Vad händer med råvarusektorn?

 Grafisk design: Coquilles Web Logo

Så här mitt i sommaren tycker jag om att reflektera över vad som händer på marknaden. Så i det här inlägget kommer du att få veta mera om hur jag ser på sitautionen i Kina, utsikterna för dollarn och den amerikanska centralbankens kommande räntebana.

Om vi börjar med räntan i USA så verkar det på bullmormor (ja, det är så jag kallar Janet Yellen) att tröskeln har sänkts successivt hela året för att höja räntan. Eftersom jobbstatistiken som kom nu i eftermiddag visade på en ökning av 215000 jobb i juli så rycker en räntehöjning allt närmare.

Det verkar nu som att en höjning kan komma redan i september, men däremot om vi lyssnar noga på vad bullmormor säger så kommer takten för ökningarna att vara väldigt långsam. 

En höjd ränta i USA betyder då en starkare dollar vilket även bekräftas när vi tittar på en graf för dollarns utveckling under det senaste året:

Figur 1. Dollar-index sedan augusti 2013 (skalan är veckovis). 50-veckors genomsnittet är representerat i blått. Bild: FreeStockCharts.com

Som du kan se så har dollarn faktiskt inte stärkts särskilt mycket sedan årsskiftet. Istället så håller vi nu på att bygga upp en spänning som antingen kommer att resultera i en stark rörelse uppåt eller neråt. Det är som att trycka ner en stålfjäder mellan fingrarna och just nu väntar vi bara på att energin som finns lagrad ska släppas ut.

Det för mig till den sista delen i den här artikeln, Kina. Den kinesiska aktiemarknaden är ju som bekant på väg att implodera (Figur 2). I dag rapporterade Financial Times att de kinesiska myndigheterna har använt 144 miljarder dollar av de 325 miljarder som de har till sitt förfogande för att stabilisera aktiemarknaden.

Figur 2. Prisrörelser för FXI, som representerar marknaden i Shanghai, över ett år. 50-veckors genomsnittet är blått. Bild: FreeStockCharts.com


Det kan mycket väl vara som så att de styrande i Kina lyckas att stabilisera marknaden, men huvudscenariot måste ändå vara att det handlar om en sprucken bubbla som inte kan reinflateras. Därför får jag säga att jag är pessimistisk i förhållande till marknaden i det korta loppet, men optimistisk i det långa.

Jag tror nämligen inte att den spruckna kinesiska bubblan på något nämnvärt sätt kommer att minska efterfrågan på råvaror från, men, men, den som lever får se.

Så eftersom en starkare dollar historiskt sett har lett till en svagare prisutveckling vad det gäller råvarorna så ser jag faktiskt ingen anledning till att vara alltför optimistisk vad gäller råvarorna.

Det kan mycket väl vara som så att vi kommer att se ett helt annat landskap i början på nästa år, men just nu, i början av augusti 2015 så ser jag inte någon omedelbar prisökning.

Slutsats: Jag har i det här inlägget talat om tre saker: 

1.  Den kommande räntebanan från den amerikanska centralbanken. 
2.  Prisrörelserna för dollarn sedan årsskiftet, och
3.  Aktiemarknaden i Kina.

Alla de här grejerna talar för en starkare dollar och en starkare dollar har de senaste åren betytt svagare råvarupriser. Jag tror därför att det att det kommer att bli likadant den här gången.
 



Om du nu har läst ända hit så är det för att du verkligen är intresserad av det jag skriver.

Därför föreslår jag att du laddar ner min pdf över mina tre favoritjunior-gruvbolag för ögonblicket.

Det kan du göra här. 

Bloggat: ETFBloggen, Ludwig von Mises Institutet, Socialist och Bajare

Bloggen har flyttat

Grafisk design: Coquilles

 

Ni som fortfarande läser det här kan kolla in min engelskspråkiga site: ljnissen.com

 

Nytt för i dag är en artikel om den senaste utvecklingen i Kina.

 

Bloggat: Brachyura, Nikodemus Ungh på mises.org, och ETF-bloggen  

Den japanska bomben

Grafisk design: Flickr-användare Graphic Dix

Någonting märkligt hände på den japanska obligationsmarknaden i veckan. En auktion av japanska statsgaranterade obligationer fick inga köpare. 

