Foto: Flickr-användare Tristan Martin
Spänningarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter att stå i fokus och frågan är vilka åtgärder EU har i åtanke när det gäller att bestraffa Ryssland.
När Ryssland annekterade Krimhalvön i mars så utlöste det naturligt nog en hög kör av protester i hela västvärlden.
"Europa kan återigen bli delat genom Rysslands handlande på Krim", sa den tyske utrikesministern Franz Walter Steinmeier, USA:s utrikesminister John Kerry var inne på ett liknande resonemang när han sa att "man invaderar helt enkelt inte ett annat land" och vår egen utrikesminister Carl Bildt gick tidigt ut och sa att "Ryssland har genom sitt agerande satt folkrätten ur spel".
Nu när spänningarna också ökar i östra Ukraina så står västvärldens svar - ekonomiska sanktioner - återigen i blickfånget. Här är det viktigt att poängtera att Ryssland inte har någon chans i en utdragen ekonomisk konflikt med Väst och det skulle förvåna om de verkligen vill ha en sådan.
De första sanktionerna från USA:s och EU:s sida gällde främst enskilda personer och finansiella institutioner i President Putins omedelbara närhet med ett löfte om att utöka dem om konflikten trappas upp. Om Ryssland nu går in i östra Ukraina - och det är mycket som talar för det - så blir ju EU tvunget att visa att löftena faktiskt betyder något.
Frågan är då hur Ryssland svarar. Ryssland har en spak som de kan dra i och som direkt skulle skada EU och det är energi. Ungefär en tredjedel av EU:s gaskonsumtion kommer från Ryssland och resultatet torde vara minskad tillgång och högre priser. Så hur väl rustade står EU, och framför allt Euro-zonen, för högre energipriser? Svaret är enkelt:
Inte särskilt väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar