndag 24 augusti 2008

Krigen med Kina

Peter Navarro är professor i makroekonomi i Irvine, Kalifornien, och i hans bok The Coming China Wars skriver han att vi här i väst måste inta en betydligt mer kritisk hållning gentemot Kina och dess intåg på världscenen. I boken talar han om fyra olika områden där Kina har tagit sig fram under de senaste åren, och där deras beteende skapar enorma problem för våra finjusterade system här i väst:

1./ Kampen om jobben. Kina har under en lång period bara haft ett enda mål för ögonen och det har varit att hålla befolkningen sysselsatt genom ekonomisk tillväxt. Nu är Navarro amerikan och ger naturligtvis amerikanska exempel, men han säger att mer än två miljoner jobb i tillverkningsindustrin har försvunnit från USA till Kina sedan år 2001. Det hade kanske varit bra i en ideell värld om Kina verkligen hade kunnat pressa priserna i en fri globaliserad marknad, men Kina fuskar bl. a. genom manipulation av växelkursen och genom att stjäla intellektuell egendom från västerländska företag.

2./ Energiområdet, olja och andra råvaror. Våra industrialiserade ekonomier är helt beroende av billig och riklig energi. Vårt sätt att lösa problemet har varit fria marknader där alla är välkomna att inta en position. Det Kina gör är att de går in i långtgående avtal med länder i Afrika och Latinamerika och behåller oljan för sig själva samtidigt som de använder sig av marknaderna som vilka andra aktörer som helst. Detta är naturligtvis en extremt konfrontativ hållning som är ohållbar i längden.

Kineserna har också en enorm aptit inte bara för olja utan även för andra råvaror. Aptiten har naturligtvis bidragit till prisuppgången som vi har sett sedan början av decenniet. Kina subventionerar dessutom oljan så befolkningen känner inte av prisökningarna på samma sätt som vi gör här i väst. Ingen har väl ungått att prisökningarna på råvaror håller på att bli till ett enormt ekonomiskt problem för både USA och EU.

3./ Miljöförstöringen. Förra året så passerade Kina USA i ligan om koldioxidutsläpp och leder nu ligan. (I parentes skall det kanske tilläggas att det här sker även om vi här i EU har skrivit under Kyoto-protokollet och åtagit oss dyra reduktioner på området). I dagens Sunday Times finns exempelvis en artikel om vattenbrist i delar av Kina. Kinas floder är kroniskt förorenade och luften i Peking är beryktat dålig. Varje vecka så öppnar Kina ett koleldat kraftverk som inte alls har samma miljökrav som våra här i västvärlden.

4./ Kinas militära expansion. I sin strävan att säkra åtgången av råvaror så spelar Kinas militär en allt större roll. Kina har nyligen utvecklat en helt ny djuphavsflotta och så sent som förra året sköt de ner en gammal kommunikationssatellit i syfte att vid en konfliktsituation lamslå den amerikanska militären. För varje procentenhet som Kinas BNP växer varje år så ökar försvaranslagen med dubbelt så mycket. Det är en mycket oroande utveckling.

Det som kanske kan sägas till Navarros nackdel är att han ibland blir litet för engagerad så att det går ibland över i ren rasism. Det blir faktiskt ganska olustigt på sina ställen, och den delen är ju naturligtvis någonting som jag tar starkt avstånd ifrån. Detta tar likväl inte bort konklusionen att Kinas uppgång på världsscenen förtjänar att betraktas med samma skeptiska ögon som Ryssland av oss här i väst. EU:s och USA:s intressen sammanfaller här och vi måste göra gemensam sak i att hjälpa Kina att växa på ett förståndigt sätt. Så här i efterhand så borde vi inte ha tillåtit kineserna att bli en spelare på världscenen, men skadan är redan skedd och nu sitter vi med problemet i knät.

Problemet är vad som händer när världens oljeproduktion börjar falla och Kinas ledare inte längre har möjlighet att hålla befolkningen sysselsatt. Jag fruktar att kineserna då börjar bete sig riktigt irrationellt och en ny masspsykos likt kulturrevolutionen blir resultatet.

