Minskade stödköp

Foto: Flickr-användare Rob Watling

Vad betyder de minskade stödköpen av statsobligationer av den amerikanska centralbanken? Är detta början på en ny kris eller lyckas de med konststycket att dra bort stimulanserna utan att skapa oro på marknaderna?

Strax före jul gick den amerikanske centralbankschefen Ben Bernanke ut och sa att det var dags att reducera de stödköp som banken har gjort sedan 2012. De kommer i januari "bara" att köpa statsobligationer för 75 miljarder dollar i stället för 85 miljarder dollar. Beskedet har mottagits relativt väl och de flesta marknadsaktörer är överens om att detta är början på en stramare räntepolitik.

Mycket av den ökning i tillväxttakten som fick centralbanken att fatta beslutet kommer dock från en ökning av inventarier vilket är en engångseffekt och som förmodligen inte kommer att leda till långvarig tillväxt. 

Trots alla rapporter om att den amerikanska ekonomin nu är tillbaka igen så är det en god idé att vara försiktig med sådana uttalanden. Ekonomin är kraftigt beroende på oljepriset och detta passerade 100 dollarsgränsen i går. En nivå som den inte har varit över sedan september.  

Ökad balansräkning

Det som är viktigt att komma ihåg är att centralbankens balansräkning har ökat från 800 miljarder dollar till 4 biljoner dollar nu. Om de fortsätter att utvidga balansräkningen så kommer marknaden till sist att tappa sitt förtroende för den amerikanska dollarn. Något som centralbanken definitivt inte vill.

För oss utomstående är det förstås omöjligt att veta om de ekonomiska modeller som ligger till grund för beslutet tydligt signalerar för centralbanken att de nu bör dra ner på stödköpen. Det är dock rimligt att anta att Dr. Bernankes modeller säger att han bör hålla stödköpen kvar på samma nivå eftersom ekonomin långt ifrån är tillbaka på samma nivå som före krisen, men att verkligheten tvingar honom att göra detta.

Inflation eller deflation?

I valet mellan att ha inflation och deflation så föredrar centralbanken att ha inflation eftersom de tror att de lättare kan kontrollera en sådan. Ett mardrömsscenario för centralbanken är en deflationsspiral, där priserna blir lägre och lägre för varje dag, vecka, månad och år. Om lönerna förblir oförändrade samtidigt som priserna sjunker så innebär det en välståndsökning för vanliga löntagare, en välståndsökning som staten inte kan beskatta. På senare tid har faktiskt både den amerikanska och den europeiska ekonomin visat tecken på deflation.

Däremot är inflationsproblemet i ekonomin enligt mig och andra betydligt mer komplext än vad centralbanken vill medge. Centralbanken tror att de kan kontrollera inflationen genom att höja räntan här och där när de i själva verket leker med en kärnreaktor som när som helst kan hamna utom kontroll. Den viktigaste parametern att kolla är så klart oljepriset som om det stiger kraftigt brukar dra med sig andra priser och en ihållande inflation.

Så håll ögonen på oljepriset!