De enda som köpte upp de japanska statsobligationerna var den japanska centralbanken, d.v.s. den japanska regeringen skrev effektivt ut checkar till sig själv. Räntan är så pass låg (0,6% för den 10-åriga obligationen) att marknadsaktörerna med rätta säger nej till att köpa vid de här priserna (kom ihåg att priserna rör sig omvänt med räntan).

Premiärminister Shinzo Abe höjde försäljningsskatten på varor och tjänster från 5% till 8% i början av april och nu blir det spännande att se hur hög inflationen kommer att bli i Japan för april. Säg att den organiska japanska inflationen är 1.5% och att man sedan lägger till 3% för skattehöjningen vilket ger en siffra på 4-4.5%. Samtidigt är räntorna på obligationerna historiskt låga. 

Det är en tidsinställd bomb. 

Det är också intressant att iaktta att samtidigt som många av teknologiaktierna i USA har gått ner mycket på senaste tiden så har de amerikanska obligationerna gått upp. Det är logiskt - när marknaden går ner strömmar pengarna från aktier till obligationer. De japanska aktierna har gått ner mer än de amerikanska samtidigt som de japanska obligationerna inte har rört sig. 

Vem skulle aktivt vilja köpa en obligation som ger en ränta på 0,6% med en inflation på över 4%? Inte jag i alla fall.

Kyle Bass talar mer om det här.

Rysslands svar

Foto: Flickr-användare Tristan Martin

Spänningarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter att stå i fokus och frågan är vilka åtgärder EU har i åtanke när det gäller att bestraffa Ryssland.

När Ryssland annekterade Krimhalvön i mars så utlöste det naturligt nog en hög kör av protester i hela västvärlden.

"Europa kan återigen bli delat genom Rysslands handlande på Krim", sa den tyske utrikesministern Franz Walter Steinmeier, USA:s utrikesminister John Kerry var inne på ett liknande resonemang när han sa att "man invaderar helt enkelt inte ett annat land" och vår egen utrikesminister Carl Bildt gick tidigt ut och sa att "Ryssland har genom sitt agerande satt folkrätten ur spel".

Nu när spänningarna också ökar i östra Ukraina så står västvärldens svar - ekonomiska sanktioner - återigen i blickfånget. Här är det viktigt att poängtera att Ryssland inte har någon chans i en utdragen ekonomisk konflikt med Väst och det skulle förvåna om de verkligen vill ha en sådan. 

De första sanktionerna från USA:s och EU:s sida gällde främst enskilda personer och finansiella institutioner i President Putins omedelbara närhet med ett löfte om att utöka dem om konflikten trappas upp. Om Ryssland nu går in i östra Ukraina - och det är mycket som talar för det - så blir ju EU tvunget att visa att löftena faktiskt betyder något. 

Frågan är då hur Ryssland svarar. Ryssland har en spak som de kan dra i och som direkt skulle skada EU och det är energi. Ungefär en tredjedel av EU:s gaskonsumtion kommer från Ryssland och resultatet torde vara minskad tillgång och högre priser. Så hur väl rustade står EU, och framför allt Euro-zonen, för högre energipriser? Svaret är enkelt: 

Inte särskilt väl.

Sedelpressarnas förtjänster

Foto: Flickr-användare epSos.de

Centralbankernas extraordinära åtgärder har hjälpt den brittiska och den amerikanska ekonomin från att falla ner i en deflationsspiral. För det förtjänar de som styr den monetära politiken beröm.

En av de bästa bloggarna som finns är den amerikanska siten The Automatic Earth. Den drivs av två personer, Raúl Ilargi Meijer och Nicole Foss, som bägge två har Deflation som sitt stora tema.

I korthet säger de att den amerikanska centralbankens stödköp av obligationer har varit ett stort misslyckande som inte har gjort något åt de grundläggande problemen som den amerikanska ekonomin står inför.

Det enda stödköpen har lyckats med är att driva upp priserna på tillgångar såsom aktier, obligationer och åkermark, och konsekvenerna av detta är att miljoner fler amerikaner nu är skuldsatta upp över öronen.

Så eftersom den europeiska ekonomin, och även den svenska, nu börjar visa begynnande tecken på deflation så är den gängse uppfattningen att den Europeiska Centralbanken kommer att sätta igång sedelpressarna för att hålla undan deflationsmonstret.

Min syn på saken är att vi samtidigt har kraftig deflation från en finansbubbla som fortfarande håller på att deflatera, men också kraftig inflation från de extraordinära åtgärderna från centralbankerna.

Förr eller senare kommer endera kraften att vinna, men att helt underkänna centralbankernas åtgärder missar poängen. Ja, det har gjort en liten elit som redan var rika ännu rikare, och förmodligen inte gjort ett dyft åt arbetslösheten, men vad är alternativet? Deflation som i trettiotalets amerika?

Raketbränsle från bakterier

Grafisk Design: Coquilles

Forskare i Georgia i USA har kommit ett steg närmare att kunna framställa raketbränsle från bakterier.

Genom att föra in främmande DNA från träd i bakterier (eller transformera som man säger på forskarspråk) så har amerikanska forskare nu lyckats öka mängden alfa-pinen som de får ut ur processen att framställa raketbränslet JP-10 sex ggr.

Pinen kan användas som raketbränsle och om processen bara optimiseras något kan den konkurrera ut petroleumbaserat bränsle vilket kan leda till nya typer av raketer.

Just raketbränsle är intressant för forskarna eftersom det är så pass dyrt. En liter JP-10 kostar nästan 50 SKr vilket gör det lättare för biobränsle-industrin att konkurrera.

Mängden alfa-pinen är fortfarande bara några mikrogram per liter men det går i rätt riktning. Utvecklingen går snabbt och snart har de kommit så långt att de kan framställa biobränsle som kan konkurrera med vanlig diesel och bensin. 

Där är vi i och för sig inte ännu, men jag ser fram emot den dagen. Jag har skrivit om processen att framställa biobränslen från bakterier och jäst tidigare.

Läs mer om studien här.

Har västvärlden rätt när det gäller Ukraina?

Foto: Flickr-användare Josefina Alazraki Photography

Nu i veckan så annekterade som bekant Rysslands president Vladimir Putin den Ukrainska Krimhalvön och omvärlden har så klart reagerat med bestörtning.

Som ordföranden i den tyska Bundestagens utrikesutskott Norbert Röttgen påpekade häromdagen i Financial Times så är viljan hos de ryska ledarna att skriva om Europas karta ett brott mot folkrätten och ska så klart bestraffas.

De finansiella sanktionerna som har satts in verkar dessutom slå mot Putins direkta intressen. USA har riktat in sig på män och organisationer i Putins absoluta närhet och ser till att göra livet så surt som möjligt för honom. 

Det verkar som att USA:s finansdepartement har lärt sig av sanktionerna mot Iran. En aggression som sprunget ur 1800-talet möts med ett vapen från tjugoförsta århundratet och det är självklart så att Ryssland inte har någon chans i en utdragen kamp med väst. 

Eftersom Sverige tillhör de länder som har varit mest högljudda när det gäller att kritisera det förfarandet så är det inte konstigt att Sverige är villigt att ställa upp med ekonomiskt bistånd till den Ukrainska regeringen när den nu har allvarliga finansiella problem.

Libertarianer

Med allt detta sagt så tycker jag att det är intressant att höra vad de amerikanska libertarianerna, och framför allt, Ron Paul, säger om krisen i Ukraina.

I en intervju på CNBC sa han så här i går:

"Jag tycker att det var fel av oss [amerikanerna] att bli inblandade. Våra icke-statliga organisationer har bidragit med 5 miljarder dollar för att störta den valda regeringen i Ukraina. Det hade varit bäst om vi inte la oss i."

EU har naturligtvis ett intresse av att införa sanktioner, men är det verkligen USA:s roll att vara världspolis mot alla världens skurkstater nu när de inte längre har resurserna? 

Och för vår del, är det inte bättre att vi lämnar Ukraina i fred och låter kyligare huvuden i EU ta hand om problemen?

Det tål att tänkas på.

Bloggat: Ann Helena Rudberg och Mats Sander