Professor Peter Navarros föredrag i Irvine, Kalifornien:
http://media.merage.uci.edu/merage/faculty/navarro/ComingChinaWars.wmv

Bokens websida:
http://comingchinawars.com/

Michael Sheridans artikel om vattenbrist i The Sunday Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/asia/article4597006.ece

Fler bloggar om Kina är Antonia på bloggen Divage:
http://divage.wordpress.com/2008/08/24/dagens-bild-och-tankar-om-os/

Missional Experiences skriver om mänskliga rättigheter i Kina:
http://missionxp.webblogg.se/2008/august/os-over-hur-blir-fortsattningen-i-kina.html

Anarkia skriver om Kina och OS:
http://annarkia.blogg.se/2008/august/os-en-sanktion-for-fortsatt-fortryck.html

liksom revolutionärerna Kildén & Åsman:
http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2008/08/23/os-i-demokratins-tjanst/

och Anne-Marie Ekström:
http://ekstromsblogg.blogspot.com/2008/08/os-facit.html

och Fredrik Welander funderar på ett nytt politiskt och ekonomiskt system:
http://fredrik.welander.org/?p=2148

Emilia Kristensen på bloggen From my point of view undrar om hon skall läsa kinesiska på gymnasiet:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.4060232

och Ekonomikommentarer skriver om Guds inverkan på människans ekonomiska beteende:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/08/r-herrens-vgar-verkligen-s-outgrundliga.html

8 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,

Synen på kineser som Navarro och du torgför är skrämmande. Jag bemöter nedan kort de fyra punkterna, och avslutningen.

1./ Kampen om jobben.
Navarro må vara professor, men han har, i likhet med alla protektionister, fel om jobben. Under samma tid som USA har förlorat ”två miljoner jobb” har mångdubbelt fler miljoner nya jobb skapats, tack vara att USA har en dynamisk ekonomi – där frihandeln är en fundamental komponent.

2./ Energiområdet, olja och andra råvaror.
”Det Kina gör är att de går in i långtgående avtal med länder i Afrika och Latinamerika och behåller oljan för sig själva samtidigt som de använder sig av marknaderna som vilka andra aktörer som helst. ”
De flesta marknader har långsiktiga avtal och snabba marknader – de senare kallas för ”spot-marknader” i oljesammanhang. Andra länder har också långsiktiga avtal – varför skulle inte kineserna få ha det? (En annan sak är att de samarbetar med några väldigt olustiga regimer, t ex skyddar Sudans mördarregim för att få del av dess olja, vilket ska kritiseras; men det är knappast unikt för Kina.)

” prisökningarna på råvaror håller på att bli till ett enormt ekonomiskt problem för både USA och EU.”
Och de är ett problem för kineser också, men i den här diskursen verkar inte 1.4 miljarder kineser räknas. 

3./ Miljöförstöringen.
”Förra året så passerade Kina USA i ligan om koldioxidutsläpp och leder nu ligan.”
Det är väl inte konstigt om Världens största land har världens största CO2-utsläpp. Bortsett från koldioxiden så drabbar miljöförstöringen i Kina mest kineserna själva, såsom exemplena du nämner med jättedålig stadsluft och sinande, förorenade floder. Vi hjälper väl knappast kineserna till bättre luft och vatten genom att tala om krig!

4./ Kinas militära expansion.
Som vän av demokrati och frihet över hela Världen, inklusive i Taiwan, är jag inte så glad över Kinas militära rustning; men den lär ju knappast minska om ignoranta protektionistiska professorer eldar på med en retorik om kommande krig!


” Så här i efterhand så borde vi inte ha tillåtit kineserna att bli en spelare på världscenen, men skadan är redan skedd … ”
När du skriver så här, så tycker jag att ditt klädsamma avståndstagande från rasismen känns rätt ytlig. ”Skadan” är att hundratals miljoner människor har fått sina liv ofantligt förbättrade, både vad gäller personlig social frihet och vad gäller ekonomi. Sannolikt Världshistoriens kraftigaste minskning av fattigdom. Med vilken rätt skulle vi ”inte ha tillåtit detta” – vilka ”vi”, förresten?

Med vänliga hälsningar/Peter

reflexions of red sa...

Peter,

Tack för dina synpunkter. Du får ursäkta, men jag tycker att din inställning är i naivaste laget.

Kinas expansion hade inte varit något problem ifall de hade spelat efter reglerna, men det gör de inte. Kinesiska affärsmän säger att de kan utkonkurrera västerländska priser överlag med 50%. Det får mig att undra hur de kan lyckas med det, och det visar sig att de gör det genom att knyta sin valuta till dollarn och artificiellt subventionera sina egna varor och effektivt införa handelstullar på importerade varor. Det är en utveckling som inte kan fortsätta i all oändlighet och vi ser redan hur systemet börjar knaka i fogarna.

Angående Kinas rovdrift på råvaror i Afrika och Sydamerika så skulle det ha varit utmärkt ifall Kina bara hjälpte de afrikanska länderna med att bygga upp en infrastruktur. Länderna kunde då själva använda sig av resurserna och sälja de förädlade varorna på öppna marknaden, men det är inte Kinas strategi. Den sämsta modellen är det som Kina gör i och med att de för ut råvarorna ur landet, ger pengar till ländernas ledare som sedan skickar pengarna utomlands. Precis 1800-talets europeiska kolonialmakter med skillnaden att de använder modern teknik och verkligen gör skada i utförandet.

Det vi ser nu är en snabb omställning från en värld med billig och riklig energi till en värld med dyr och svåråtkomlig energi. Globalisering och frihandel har varit en dröm som har fungerat tack vare billig energi och relativ fred. Utan de två komponenterna så är drömmen orealistisk.

Benjamin Tal och Jeff Rubin på CIBC Moneymarkets har räknat på det här och kommit fram till att vid ett oljepris på 30$ så kostade det motsvarande 3000$ att skicka en container från Shanghai till USA:s västkust. Vid ett oljepris på 130$ så kostar samma transport 8000$ och om oljan kostar 200$ så kostar transporten 15000$. Det vi ser nu är början på process av omvänd globalisering där en massa jobb i tillverkningsindustrin är på väg tillbaka eftersom folk fortfarande behöver varorna.

Det du kallar för "världshistoriens snabbaste minskning av fattigdom" kommer att bli vår undergång ifall vi inte är uppmärksamma. Kina har kommit till festen när glaset är halvfullt. Nu är det dags att vi börjar se om vårt eget hus.

mvh

/johan

Daniel sa...

Kul att du hittat min blogg, den är ju relativt nystartad. Jag såg din blogg men blev först avtänd av att det stod "PERSONAL REFLEXIONS ON FILMS, MUSIC, THEATRE AND FOOD". För i bloggosfären är jag ju mest intressera av peak oil och relaterade ämnen och tyckte att det föll lite utanför.

Efter att ha tittat lite mer på vad du faktiskt skrivit - till skillnad från vad du skriver att du ska skriva om - har jag dock nu fört upp din blogg på min egen lista på "relataterade bloggar" som jag bevakar. Så nu blir jag varskodd om nya inlägg och kommer säkert att bidra med någon kommentar framöver.

Vi hörs!

reflexions of red sa...

Daniel,

Att rubriken är inaktuell är ren lättja, men jag trodde inte att någon skulle bli bortskrämd av den anledningen. Tydligen hade jag fel. Jag får tänka på någon ny ingress.

Din länk är återgäldad!

mvh

/johan

Anonym sa...

Hej Johan,

”knyta sin valuta till dollarn” – det är massor med länder som gör det, vissa med dynamisk ekonomi och handelsöverskott, andra inte. Danmark knyter sin krona till Euron, är det fy på dem också? ”nej, men Kina är så stort” kanske någon säger då – ja, det mesta som Kina gör påverkar Världen för att de är så stora, det är ett matematiskt faktum och inget vi ska börja hetsa om krig för!

Visst förekommer det exportsubventioner, men de har minskat kraftigt eller tagits bort sedan Kina blev med i WTO, då landet åtog sej många åtgärder för att öppna ekonomin. Jag kritiserar de allra flesta av Kinas kvarvarande handelshinder – jag har dock förståelse för åtgärder för att skydda de fattigaste bönderna från Västs groteskt översubventionerade jordbruk – men faktum är att de har minskat kraftigt.

Anledningen till att Kina har så låga kostnader är att arbetarna har låga löner – och anledningen till det är de många hundra miljoner fattiga potentiella migrantarbetare som finns kvar på landet pressar ner lönenivån för de som har flyttat till städerna. Men likförbannat är det så att de hundratals miljoner som har gjort den flytten har ökat sin levnadsstandard något oerhört – det är därför de flyttar. Och deras rättighet att fortsätta göra det för att börja närma sej Västs nivå är jag beredd att försvara in i döden.

Navarros, ditt och alla protektionisters grundfel är tankevurpan ”Kampen om jobben”. Det är inte så att det bara finns en viss mängd arbete som måste utföras, oberoende av hur många människor som finns i ekonomin.

”Kinas rovdrift på råvaror i Afrika och Sydamerika” kan man kritisera när det innebär stöd till diktaturregimer, och det är möjligt att det demokratiska Väst nuförtiden beter sej lite bättre (just tack vare demokratin och yttrandefriheten som gör att missförhållanden kan lättare dras fram och kritiseras). Men jag kan inte låta bli att känna en viss doft av hyckleri i Västs nuförtiden så populåra kritik av Kinas framfart i Afrika. När vi var på något liknande Kinas utvecklingsnivå ställde vi typ till med en total militär ockupation av hela Afrika.

Frågan om transportkostnader. Det må vara sant, men är irrelevant för ditt horribla – och närmast rasistiska – påstående att ”Så här i efterhand så borde vi inte ha tillåtit kineserna att bli en spelare på världscenen, men skadan är redan skedd”.

reflexions of red sa...

Peter,

Jag var tidigare en lika varm anhängare av frihandel som du, och det bästa som kan hända är att vi som talar om Peak Oil visar sig ha fel. Tyvärr så hopar sig tecknen på att så inte är fallet.

All ekonomisk aktivitet har i och för sig i alla tider varit mot en ändlig resursbas. Det som skiljer den här perioden mot tidigare är att vi numera börjar uppleva geologiska begränsningar för hur resursbasen kan utvinnas. För att tidigare ha x% tillväxt så behövde vi bara öka energianvändandet med y. Nu börjar det här bli allt svårare, och om vi ska behålla vår levnadsstandard även i framtiden (dvs behålla jobben) så måste vi tyvärr börja betrakta världen med helt andra ögon. Det jag inte får idag det lägger mina motspelare beslag på.

Navarro räknar på Kinas konkurrensfördelar och kommer fram till att de låga lönerna och den disciplinerade arbetskraften bara utgör ca. 40% av det han kallar för "The China Price". Resten är handelshinder och andra otillåtna fördelar. Jämförelsen med Danmark tycker jag haltar eftersom landet är med i EU och faktiskt blivit erbjudna en plats i eurosamarbetet.

Skillnaderna mellan den gamla europeiska kolonialismen och Kinas nya version är två:

1./ Skalan. Kina går in i länder med naturresurser i Afrika, Sydamerika och Centralasien i små grupper om tiotusen, och roffar sen åt sig vad de kan. I de här länderna finns en genuin rädsla för att kineserna helt enkelt ska ta över.

2./ Kineserna gör det hela med modern teknik som verkligen kan göra skada.

Du kan inte jämföra västs agerande idag med detta.

Den sista formuleringen var så här i efterhand olycklig och jag ber om ursäkt för den. Låt mig istället fördjupa vad jag menar (om du är uppmärksam så förstår du att andemeningen i de bägge meningarna är den samma). 1994 deklarerade den dåvarande ordföranden för Kinas politbyrå Jiang Zemin att bilen skulle bli en pelare i den kinesiska industrialiseringen. Eftersom satsningen kräver enorma mängder petroleum så betalar vi nu ett högt pris för att de västerländska ledarna inte protesterade mot detta och satte press på kineserna att investera i alternativa transportsätt. Då tillverkade Kina 40000 bilar om året, nu så är det mer än 2 miljoner om året. Ökningstakten är häpnadsväckande.

Just nu så äger nio kineser på 1000en bil - precis samma nivå som USA befann sig på 1915. Samtidigt befinner sig oljeproduktionen på sin maximala nivå. Så precis när Kinas oljeimporter väntas öka till en nivå som signifikant kommer att få genomslag i den internationella oljemarknaden så kommer oljeexporterna att minska. Även frihandelsvänner som du måste inse att det här är ett problem inte bara för Kina utan för hela världen.

med vänlig hälsning

/johan

Anonym sa...

Hej Johan,

Tack för din ursäkt (något man ser mycket sällan i blogg-världen!).

Men det är för mej fortfarande otydligt vad du vill, operativt. Jag tror du kritiserar frihandel med Kina, men det är oklart. Däremot så tycker du att Väst borde påverka Kina att inte, typ, ’göra om våra misstag’. Du skriver en gång att vi borde ha satt ”press på kineserna att investera i alternativa transportsätt” – men vad är ”sätta press”?! – det är inte alltid så lätt, särskilt inte mot Världens största land! Jag tycker snarare att vi i Väst borde försöka visa själva på lösningar i stället för att skälla på kineserna när de vill göra som vi?

Vid ett annat tillfälle skriver du att ”EU:s och USA:s intressen sammanfaller här och vi måste göra gemensam sak i att *hjälpa* Kina att växa på ett förståndigt sätt.” (mina asterisker).

Ja, ”hjälpa” verkar vara ett helt annat resonemang än Navarros yrande om ”krig”. Tack.

Om ”EU:s och USA:s intressen sammanfaller” så sammanfaller de väl också med Kinas, eller?

Det är f ö skillnad mellan Ryssland och Kina. Ryssland försöker kontrollera olje- och gastillförseln till Väst, som ett maktmedel. Medan vad jag ser är att Kina, liksom Väst, mest bara försöker säkra sin egen olje- och gastillförsel.

Sedan hävdar jag fortfarande att Kinas närvaro i Afrika är mycket mindre än Västs - men ska förvisso inte undgå befogad kritik, t ex deras diktaturstöd i Zimbabwe och Sudan.

Mvh/Peter

reflexions of red sa...

Ja, ja, nog om det här nu. Nu till nästa ämne.