Eurolandets kris

Krisen för euron är långt ifrån över. Efter en veckas lugn så kryper räntan på Portugals 10-åriga statsobligationer nu upp igen. Idag nådde räntan 6.92% vilket är väldigt nära den nivå på 7 % där den portugisiska regeringen blir tvungen att kasta in handduken och begära hjälp från den europeiska stödfonden (ESFS).

ESFS kom som bekant till världen efter ett par tumultartade dygn i maj 2010 när Grekland var väldigt nära att ställa in betalningarna. Sedan dess har vi sett Irland begära (och få beviljat) hjälp av EU och nu verkar alltså Portugal snart också vara moget. Det har talats mycket (särskilt i Tyskland) om att länderna som har begärt hjälp har haft en vidlyftig utgiftspolitik och efteråt blir tvungna att dra åt svångremmen.

I Irlands fall så är det här en sanning med modifikation. Den irländska regeringen hade fram till det att krisen började ett väldigt litet budgetunderskott. Lättvindiga pengar från den europeiska centralbanken drev dock på en bostadsbubbla utan like. När bubblan sprack så var det därför de irländska bankerna som råkade illa ut och den irländska regeringen var tvungen att stötta bankerna med stora summor pengar. I september kom det fram att de irländska skattebetalarna skulle stötta banksektorn med 30 miljarder euro, en summa som snart skulle bli både 35 och 40 miljarder euro. Irlands budgetunderskott rusade från ett par procent av BNP till mer än 30%!

Problemet är att EU och ECB inte vill se några europeiska banker gå under eftersom detta kan skapa feedback-loopar som kan skada världens finansiella system på liknande sätt som Lehman Brothers-kollapsen 2008. Den europeiska stödfonden (EFSF) ställde då upp med ett nödlån på 80 miljarder till Irland för att rädda bankerna. Problemet är att detta nödlån är betydligt dyrare för irländarna än andra EU-lån. De betalar 5.8% i ränta mot de 2.6% som EU (backat av Tyskland) lånar pengarna för på marknaden. EU:s låneverksamhet kan därför liknas vid en lånehajs: "Snabba pengar - Inga frågor ställda!".

Det är det som är hörnstenen i den irländska regeringskrisen som bröt ut för ett par veckor sedan. Oppositionspartiet Fine Gael som tillsammans med Labourpartiet har ett stort försprång i väljaropinionen kommer troligen att bilda regering vid nyvalet den 25 februari. Talesmän för Fine Gael har vid ett flertal tillfällen sagt att om de vinner valet så kommer de att vilja omförhandla villkåren för EU-lånet, dvs inte ta emot några pengar och låta landets banksektor försvinna ner i ett stort svart hål. Vi får se hur det går.

Ambrose Evans-Pritchard skriver i The Daily Telegraph:

http://www.telegraph.co.uk/finance/financetopics/financialcrisis/8299418/Irish-bank-flight-quickens-despite-EU-rescue.html

Bloggat om Irland:

In the end we're all debt:

http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2011/02/irland-sverige-4-ar.html

Confessions of a crazy person:

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.16084864

MarathonMia:

http://marathonmia.blogspot.com/2011/02/kolla-kolla-kolla.html

Musik@Centrifugen:

http://mfc.elmberg.net/2011/02/02/dags-att-inse-hur-populart-silvret-blivit-hos-utlandska-handlare-nar-det-numera-ar-minst-10-dyrare-exkl-moms/

Scratches and dust:

http://marknadsbacken.wordpress.com/2011/02/02/nar-pengarna-talar-tiger-fornuftet/

och Ekonomikommentarer:

http://vansterekonomi.blogspot.com/2011/01/egyptiernas-befrielse-ar-allas.html

Bloggens framtid

Ni får ha överseende, men jag har inte tid att uppdatera bloggen varje dag. Däremot hoppas jag kunna skriva ett par inlägg i veckan. Så håll till godo!

100$ olja: lugn eller panik?

Jag läser Financial Times varje morgon och det var intressant att i morse se att tidningen var full av artiklar som handlade om att Brentoljan nu är uppe över 100$ fatet. Speciellt var det intressant att läsa om att detta bara var av övergående art och hur lite det kommer att påverka världsekonomin på det stora hela. En osignerad ledare (Oil under control) skriver så här:

Marknaderna tycker om siffror. Det var därför ingen överraskning att när brentoljan passerade 100$ strecket i måndags så såg flera marknadsdeltagare detta som ett omen. Vissa såg dessutom ett hot emot återhämtningen i världsekonomin.

FT är m.a.o. livrädda.

Faktum är att oljan har gått upp stadigt i pris sen den nådde 30$ våren 2009. Skälen till detta är naturligtvis flera. Här följer ett urval:

-Den överkapacitet som OPEC-länderna har fått oss att tro finns är egentligen betydligt mycket mindre än vad vi har letts att tro. Oljan som oljeindustrin pumpar upp ligger betydligt närmre maximum än angett.

-Flaskhalsar i raffinaderi- och transportsystem leder obönhörligen till högre priser.

-Den amerikanska centralbankens köp av statsobligationer, Quantitative Easing 2 (QE2). QE2 är USA:s version av Zimbabwes monetära politik och leder obönhörligen till inflation och högre priser. I sammanställning som Chris Martenson har gjort så har vetepriserna stigit med 76% på ett år, bomullspriserna har stigit med 152% och råoljepriserna 21.5%.

-Hedgefonderna har fått upp ögonen för de stigande oljepriserna och spekulativa pengar driver upp priserna ytterligare.

I en annan artikel i tidningen så skriver Nouriel Roubini om revolterna i Tunisien, Jordanien och nu senast Egypten. Roubini anknyter till Jeff Rubins tes om att tre av de senaste fem lågkonjunkturerna var starkt förknippade med oljeprisstegringar (1973, 1981-1982, 2008-2010) och att världsekonomin har väldigt svårt att snurra när en allt högre andel av lönen går åt till att köpa bensin och mat. Det finns dessutom ett klart samband mellan revolterna i Nordafrika och en skenande inflation.

Det finns m.a.o. klara anledningar att tro att världsekonomin inte gillar ett tresiffrigt oljepris.

Nouriel Roubini skriver i FT:

http://www.ft.com/cms/s/0/50926296-2e05-11e0-a49d-00144feabdc0.html

FT:s ledare Oil under control:

http://www.ft.com/cms/s/0/6a0473b0-2e44-11e0-8733-00144feabdc0.html#axzz1Cq0EVk9A

Chris Martenson skriver på Zero Hedge:

http://www.zerohedge.com/article/chris-martenson-answers-how-long-party-stocks-can-last

Bloggat i övrigt om Brentolja:

VA:s Makrobloggen:

http://www.va.se/asikter/bloggar/makrobloggen/2011/02/01/olja-och-egypten-bestammer/

Onsdagsfonden:

http://onsdagsfonden.wordpress.com/2011/02/01/allt-du-vill-veta-om-placeringsstrategier/

Daytrading-Winning trading:

http://winningtrading.vinnarbyran.se/teknisk-analys-omxs30-sp-500-nasdaq-djia-dax-guld-usdsek-och-olja

Blissans blogg:

http://blissan.blogspot.com/2011/02/black-pearl.html

Flute-tankar:

http://flutetankar.blogspot.com/2011/01/oljepriser-brent-mot-wti.html

Cornucopia?:

http://cornucopia.cornubot.se/2011/01/en-titt-pa-oljepriset.html

Irländsk röra

I dagens Financial Times så uttalar sig Pat Rabbitte, det irländska Labourpartiets rättstalesman, om den irländska regeringskrisen så här:

Det första en ny regering måste göra är att skapa en diplomatisk attack på europeiska institutioner för att laga murar som gått sönder och för att återskapa vår trovärdighet utomlands så att vi kan omförhandla det [europeiska bail-out] programmet.

Vad det här betyder i praktiken är att en eventuell ny irländsk regering inte är beredd att godta villkoren för det europeiska nödlånet till Irland och istället låta de irländska bankerna gå under. Det kommer att bli spännande att se vad marknadens reaktion blir till detta.

Artikeln Financial Times:
http://www.ft.com/cms/s/0/0d3f56f0-273b-11e0-80d7-00144feab49a.html#axzz1Bw3H8ssV

Virus och maskar

Jag är definitivt ingen datorexpert och mina kunskaper om datorvirus är högst begränsade, men den här essän av Mark Bowden i juniutgåvan av tidsskriften The Atlantic Monthly fångade mitt intresse. Den handlar om den försåtliga "masken" Conficker som tros ha infekterat 6 miljoner datorer världen över. Essän är skriven som en spänningsroman och drar in läsaren i en parallelvärld där katt och råttaleken mellan de onda och de goda är ständigt pågående.

