Valutakrig

Grafisk Design: Coquilles

Det jag tänkte tala om i dag är situationen i Kina och jag tänkte framför allt försöka sätta deras senaste åtgärder gällande valutan och aktiemarknaden i perspektiv.

Den kinesiska ekonomin har ju som bekant vuxit kraftigt under de senaste åren.

Anledningen till att tillväxten har varit så hög har varit att det har funnits en outsinande skara människor som har levt på landet från det som jorden har kunnat ge dem.

Det Kina har gjort under de senste fyrtio åren är att plocka bort dessa människor från jordbruket på landet och sätta dem i moderna bostäder med moderna bekvämligheter.

Så från att ha varit bönder som har levt väldigt fattigt från det som bara jorden hur kunnat ge dem så har de gått till en livsstil som kan kännetecknas som global medelklass.

Sedan har de kinesiska ledarna litat på sin exportindustri för att hålla de här människorna sysselssatta, en exportindustri som bara blivit mer större och mer effektiv för varje år.

Detta har då lett till den explosiva tillväxt på 7-8 procent om året som vi har sett under de senaste 20-30 åren, men det finns nu tecken på att den tillväxten inte kommer att kunna fortsätta.

Det finns fortfarande människor som bor extremt fattigt i Kina, men antalet är nu nere i 200 miljoner och det finns helt enkelt inte så många kvar.

Detta samtidigt som den kinesiska kommandoekonomin har vant sig vid en sådan tillväxt och inte kan fungera utan.

Det som hände i efterdyningarna av finanskraschen 2008 var att den kinesiska regeringen satte in alla klutar för att reflatera ekonomin och behålla den tillväxt som landet hade vant sig vid.

Detta hände som del av en enorm monetär stimulans. De kinesiska myndigheterna ökade utlåningen 2009 med 715 biljoner yuan mer än 2008 för att hålla ekonomin flytande när efterfrågan stannade av i väst.

Den kinesiska valutan, Yuan, hade några år tidigare blivit knuten till dollarn och kunde bara röra sig i ett givet spann där växelkursen blev fixerad varje morgon av centralregeringen.

Eftersom den amerikanska centralbanken hade som uttalad målsättning att försvaga den amerikanska valutan så passade det Kina ganska bra.

Detta ledde i förlängningen till en inflaterad ekonomi med inflaterade priser på tillgångar och inflation i systemet.

Problemen i Kina har varit uppenbara länge, men det är först på senare tid som de har börjat visa sig i form av spruckna aktiebubblor och bubblor på bostadsmarknaden.

När de såg vart hän det barkade med aktieprisfall på 7-8 % om dagen och kraftigt fallande bostadspriser så gick de kinesiska myndigheterna ut för att återigen stabilisera ekonomin.

I en vanlig västerländsk ekonomi så hade de åtgärder som den kinesiska regeringen vidtog för att stabilisera aktiemarknaden i slutet på juni det här året varit otänkbara.

Även devalveringen av den kinesiska valutan som vi såg den här veckan hade varit svår att förställa sig från en ekonomi som trots allt är bland de största i världen om det inte hade varit för att ekonomin hade varit styrd ovanifrån av det kinesiska kommunistpartiet.

Nu senast så har devalveringen av den kinesiska valutan varit på tapeten och myndigheterna har gjort det här för att gynna den egna exportindustrin så mycket som möjligt.

Dilemmat som kineserna hade var att dollarn under den senaste tiden har stärkts i förhållande till andra valutor.

Eftersom den kinesiska valutan är knuten till dollarn så har det har blivit dyrare att betala tillbaka på den enorma statsskuld som finns i Kina, vilket har lett till de stora nedgångarna på den kinesiska aktiemarknaden.

Det här blir en negativ spiral eftersom det leder till en ännu svagare ekonomi med ännu högre kostnader för att betala av på statsskulden.

Det här låter kanske som extraordinära åtgärder men är i själva verket ganska vanliga åtgärder när länder befinner sig i samma situation.

I Sverige gjorde vi det under nittiotalskrisen, i Euro-området gör de det nu med den svagare euron och det gjordes i USA på sjuttiotalet.

I Sveriges fall så lyckades politiken, men vi hade tur eftersom övriga världen hade en konjunktur som tuffade på.

Det brukar vara som så att de länderna som börjar med valutadevalveringar naturligtvis får en mindre fördel, men att denna fördel snabbt äts upp när de andra länderna följer efter.

Sammanfattning:

Kina har enorma problem med sin sjunkande ekonomi och sjunkande pris på tillgångar. Detta ledde i veckan till att den kinesiska centralregeringen bestämde sig för att devalvera den kinesiska valutan med 3,5% -något som bara kommer att leda till liknande åtgärder från andra länder.

Om du nu har läst ända hit och har gillat det du har läst så vill jag passa på att pusha för min pdf ”My three favorite Junior Miners” som du kan ladda ner här.