Fler bloggar om Conficker är Tommy K Johanssons IT-blogg:
http://blogg.tkj.se/disketten-lever-och-frodas/

Edit:

Joakim Andersson skriver om samma artikel:
http://joakimandersson.se/archives/2010/05/17/the-enemy-within-magazine-the-atlantic/

PC Online skriver mer om datorvirus:
http://www.pconline.se/artiklar/antivirus-ta-bort-virus/

Webmastern.se skriver om antivrusprogram:
http://www.webmastern.se/2010/06/kaspersky-internet-security-2011/

Din IT-kunskap om virus-skanning av filer online:
http://www.din-it-kunskap.com/skanna-filer-online-med-20-antivirus/

Oljetoppen igen

Även om ekonomin just nu står i fokus för våra kära politiker så innebär det långt ifrån att energisituationen förbättrats nämnvärt under de senaste 18 månaderna. Tvärsom så står det nu allt klarare att världen kommer att springa in i väggen omkring år 2014 då det blir omöjligt att öka petroleumproduktionen mer, m.a.o. Peak Oil.

Problemet är det gamla vanliga att 50% av världens olja kommer från 120 gigantiska oljefält som alla blev upptäckta för mer än 40 år sedan. Dessa har nu tjänstgjort länge och tillsammans börjar de nu så smått ge ifrån sig en minskande mängd olja. I det här sammanhanget så är det viktigt att påpeka att de inte kommer att sluta ge ifrån sig olja, men att mängden olja blir mindre och mindre för varje år. När det här inträffar så kan vi räkna med bensinrationering och bara det att transportera mat till snabbköpen kommer att bli en monstruös uppgift. Inte heller kan vi räkna med en ökad oljeförbränning för att få våra 1,5-2.0% ekonomiska tillväxt.

Om den ekologiska katastrofen i mexikanska golfen ska föra något positivt med sig så är det att folk nu så smått börjar inse vad oljebolagen håller på med. Den lättåtkomliga oljan är slut så därför måste BP, Chevron, Statoil och Exxon-Mobil ge sig ut på extremt djupa vatten för att utvinna olja. Hade oljebolagen haft mer lätttillgängliga källor så hade de inte behövt borra efter olja 1500 m under vattenytan.

De stora syndabockarna i hela den här frågeställningen är naturligtvis politikerna. I stället för att fatta långsiktiga beslut så väljer de helt enkelt att stoppa huvudet i sanden. Problemet kommer naturligtvis i första hand att drabba transportsektorn, och vi hade kunnat avvärja det här problemet om vi hade börjat omställningen till ett hållbart transportsystem för 20 år sedan. Varningsklockorna har ringt i flera år nu och det är helt klart att flera av toppnamnen inom oljeindustrin samt ett flertal politiker är klart medvetna om situationen, men ingenting görs. I stället hoppas politikerna på att det blir nästa man eller kvinna som tar hand om problemet.

Chris Nelder blir intervjuad av Jim Puplava:
http://www.financialsensenewshour.com/broadcast/fsn2010-0605-2.mp3

ASPO Sverige om framtiden:
http://www.asposverige.se/2010/06/framtidsscenarier-gront-hopp-eller-brun-dystopi/

Fogelqvist skriver om varningsklockorna:
http://fogelqvist.wordpress.com/2010/04/05/allt-fler-varnar-for-peak-oil/

David Jonstad på Klimatmagasinet Effekt om Peak Oil:
http://www.effektmagasin.se/snart-spricker-fossilbubblan

Piprök om klimatförnekarna i den svenska bloggsfären:
http://alpinechar.blogspot.com/2010/05/nar-argumenten-tryter.html

Ekonomikommentarer om hur oviktiga statsskulder är i det stora sammanhanget. (En stilla undan bara: Varför betalar vi då skatt överhuvud taget? Om underskotten inte betyder något så kan ju allt finansieras via sedelpressen...eller?):
http://vansterekonomi.blogspot.com/2010/06/statsskulden-och-nettotillgangarna-igen.html

Signaturen David på bloggen Värdeinvesteraren om inflation:
http://vardeinvesteraren.nu/vardeinvestering/inflation-en-forodande-form-av-skatt/

För David och andra investerare kan jag rekommendera att lyssna på schweizaren och tillika medlemmen av tidskriften Barron's rundabordssamtal, Felix Zulauf, tala om guld och västvärldens växande skuldberg:
http://www.kingworldnews.com/kingworldnews/Broadcast/Entries/2010/5/28_Felix_Zulauf.html

CDS-blankning II

Apropå gårdagens inlägg: