Hur skall man investera?

Här är några aktietips:

Borta i helgen

Ikväll så försvinner jag iväg över helgen. Jag är tillbaka igen på måndag.

Ren idioti!

OPEC-länderna möts nästa vecka i Oran i Algeriet och de har redan aviserat en större produktionsreduktion. I väntan på detta så drabbas vi av nyheten att både den svenska och amerikanska staten går in med jättelika stödpaket till fordonsindustrin med motiveringen att "industrin är alltför viktig för nationen för att gå under". Frågan är bara om det verkligen finns något som kan göras för att undvika att den går under?

Varken Volvo eller SAAB är ju längre ägt av svenska intressen så det enda skälet att hålla de under armarna är att ge konstgjord andning till regionen Västsverige. I kristider som denna så är infrastruktursatsningar uppenbara. Vägar och järnvägar är något som gör samhällsekonomisk nytta så därför är det naturligt att satsa på sådant som ändå behövs. Skillnaden till att stoppa pengar i bilar som ingen vill köpa är uppenbar. Det är ren idioti. Hela idéen bakom är ju att om ett par år skall ekonomin vara i så pass hyggligt skick så att lånen kan betalas tillbaka. Problemet är bara att om ett par år så kommer alla planer på att köpa ny bil att läggas på hyllan.

Jag trodde att den svenska regeringen var marknadsinriktad, men det står allt klarare att Borg, Reinfeld & Co administrerar den sista Sovjetrepubliken.

Artikel på E24:
http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_937585.e24

Artikel i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=862649

Tom Whipple skriver om statens planer att köpa ut den amerikanska bilindustrin på Energy Bulletin:
http://www.energybulletin.net/node/47442

Bloggar om stödpaketet är Mikael Ståldal:
http://www.staldal.nu/blog/2008/12/11/regeringen-sysslar-med-planekonomi/

Förmera - om privatekonomi:
http://plura.se/wp/2008/12/11/varfor-dalta-med-bilindustrin/

Mattias tycker och tänker:
http://mattias-tycker.blogspot.com/2008/12/bilindustrin.html

Hanna Wagenius:
http://missbesserwisser.blogspot.com/2008/12/men-maud-du-sa-ju.html

och Henrik Alexandersson:
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/12/bilpaketet-till-vilken-nytta.html

DME

I en artikel i dagens Svenska Dagbladet så skriver motorjournalisten Anders Hultman om Volvo Lastvagnars satsning på dimetyleter (eller DME) som alternativt bränsle. Fördelarna med ett sådant system är att vi i Sverige kan använda skogsråvaror för framställningen och bli självförsörjande på bränsle. Samtidigt är nackdelarna lika uppenbara - Volvo Lastvagnar befinner sig i utvecklingsstadiet och har ingen kommersiellt gångbar produkt ännu.

Omsättningen är dessutom alltför låg. Låt oss säga att försäljningen av långtradarna går över förväntan och Volvo kan sälja 10% av de nyregistrerade långtradarna som DME motorer och medelivslängden för en långtradare är 5 år. Då får vi bara 10% x 20% = 2% nya långtradare i trafik om året. Samtidigt så talar IEA om en minskningstakt i världens oljeproduktion på 3-4 % om året vilket kan översättas med 2 miljoner fat olja året som helt enkelt inte kommer att finnas för konsumtion.

Det är uppenbart att Peak Oil i första hand är ett problem med flytande bränsle. Vad skall vi göra med alla de investeringar som vi har gjort i bil- och långtradarparken? Det står allt klarare att vi behöver en övergångslösning.

Andra bloggare om Volvos satsning är Cornucopia:
http://cornubot.blogspot.com/2008/11/bakom-kulisserna-fr-volvos-abs-peak-oil.html

Energinytt:
http://www.energinytt.se/biobransle/kungen-och-michigans-guvernor-till-pitea/

Magnus orerar (och stoppar samtidigt huvudet i jorden):
http://magnusorerar.blogspot.com/2008/11/volvo-ekosocialister-och-klimatpolitik.html

VA-börs skriver mer om Volvo Lastvagnar:
http://www.va.se/vabors/2008/12/09/pa-tal-om-maktkartor/

Grandmaster Peder talar om idiotin av att låta staten ta över fordonsindustrin:
http://grandmasterpeder.se/vem-ska-trosta-volvo_150.html

Billig olja och hyperinflation

I en artikel på Financial Sense ger den estniske investeraren Alar Tamming en överblicksbild av det ekonomiska läget. Det som Tamming säger är att vi ännu bara är i den inledande fasen av den finansiella och ekonomiska krisen som kommer att ta en ände med förskräckelse i hyperinflation. Tammar säger så här om vårt valutasystem med papperspengar:

...vårt valutasystem är numera globalt och har därför hållit i sig längre än vanligt. Det som inträffade i Tyskland på 1920-talet över en 3-4-årsperiod kommer att fungera i flera decennier på den globala skalan. Historiskt sett så dock har alla fungerande monetära system på ett eller annat sätt varit knutna till ädelmetaller...

Bristerna med det nuvarande penningsystemet kommer att bli allt mer uppenbara ju längre ner för Hubberts Peak som vi rör oss. De senaste data från EIA talar om juli 2008 som världens oljeklimax. När världen verkligen börjar att producera mindre och mindre olja och minskningstakten är i storleksordningen 3-4% så är riskerna uppenbara att vi får vänja oss vid termen ekonomisk aktivitet mer än tillväxt. Vårt kreditbaserade valutasystem är byggt runt konceptet att framtiden kommer att bli exponentiellt rikare - vilket är en omöjlighet när råvaran som har drivit tillväxten stöter på naturliga begränsningar. Ett finansiellt system knutet till guld eller silver sätter dessutom naturliga gränser för hur mycket pengar som kan spenderas. Min egen politiska övertygelse kommer att få fritt spelrum.

En något moderatare hållning har amerikanen Dan Dicker på The Street som talar om hur billig oljan är för ögonblicket:



Döm själva!

Svenska bloggar om finanskrisen är Mullvaden:
http://www.socialistiskapartiet.se/mullvaden/2008/12/10/borskraschen-1929-%e2%80%93-fa-insag-vad-som-drabbat-dem/

Jag, Wihlman argumenterar för en svensk Euro-anslutning. Jag skulle dock vilja gå ett steg längre och införa guldmyntfoten igen:
http://wihlman.blogspot.com/2008/12/tnk-om-vi-sluppit-riksbanken.html

flavianopolis har intressanta synpunkter på peruanska pengar:
http://flavianopolis.blogspot.com/2008/12/perus-nya-sol.html

Fractional Reserve Banking skriver om en potentiell sydamerikansk valutaunion:
http://sundapengar.bloggagratis.se/2008/12/10/1182091-arbetet-med-sydamerikanska-unionsformer-gar-vidare/

S* Miss Emmi's Sibiriska Katter om kooperativa banker:
http://emmisibirier.bloggagratis.se/2008/12/05/1169471-ga-med-i-jak/

Palanthiren talar om bankväsendet som dött:
http://blogg.aftonbladet.se/23930/perma/1043124/

Gorillan i rummet

I en artikel i Fortune Magazine berättar journalisten Colin Barr om den uppenbara risken med de massiva statliga åtgärderna som vi har sett på senare tid: Hyperinflation. Inflation har ingenting med stigande priser att göra utan är ett rent penningpolitiskt fenomen och är som sådant ett direkt resultat av en ökande penningmängd. Det bredaste måttet för penningmängden mäts i det som centralbankerna kallar för M3-statistik. I början av 2006 så slutade centralbanken i USA att redovisa sin M3-statistik och vi är numera hänvisade till alternativa källor.


En sådan källa är John Williams Shadowstats.com som håller ett vakande öga på USA:s penningmängder. De senaste data som han har publicerat visar konstigt nog att M3-mängden befinner i fritt fall. Detta trots att den amerikanska centralbanken har ökat sin balansräkning med smått ofattbara 1206 biljoner dollar på 11 veckor. Så frågan är då varför? Den frågan är enklast besvarad genom att hastigt titta på det som kallas för TED-spread och som är skillnaden mellan bankernas utlåningsränta och räntan på de kortfristiga amerikanska statsobligationerna, Treasury-bills. Normalt så brukar skillnaden vara ett par hundradelar av en procent, men sedan början på september så har TED-spreaden inte varit under 2 procentenheter.

Dvs i stället för att låna pengar till varandra och till företag och privatpersoner så håller bankerna i pengarna själva. Detta får naturligtvis konsekvenser för hela penningsystemet och det som kallas Fractional-reserve banking som är det sätt med vilket pengar blir skapade i våra penningsystem. Systemet fungerar som så att bankerna bara är tvungna att behålla en liten del av de pengar som de har lånat av centralbanken och pengar kan därmed skapas av bankerna själva.

När nu flera banker världen över gör mångmiljardförluster så är det inte så konstigt att de inte är så pigga på att låna ut pengar utan behåller en allt större andel för sig själva. Så även om den amerikanska centralbanken och BCE gör sitt bästa för att dränka systemet i pengar så ökar inte penningmängden i alla fall. Problemet kommer den dag då systemet börjar fungera igen och alla pengar som centralbankerna har tryckt upp för att underlätta problemen äter sig i genom systemet som en uppdämd tsunami. Då är hyperinflationen ett faktum.

Har du köpt guld och silver?

Colin Barrs artikel i Fortune Magazine:
http://money.cnn.com/2008/12/07/news/economy/bailout.question.fortune/index.htm?postversion=2008120812

John Williams Shadowstats redovisar alternativa data för M3-mängden:
http://www.shadowstats.com/alternate_data

Wikipedia-artikel om hur bankerna lånar ut pengar genom Fraktional-reserve banking:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking

Bloomberg-sida med TED-spreadet:
http://www.bloomberg.com/apps/quote?ticker=.TEDSP%3AIND

Mer om Federal Reserve på Investera i aktier:
http://investeraiaktier.se/wp/2008/12/07/well-be-watching-you-ben-bernanke/

Perspektiv, loopar och stupiditet kallar på enkla lösningar:
http://blog.lege.net/index.php?/archives/226-Perspektiv,-loopar-och-stupiditet.html

Musik från centrifugen ser på intressanta klipp på Youtube:
http://mfc.elmberg.net/2008/12/04/tekniska-fel-my-ass/

Mekongs blogg om räntorna på amerikanska T-bills:
http://mrmekong.blogspot.com/2008/12/en-oseris-riksbank.html

Mer om TED-spreadet på Samuelssons Report:
http://samuelssonsrapport.blogspot.com/2008/12/vad-r-en-ted-spread.html

och i Financial Room 809:
http://room809.blogspot.com/2008/10/botten-upp-och-hur-mr-banken-idag.html

Hur mycket drar OPEC ner?

Nyhetsbyrån AP gjorde i helgen en intervju med OPEC-chefen Chakib Khelil. Khelil sade följande om OPEC:s produktion:

Det har bildats en konsensus för att reducera oljeproduktionen kraftigt. Jag vill inte spekulera i hur mycket som den kan falla, men det bästa är att överraska oljemarknaderna.

När OPEC möts i Oran i Algeriet den sjuttonde december så kommer naturligtvis de här frågorna att diskuteras. Att oljepriset har fallit från över 140$ i juli till strax över 40$ just nu har allvarliga konsekvenser för de oljeexporterande länderna. De flesta bedömare räknar med att OPEC kan komma att minska produktionen med upp till 2 miljoner fat olja om dagen, och Khelil ställer sig inte helt avvisande till det.

Alfred de Montequiou på AP intervjuar Chakib Khelil:
http://news.yahoo.com/s/ap/20081207/ap_on_bi_ge/af_algeria_opec

Datorhaveri

Min dator fungerar inte där hemma så jag är inte säker på att det blir någon postering.

Vågenergi

Via Energybulletin så får vi tips om den här artikeln i Yale Environment 360 om vågenergi. Artikeln beskriver hur en skotsk firma lade ut tre ormliknande apparater i havet utanför Portugal i oktober. Apparaten består av fyra separata segment och innehåller en vätska som driver en turbin när vågorna rör sig. När vågkraftsfarmen är färdigställd med 28 olika apparater så kommer den totala effekten att bli 21 Megawatt eller tillräckligt för 15000 hushåll.

Ett liknande projekt provas just nu också utanför Nordirlands kust. Ett företag, Marine Current Turbines, håller på att försöka ta till vara på den inneboende energin i tidvattnet som är evigt förekommande här i Storbritannien. Maskinen har jättelika propellrar under vattenytan som spinner i 8 knop och genererar tillräckligt med energi för 1000 hushåll.

Detta är naturligtvis en blygsam start, men ändå en början. Problemet är ju fortfarande att även om andeln förnyelsebar energi är kraftigt växande så är det ändå en försvinnande liten andel som kommer härifrån. Vi måste börja ändra på detta - nu.

Fler bloggar om vågenergi är Gröna liberaler:
http://gronaliberaler.blogspot.com/2008/11/snabb-kommentar-p-world-energy-outlook.html

Naturskyddsföreningens blogg:
http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mikael/2008/11/18/world-energy-outlook-effektivisering-bast/

etui.se:
http://www.etui.se/2008/11/12/sime-day-1/

och Livet efter oljan läser Richard Heinbergs The Party's over:
http://efteroljan.blogspot.com/2008/10/partys-over-av-heinberg-2003.html

www.unikajag.se skriver mer om tidvatten:
http://unikajag.bloggagratis.se/2008/11/13/1105941-lisa-har-gatt-mycket-i-dag/

De fyra stimulanserna

Den svenska ekonomin är i en djup lågkonjunktur och Alliansregeringen gör vad den kan för att stimulera ekonomin. Först så fick regeringen Riksbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter och dagen därpå kom stimulanspaketet på totalt 23 miljarder kronor över 3 år. Bägge åtgärderna har sina egna problem.

Anledningen till att politikerna främst använder penningpolitiken som styrmedel är naturligtvis att den fungerar mycket snabbare. Redan nästa månad kommer hushållen att få mer pengar över. Så frågan är då bara hur hushållen kommer att spendera pengarna. Det absolut sämsta scenariot är om folk åker till Kista och köper en massa varor från Kina och i slutänden stimulerar den kinesiska ekonomin mer än vår egen. Penningpolitiska stimulanser fungerar inte särskilt bra för ett litet exportberoende land som Sverige.

Å andra sidan så tenderar skattelättnader och infrastrukturåtgärder som i Allianspaketet att fungera mycket långsammare. När stimulanspaketet äntligen verkar så är problemen ofta redan över och den extra skjutsen driver på inflationen. Den tredje stimulansen är oljepriset som är på väg ned vilket är den bästa stimulansåtgärd som vi kan tänka oss i dagsläget.

Den svenska kronan är också väldigt svag för ögonblicket. Det skulle förvåna mig mycket om inte den bakomliggande orsaken till detta är att de svenska exportföretagen på konstgjort vis håller kronan låg jämfört med andra valutor och ger sig själva en konkurrensfördel. Detta är den fjärde stimulansen: Exportföretagens alldeles egna stimulanspaket.

Mitt tips är att vi kommer ur den här lågkonjunkturen i andra kvartalet 2009. Börsen tror jag har nått sin botten nu.

Ledaren i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2158249.svd

Mer om stimulanspaketet hos Magnus Tycker:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2158249.svd

Mårtensson:
http://martenssonsmeningar.blogspot.com/2008/12/besserwissrar-utvecklar-energitekniken.html

Marknadsliberalen argumenterar utifrån ett österrikiskt perspektiv:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.6001628

Dick Erixon vill inte bränna allt krutet på en gång:
http://erixon.com/blogg/?p=1920

Birger Schlaug tror inte att svensk bilindustrin har någon framtid. - Jo, det har den, men i betydligt mindre skepnad och som tillverkare av helt andra bilar än idag:
http://schlaug.blogspot.com/2008/12/det-sgs-nu-i-hgtravande-tonlge-att.html

Kvällens läsning

I nya upplagan av Vanity Fair så finns det en artikel av den brittiske historikern Niall Ferguson som handlar om vår tids finanskris i ett historiskt perspektiv. Väl värd att läsa!

http://www.vanityfair.com/politics/features/2008/12/banks200812?currentPage=1

De kommande handelskrigen II

Angående gårdagens postering så skriver Ambrose Evans-Pritchard i The Daily Telegraph om hur Kina har släppt sin koppling till dollarn två gånger den senaste veckan. Det är beklämmande att se hur Kina som har en av världens största ekonomier försöker åka snålskjuts på oss här i väst genom att devalvera sig ur den ekonomiska krisen. Att Lettland försöker exportera sina problem är väl kanske inte så konstigt, men att Kina håller på med sådant kommer bara att öppna för sanktioner från USA:s och EU:s sida.

Frågan är då vad Kina svarar med i sådant läge. Problemet är att världsekonomin just nu är så ömtålig att den inte behöver så mycket för att braka samman. Just nu så finansierar Kina, Japan och Saudiarabien USA:s budgetunderskott. Om Kina beslutar sig för att inte köpa lika mycket amerikanska statsobligationer längre så kommer dollarn att falla som en sten och de ekonomiska problemen kommer att accelerera. Blotta tanken skrämmer.

Artikeln i The Daily Telegraph:
http://www.telegraph.co.uk/finance/economics/3546471/Chinese-economy-1930s-beggar-thy-neighbour-fears-as-China-devalues.html

Artikel i E24 om Lettlands ekonomi:
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_920897.e24

De kommande handelskrigen

I en artikel på Financial Sense så skriver investeraren Christopher Laird om möjligheten för ett handelskrig mellan Kina, USA och EU. Världsekonomin har i stort sett varit driven av Kinas och USA:s gemensamma ekonomiska band de senaste åren. Kina har artificiellt hållit sin valuta, renmimbin, svag i förhållande till dollarn - allt för att kunna exportera billiga varor till USA och EU. I gengäld så har kineserna köpt amerikanska statsobligationer och på så sätt finansierat det amerikanska budgetunderskottet. Den här valutapolitiken har lett till extremt små marginaler för de kinesiska industrierna och när världsekonomin nu går in i en djup lågkonjunktur så blir naturligtvis en stor andel kinesiska arbetare arbetslösa.

Den nyvalda amerikanska kongressen kommer med stor sannolikhet att vilja satsa på inhemsk produktion, och sätta press på Kina att stärka sin valuta för att dra ned på importen. De kinesiska marginalerna, som redan innan var små kommer nu att bli ännu mindre och än fler kineser kommer att bli arbetslösa. Så frågan är då vad Kinas motdrag blir. Laird skriver så här:

...som om dollarn behövde en annan anledning att bli hotad så är det troligt att den nästa amerikanska regeringen kommer att införa sanktioner mot Kina som har hållit renmimbin på en konstgjort låg nivå. Kina kanske då säger att "OK, om vi inte kan exportera våra varor till er så kommer vi inte att köpa era statsobligationer längre". Om USA inför handelshinder så kommer Kina att göra samma sak och vi är tillbaks i depressionsscenariot med en kraftigt fallande export i världens alla länder...

Det låter inte särskilt muntert.

Christopher Laird på Financial Sense:
http://www.financialsense.com/fsu/editorials/laird/2008/1204.html

Oscar Wolf om kinesiska yuan:
http://blogg.passagen.se/oscarwolf/entry/usa_ett_imperium_p%C3%A5_fall

Toralf Alfsson om kinesiska affärer i Kalmar:
http://thoralfalfsson.webblogg.se/2008/november/mr-luo-har-inte-investerat-en-enda-krona-fran.html

Mullvaden skriver om de fallande aktiekurserna:
http://www.socialistiskapartiet.se/mullvaden/2008/11/20/vart-har-pengarna-tagit-vagen/

Många dagars korta skuggor om USA:s och Kinas ömsesidiga beroende:
http://mysteriouspete.blogspot.com/2008/11/yes-it-is.html

Every Kinda People om det amerikanska budgetunderskottet:
http://everykindapeople.blogspot.com/2008/11/spekulationer.html

Bloggpaus

Idag tar jag paus från bloggandet eftersom jag har annat för mig. Jag är dock tillbaka i morgon.

Östra Kongo

I skuggan av media så utspelas just nu ett geopolitiskt spel om makt och inflytande mellan två av världens stormakter i ett av de mest konfliktdrabbade hörnen av världen, Afrika. I Asia Times finns det en intressant artikel av den kanadensiske vänsterdebattören FW Engdahl som handlar om oroligheterna i Kongo-Kinshasa.

Kina importerar i dagsläget ungefär 2,6 miljoner fat olja om dagen av vilka en tredjedel eller 765000 fat om dagen kommer från Afrika. Det är därför inte konstigt att Kina betraktar den afrikanska kontinenten som sitt strategiskt sett viktigaste område utanför Kina, och det nästan inga gränser för hur långt man är beredd att gå för att få lägga händerna på diverse råvaror. Bedömare har liknat Kinas inblandning i de afrikanska affärerna med modern kolonialism.


Förra året så bildade USA:s militär så AFRICOM som är ett kommando för militära operationer på den afrikanska kontinenten. På websidan står det att huvudsyftet med kommandot är att "fungera i tätt samarbete med afrikanska länder både militärt och icke-militärt med syftet att undvika konflikt i Afrika", men det står allt klarare att det egentliga syftet är att begränsa Kinas ökande inflytande och skydda flödet av olja från Afrika till de internationella marknaderna.

De här två krafterna är just nu på väg att stöta samman i den pågående konflikten i Kongo-Kinshasa. Sammanfattningsvis så står Kongos president Joseph Kabila mot gerillaledaren Nkunda i det som har beskrivits som "den blodigaste konflikten sedan Hitlers dagar" (Johann Hari i The Independent 081028). Enkelt uttryckt så står Kina bakom Kabila medan USA stöder Nkunda. Engdahl skriver så här:

...i slutet på oktober så omringade Nkundas styrkor Goma och krävde förhandlingar av president Kabila. Nkunda krävde bl. a. att Kabila hävde ett 9 miljarders kontrakt mellan Kongo och Kina som ger Kina rätten att exploatera de stora koppar och koboltfyndigheterna i området...

Snart så får USA en svart president. Det kommer att bli mycket intressant att följa hur det kommer att prägla USA:s utrikespolitik i Afrika. Kineserna har i alla fall tydligt visat att de inte tänker vika en enda tum.

FW Engdahls artikel i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/China_Business/JL02Cb01.html

USA:s AFRICOM på webben:
http://www.africom.mil/

Johann Hari skriver i The Independent:
http://www.independent.co.uk/opinion/commentators/johann-hari/johann-hari-how-we-fuel-africas-bloodiest-war-978461.html

Andra bloggar om Konga-Kinshasa är FörvirradGnu:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5931149

Afrikabloggen:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5921671

Rakotozafy Sweden:
http://rakotozafy.wordpress.com/2008/11/30/musikaliskt-dilemma/

Ad Utrumque:
http://andreasholmberg.blogspot.com/2008/11/lys.html

och Tradition & Fason:
http://traditionochfason.wordpress.com/2008/11/25/varden-i-obalans-varlden-i-kaos/

Terrorattackernas efterdyningar

I en artikel i Asia Times så sätter den indiske före detta ambassadören MK Bhadrakumar de ökande spänningarna mellan Indien och Pakistan i sitt sammanhang. Pakistan framstår alltmer som skyldig till de senaste terrorattackerna och Bhadrakumar varnar för ett regelrätt krig mellan länderna - ett krig som kan flamma upp de närmsta dagarna eller veckorna. I konflliktens kärna så finns USA:s och NATO:s krig i Afghanistan som skulle lida stora nederlag om Pakistan bestämmer sig för att mobilisera sina trupper till den pakistansk-indiska gränsen. Bhadrakumar skriver så här:

...den pakistanska militären kan mycket väl ha strategiska skäl bakom den senaste tidens ökade spänningar med Indien. Konflikten kan bryta ut precis när länderna står vid en viktig skiljeväg och försöker kravla sig ur åtaganden i "kriget mot terrorismen" i Afghanistan. Poängen är att den pakistanska militären har djupt sittande tvivel rörande den tillträdande Obama-administrationens Afghanistanpolitik. Obama har själv gett tydliga signaler om att han tänker utmana den pakistanska militärens dubbelsidiga politik när det gäller att dels kämpa på USA:s sida i kriget mot terrorismen och samtidigt ge stöd åt talibanernas kamp om geopolitiskt inflytande i Afghanistan.

På onsdag så åker USA:s utrikesminister Condoleeza Rice till New Delhi för att försöka lugna känslorna. Det verkar som om USA:s avgående administrationen är på väg till sin sista strid samtidigt som den nya är på väg att få sitt elddop.

Artikeln i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/South_Asia/JL02Df04.html

Artikel i Svenska Dagbladet om spänningarna mellan Indien och Pakistan:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2124029.svd

Fler kommentarer spänningarna av The Real Mymlan:
http://mymlanthereal.wordpress.com/2008/12/01/liten-nyhetsrunda-forsta-dagen-i-december/

Anna G. Rahms funderingar och spetsfundigheter:
http://annagrahm.blogspot.com/2008/12/brjan-p-ett-tredje-vrldskrig.html

Dumpad skriver mer om Bombay:
http://dumpad.wordpress.com/2008/12/01/bombay-el-mumbai-its-fucking-bomb-ay/

liksom Kristofers skriverier:
http://kristofersskriverier.blogspot.com/2008/12/konflikten-mellan-hinduer-och-muslimer.html

och Åskådningar från åfvan:
http://blogg.passagen.se/akeutana/entry/konflikten_i_indien

OPEC-mötet

OPEC-länderna träffades i helgen i Kairo utan att kunna enas om en sänkning i oljeproduktionen. Iran har talat om att oljemarknaderna har 2 miljoner fat för mycket om dagen. Det som länderna kunde komma överrens om var ett riktpris på 75 US$ för ett fat olja. Problemet är att OPEC-länderna behöver intäkterna för att överhuvudtaget kunna finansiera sina budgetar. Enligt en artikel på Bloomberg så ber OPEC t.o.m. utomstående länder som Ryssland och Norge om hjälp för att dra ned på deras produktion i stället.

Det finns två länder som kan dra ner på oljeproduktionen utan att det skadar den egna ekonomin alltför mycket: Saudiarabien och Ryssland. Saudiarabien är naturligtvis ett väldigt ostabilt land med en väldigt ostabil regering, men USA:s politik i Mellanöstern har fört det med sig att Saudiarabiens Kung Abdullah står på vår sida. Naturligtvis så har USA ett intresse av ett lägre oljepris - speciellt nu med de allvarliga finansiella bekymren. Vi får därför räkna med att USA har spelat med i bakgrunden i Kairo.

Ryssland är dock en helt annan historia. Deras oljeproduktion nådde ett andra maximum i början av året. Sedan dess har produktionen fallit. Den första peaken kom redan på 1980-talet och sedan föll produktionen som en sten när Sovjetunionen gick under. Ryssland har sedan dess investerat i ny oljeproduktion och lyckades öka produktionen helt fram till 2008 - även om nivåerna är lägre än vad de var på 1980-talet. Ryssland är ett oberäkneligt kort som man inte vet var man har och som inte har tvekat att använda energivapnet för att få som de vill.

Det må vara sant att OPEC-länderna helt har förlorat förmågan att kunna styra priset när efterfrågan är större än utbudet. OPEC-länderna har kvoter för hur mycket olja som de olika länderna får pumpa upp och sälja. De här kvoterna efterlevs inte särskilt väl vilket har lett flera bedömare till att dödförklara OPEC, men om det nu är sant att världen producerar för mycket olja så återvänder prissättningsmakten till kartellen. Vi köpare sitter då i rävsaxen, och vi måste helt enkelt blidka Rysslands och oljesheikernas nycker igen.

Artikeln på Bloomberg:
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087&sid=aJWUVURs.PKo&refer=home

AFP-telegram om hur Iran betraktar oljemarknaden:
http://news.yahoo.com/s/afp/20081130/wl_mideast_afp/iranenergyoilopec

AFP-telegram om den saudiske kungen:
http://news.yahoo.com/s/afp/20081129/wl_mideast_afp/opecoilsaudi

Fler bloggare om OPEC är JohanNorberg.Net:
http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=11&year=2008#2986

Fler bloggare om Ryssland är diVERse:
http://www.kniivila.net/2008/balansgang-mellan-bryssel-och-moskva/

Fler bloggare om fossila bränslen är UD/RK-samhällsdebatt:
http://uddebatt.wordpress.com/2008/11/25/wind-power-exposed-the-renewable-energy-source-is-expensive-unreliable-and-won%e2%80%99t-save-natural-gas-%e2%80%93-and-emits-more-co2-than-thought/

Stockholm enligt Ankersjö:
http://perankersjo.blogspot.com/2008/11/bra-krnkraftsbesked-av-maud.html

Stimulansbloggen om könsperspektiv på bilvalet:
http://www.stimulans.se/2008/11/vw-mans-world.php

Nya spådomar

Det blir ingen vanlig postering idag eftersom jag har andra grejer för mig men kolla gärna in de här filmerna med Peter Schiff där han talar om framtiden för guld och dollarn och hans egna spådomar:

Vart är guldpriset på väg?

Citigroups chefsanalytiker Tom Fitzpatrick är liksom jag övertygad om att guldpriset är på väg upp. Till skillnad från oljepriset som har sjunkit från 150$ helt ner till 50$ på några få månader så har guld bara sjunkit med 30% från sitt maximum i april. Den legendariske investeraren George Soros har sagt att "i det långa loppet så finns det inget alternativ till högre guldpriser".

Anledningen till att guldpriset kommer att gå upp i pris över en längre period är att guld har ett givet och inneboende värde som papperspengar inte har. Eftersom centralbankerna ökar penningmängderna hela tiden så finns det helt enkelt inget alternativ än ett stigande guldpris. Investeringsfonden Tocqueville mäter guldpriset i förhållande till priset på värdepapper. Guldpriset stod vid 22% av värdepapperspriset 1980, och tredje kvartalet i år så var motsvarande siffra 4% vilket tyder på att guldpriset har långt kvar innan det är färdigt.

Fitzpatrick på Citigroup tror att guldpriset kan gå upp till 2000$ under 2009. Han säger så här om finanskrisen och politikernas lösningar:

De kastar allt möjligt på krisen. Världen kommer inte att vara den samma efter centralbankernas fixande. När så röken äntligen skingras så får vi antingen se att åtgärderna fungerar och alla de pengar som har blivit inpumpade i systemet resulterar i en inflationär kris. Eller så fungerar det inte och vi får en deflationär kris med massiv internationell politisk instabilitet, social oro och möjligen krig.

Låter trevligt, eller hur?

Artikeln om Citigroups spådomar:
http://www.marketoracle.co.uk/Article7517.html

John Hathaway på Tocqueville Asset Management skriver om guldpriset:
http://www.tocqueville.com/media/Is_Gold_Still_In_a_Bull_Market.pdf

Mer om Citigroup på Handelsminister Ewa Björlings blogg, Frihandelsministern:
http://frihandelsministern.wordpress.com/2008/11/24/rorlig-mandag-pa-finansmarknaden/

och min ekonomi:
http://www.minekonomi.com/vilken-sida-valjer-du

Mekongs blogg:
http://mrmekong.blogspot.com/2008/11/vrldens-rikaste-man-han-lngst-ner-allts.html

USA-bloggen på DN:
http://blogg.dn.se/blogg/usabloggen/2008/11/25/tank-om-vandningen-inte-kommer-745

samt inslag.se:
http://inslag.se/journal/2008/11/22/aterigen-den-amerikanska-kraschen.html

En tvivlares bekännelser

Chefredaktören för tidsskriften Energy Tribune, Robert Bryze, var länge en arg kritiker av Peak Oil-rörelsen. Han talade länge om att diskussionerna kring oljetoppen skymde fokus för den enormt viktiga omställning som vi stod inför, men i den senaste ledaren så kommer det fram att numera har bytt fot. Bryze skriver så här:

Jag har tillbringat mycket tid de senaste månaderna med att tala med två av de skarpaste analytikerna i oljebranschen: Peter Wells och Charley Maxwell. Bägge är de övertygade om att Peak Oil är en realitet - en realitet som kommer att göra ont.

Anledningen till att artikeln är så intressant är att Bryze fortfarande är skeptisk till alla dystopiska spådomar om bränslebrist, undergång och folk som förespråkar Peak Oil. Att han har mjukat upp sitt radikala motstånd står dock klart utifrån det här:

När någon frågade mig vad jag tyckte om Peak Oil så brukade jag generellt sett svara: Än sen då? Jag tänkte som så att vi skulle ändå inte veta något förrän efter det hade inträffat. En annan anledning till mitt motstånd var att vi oavsett priser eller tillgång först på allvar skulle ta ett steg bort ifrån oljan när något bättre, billigare eller bekvämare kom på banan.

Mot det här tänkandet får jag rada upp mina gamla vanliga argument:

1./ 49% av jordens olja kommer från bara 116 gigantiska oljefält som alla blev upptäckta för länge sedan. Minskningstakten för oljeproduktionen är så stor att vi kan glömma allt tal om en "smärtfri övergång".

2./ Sedan 2004 - trots de senaste årens uppgång i pris - så har världen inte lyckats att producera en ökande mängd olja. Världen har befunnit sig på en platå i fyra år.

3./ Många av exportländerna har blivit till nettoimportörer på otroligt kort tid. Storbritannien och Indonesien är exempel på detta. Anledningen är att exporterna sjunker fortare än produktionen.

Det är Robert Bryze mot Matt Simmons - vem tror ni mest på?

Artikeln i Energy Tribune:
http://www.energytribune.com/articles.cfm?aid=1032

Livet efter oljan skriver om exponentiell tillväxt:
http://efteroljan.blogspot.com/2008/11/inga-trd-vxer-till-himlen.html

Cornucopia skriver om hur Sverige har och andra västländer har exporterat oljeanvändningen till tillväxtländer i Sydostasien:
http://cornubot.blogspot.com/2008/11/export-av-oljeberoende.html

Ekonomikommentarer skriver om frihandel contra protektionism:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/11/protektionismens-terkomst.html

Annarki om ekonomin på Maldiverna:
http://annad.blogg.se/2008/november/var-det-nagon-som-sa-att-global-uppvarmning-b.html

och Marknadsblogg om billiga oljebolag:
http://marknadsblogg.blogspot.com/2008/11/bevis.html

Norsk olja

En artikel i Forbes Magazine talar om hur Norges BNP krympte med 0,7% tredje kvartalet 2008. Inte alltför överraskande så är en av huvudanledningarna sjunkande oljeproduktion. Oljeproduktionen är essentiell för Norges ekonomi och uppgick 2007 till 20% av BNP.

Enligt BP:s Statistical Review 2008 så nådde Norge sin maxproduktion år 2001 med 3,42 miljoner fat om dagen. 2007 så var produktionen nere på 2,56 miljoner fat om dagen svarande till en minskningstakt på 4,8% om året. Med en sådan minskningstakt så kommer Norges oljeexporter att vara noll någon gång mellan 2025 och 2030. Det är bara 20 år dit. Vad skall norrmännen hitta på när oljan är slut?


Artikeln i Forbes:
http://www.forbes.com/markets/2008/11/25/norway-gdp-oil-markets-econ-cx_po_1125markets08.html

Tomas Jennebo om byggnadsarbetare som jobbar i Norge:
http://jennebo.blogspot.com/2008/11/ekonomiska-krisen.html

Lycklig kvinnas dagbok om goda glassar i Norge:
http://ungkvinnas.blogg.se/2008/november/ben-jerrys.html

Federley om lagstiftning i Norge:
http://federley.blogspot.com/2008/11/vnsterpartiet-r-ute-o-cyklar.html

På Svenska skriver om Norges skamfläckar:
http://www.xn--psvenska-9za.se/2008/11/26/namn-och-politik/

och Steve Lando funderar på att byta namn:
http://stevelando.blogspot.com/2008/11/benito-lando.html

Kinesiska perspektiv

Via The Mogambo Guru på websidan The Daily Reckoning så får vi tips om en artikel om USA:s dubbla underskott skriven ur ett kinesiskt perspektiv. Artikelförfattaren, Xiang Songzuo, är professor vid Centrala Kinas Universitet och han talar om ett antal krav som Kina bör ställa på USA för att rädda USA och fortsätta köpa upp dess skuld. Bland kraven finns bl. a. att USA måste öppna sina finansmarknader för kinesiska investeringar, ta bort de exportrestriktioner som hindrar transfer av högteknologi till Kina och ett stopp för USA:s motstånd när det gäller EU:s vilja att ta bort förbudet att exportera vapen till Kina.

Kinas exportberoende ekonomi är ibland de ekonomier i världen som är mest känsliga för en recession i USA. När företagen går dåligt så avskedas folk i horder vilket leder till social oro och de kinesiska ledarna talar om en tillväxt på 8% som en brytpunkt för att dra till sig tillräckligt med folk från landsbygden och samtidigt undvika socialt kaos. Nu talar de flesta ledande politiker i USA om att rädda det finansiella systemet till varje pris - även om priset i slutänden är hyperinflation. Så vad händer när det går upp för Kinas ledare att den dollarreserv på 1,5 biljoner dollar som Kineserna har lagt på hög inte är vad som utlovats? Kommer Kina att utveckla sig till en stillsam tebjudning eller kommer vi att se något betydligt våldsammare än så?

Xiang Songzuo skriver i China Stakes:
http://www.chinastakes.com/story.aspx?id=813

The Mogambo Guru på The Daily Reckoning:
http://www.dailyreckoning.com/Writers/Mogambo/DREssays/MG112108.html

En annan blogg om Kinas dollarreserver är Hogrelius tankar i skrift:
http://hogrelius.blogspot.com/2008/11/den-heliga-rtten-till-ickeinblandning.html

Lennart Holmlund:
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1522&blogg=27895

och Veckobladet:
http://veckobladet-lund.blogspot.com/2008/10/synpunkter-p-erik-kgstrms-skiss-till-en.html

Fler bloggar om våldsamma tebjudningar är Autonoma Kärnan:
http://autonomakarnan.motkraftblogg.net/2008/11/22/nu-ar-det-krig-i-tomteskogen/

och Ismael Atarias blogg:
http://kalashnilove.wordpress.com/2008/10/19/idag-bruno/

Stimulanspaket och social oro

Hur nära Kina är totalt kaos är tydligt illustrerat i en artikel i kanadensiska Windsor Star. Nu är medierapporteringen om händelser i Kina givetvis bristfällig och förknippad med en lång rad felkällor, men artikelförfattaren, Ian Ransom, beskriver oroligheter i Gansu-provinsen där 1,8 miljoner människor blev hemlösa i jordbävningen i Sichuan i maj så man blir mörkrädd. Flera andra rapporter talar om den nuvarande lågkonjunkturen som huvudskälet till oroligheterna.

Samtidigt så läser vi att Kinas osläckliga törst för olja håller på att mattas av. De första nio månaderna i år så har efterfrågan bara ökat med 50000 fat om dagen. För att sätta det här i perspektiv så ökade Kinas efterfrågan med 6,2% om året mellan 1997 och 2007. Nu har länder i tredje världen en BNP-utveckling som i stort sett slaviskt följer oljekonsumtionen, vilket betyder att Kina måste räkna med en mycket lägre tillväxt i år än förra året. Tillväxten blir långt under de 8% som den kinesiska regeringen har satt upp som minimum för att dra folk från landsygden och samtidigt garantera social stabilitet.

De kinesiska ledarna har, i likhet med västvärldens ledare, tagit på sig spenderbyxorna och beslutade för ett par veckor sedan om ett stimulanspaket om 4 biljoner yuan (ungefär 4 biljoner Svenska Kronor). Huvudsyftet med stimulanspaketet är att sätta fart på ekonomin och högre ekonomisk aktivitet leder till ökat oljeförbruk. Kinas begynnande törst på olja kommer snart att stöta ihop med västvärldens direkt symbiotiska beroende. Även om strategierna lyckas och ekonomierna återhämtar sig så kommer de bara hjälpligt att kunna ta sig ur lågkonjunkturen innan nästa kris kommer över oss.

Artikeln i Windsor Star:
http://www.canada.com/windsorstar/news/story.html?id=fce91649-b3ad-458a-bce9-ed4e7bd4a654

Peak oil review (081124):
http://www.energybulletin.net/node/47309

Fler bloggar om lågkonjunkturer/recessioner är Flute-tankar:
http://flutetankar.blogspot.com/2008/11/mrkt-2009.html

Kajsa Borgnäs:
http://kajsaborgnas.blogspot.com/2008/11/om-finanskrisen-i-obs-p1.html

Jonas Morian:
http://promemorian.blogspot.com/2008/11/blockpolitiken-och-alternativen.html

Republikens röst i Kungariket talar sig varm för diverse stimulanspaket:
http://hakansblogg.se/2008/11/24/obamas-new-deal/

när Göran Pettersson talar om faran:
http://dinledamot.blogspot.com/2008/11/varning-fr-finansiell-baksmlla.html

Peak Oil och John Maynard Keynes

Jag har skrivit om Chris Martensons Crash Course förut, men nu när samtliga ledarskribenter i Sverige och i utlandet sjunger John Maynard Keynes lovsång, så är den mer relevant än någonsin. Hela vårt kreditbaserade monetära system är beroende av en billig och exponentiellt ökande energikälla, och när denna energikälla stöter på naturliga begränsningar i form av hur mycket olja som kan pumpas upp ur marken, så kommer problemen som ett brev på posten.

Befolkning, pengar och olja är alla storheter som har följt en exponentiellt ökande kurva sedan början av förra århundradet. Det är tveklöst så att oljans exponentiellt ökande produktionskurva har varit förutsättningen för befolkningsökningen och expansionen av penningmängden. Detta tänkande leder till den oroande tanken att hela vårt kreditbaserade monetära system som under 100 år har genererat ett icke tidigare skådat överskott och mycket komplexa samhälle bara är en abnormalitet skapad av tillgången på billig olja.

Centralbankerna skapades i början av förra seklet när oljeproduktionen fortfarande var på uppgång. Detta har lett till en enorm medvind för världens politiker som har kunnat lita på en allt ökande oljeproduktion för att stimulera ekonomin. Nu när all statistik talar för att vi har nått en gräns för hur mycket olja som kan pumpas upp ur marken så blir det allt svårare för politikerna att styra våra länder. Den gamla verktygslådan passar inte längre. Martenson delar upp förutsättningarna i Kända fakta och Risker. Kända fakta är:

1./ Olja och naturgas är energikällan och grundbultarna för vår exponentiella tillväxt.

2./ Vårt energiöverskott är sjunkande.

3./ Den billiga oljans era är - trots den senaste tidens sjunkande priser - för alltid över.

4./ Oljans post i budgeten kommer att stiga i framtiden.

Med anledning av dessa givna förutsättningar så identifierar han tre olika Risker:

a./ Att vårt kreditbaserade monetära system kommer att sluta att fungera när oljan inte längre kan pumpas upp exponentiellt.

b./ Att komplexiteten i våra samhällen kommer att minska.

c./ Hyperinflation, eftersom mer pengar på ett system som inte längre kan producera lika många produkter och tjänster obönhörligen kommer att leda oss i den här riktningen.

Därför är det olyckligt att våra politiker och centralbanker försöker fortsätta att hålla liv i ett system som i själva verket är dödsdömt. Studerar de överhuvudtaget vad som händer med världens oljeproduktion? I IEA:s senaste sammanställning så talar man om en minskningstakt i världens oljeproduktion på 9,1%. Det om något borde få väckarklockorna att ringa. Den enda lösningen på problemet är att gå tillbaka till ett system med guld- eller silverpengar och samtidigt inse att det är sparkapital och investeringar som styr ekonomin - inte hur mycket pengar som konsumenten spenderar.

Chris Martenson talar om Peak Oil och om våra papperspengar:
http://www.chrismartenson.com/crashcourse/chapter-17c-energy-and-economy

Paul Krugman skriver i The NY Times:
http://www.nytimes.com/2008/11/21/opinion/21krugman.html?_r=1&ref=opinion

Per T. Ohlsson skriver i Sydsvenska Dagbladet:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article392071/Ater-till-Keynes.html

Göran Greider skriver i Aftonbladet:
http://www.aftonbladet.se/kultur/article3794474.ab

Andra bloggar om Chris Martenson är Gameboy Genius:
http://gameboygenius.8bitcollective.com/wordpress/2008/11/22/zeitgeist-addendum/

Fler bloggar om John Maynard Keynes är Staffan Stenudd:
http://stenudd.blogspot.com/2008/11/keynes-blev-verkrd-av-friedman.html

Skattepolitik och samhällsfilosofi:
http://danne-nordling.blogspot.com/2008/11/krisen-en-sund-reaktion.html

Bengt Silfverstrand:
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1427&blogg=27920

Björnbrum:
http://bjornbrum.blogspot.com/2008/11/att-frska-vcka-vnstern-hopplst-fretag.html

och Tankar från roten:
http://tankarfranroten.wordpress.com/2008/11/18/baste-keynesianen-vinner/

Vägen mot hyperinflation

Det blir bara en kortare postering idag. En av de intressantare rösterna om dollarns framtid är Axel Merk. Han talar liksom Peter Schiff om USA:s dubbla underskott och om hur asiatiska länder, Ryssland och länder i Mellanöstern finansierar skulden. Det som Merk säger är att det amerikanska finansdepartementet måste skaffa ytterligare två biljoner dollar nästa år för att hålla systemet vid liv. Samtidigt så sjunker handeln med de asiatiska länderna och Kina skall investera 500 miljarder dollar i egen inhemska ekonomi för att styra undan effekterna av lågkonjunkturen som vi nu genomlever. Oljepriset har också sjunkit vilket direkt påverkar Ryssland och länderna i Mellanöstern. Sammantaget så leder det här till att det kommer att finnas mindre pengar tillgängliga för att finansiera USA:s dubbla underskott.

I teorin så är det här något som skall driva upp räntorna eftersom kostnaden för att låna ut pengar stiger. Detta är dock något av det sista som den amerikanska regeringen vill ha när den skall försöka styra undan en lågkonjunktur som ser ut att bli djupare än någon har anat. Resultatet är att den amerikanska centralbanken förmodligen blir tvungen att gå in och köpa upp finansdepartementets skuld, eller att monetärisera skulden, och vägen mot hyperinflation ligger öppen.

Axel Merk talar med Jim Puplava:
http://www.netcastdaily.com/broadcast/fsn2008-1122-1.mp3

Axel Merks hemsida:
http://www.merkfund.com/index.html

Fler röster om hyperinflation är Det Mörka Hotet:
http://detmorkahotet.blogspot.com/2008/11/1-1-3.html

Palanthiren:
http://blogg.aftonbladet.se/23930/perma/1016798/

Charlyene against the world skriver om hur hyperinflationen i Tyskland beredde vägen för Nazismen:
http://charlyene.blogg.se/2008/november/utkast-inatt-ar.html

Who is Joh Galt? ställer sig samma frågor som Ayn Rand:
http://whoisjohngaltse.wordpress.com/2008/11/04/vanstern-har-inte-vunnit/

flavianopolis skriver om börskurserna:
http://flavianopolis.blogspot.com/2008/10/varfr-sjunker-brsen.html

Supernätet

Idag tänkte jag fokusera mer på lösningarna än på problemen. Gregor Czisch heter en tysk forskare i Energisystem som har gjort datormodeller för förnyelsebar energi. Med modellerna så har han visat att Europa och dess närmsta grannar kan bli till 100% självförsörjande med förnyelsebar energi genom att bygga ett nytt "super-elnät".

Tanken är att det i norra Europa finns en massa vind på vintern samtidigt som södra Europa har ett överskott av sol på sommaren. Då kan man utnyttja den inneboende energin som finns i dessa naturfenomen och samtidigt binda samman norr och söder i ett nätverk av högspänningskablar, eller HVDC för High Voltage Direct Current Transmission som är en beprövad teknik för överföring av stora mängder elektricitet över stora avstånd. Det finns då goda chanser att vi kan få mer än tillräckligt med energi för att både hålla igång industrin, värma upp våra hus och elektrifiera hela vårt transportsystem.

Problemet är bara att ett sådant system skulle bli väldigt dyrt och ta minst tio
år att bli färdigt. Dessutom så är det inte på många politikers agenda. Mer än 90% av våra fordon går fortfarande på fossila bränslen, medellivslängden för en bil i Sverige är fortfarande tio år, och vi har inga övergångslösningar färdiga. Därför är jag - till skillnad från mina gröna vänner - säker på att omställningen till ett förnyelsebart samhälle kommer att bli förknippad med en massa mänskliga umbäranden. Då är det bättre att amerikanerna hämtar oljan i Mellanöstern åt oss.

En av Dr. Czischs rapport som pdf:
http://www.risoe.dk/rispubl/reports/ris-r-1608_186-195.pdf

och en intervju med Dr. Czisch på Deutsche Welle:
http://www.dw3d.de/dw/article/0,2144,3636864,00.html

Mer om HVDC hos slaskbloggen:
http://slaskbloggen.blogspot.com/2008/04/varfr-inte-skippa-elbolagen.html

Gröna liberaler om IEA:s World Energy Outlook:
http://gronaliberaler.blogspot.com/2008/11/snabb-kommentar-p-world-energy-outlook.html

Mer om förnyelsebar energi hos Energinytt:
http://www.energinytt.se/aktuellt/sex-miljarder-till-miljosatsningar/

Fredrik Frangeur knyter samman finanskrisen med energiproblemet:
http://fredrikfrangeur.blogspot.com/2008/11/det-behvs-konkreta-grder-fr-den-globala.html

BrutalChoklad om den svenska versionen av förnyelsebar energi:
http://brutalchoklad.blogg.se/2008/november/vattenfall-vilka-tontar.html

Gymnasten och tyngdlagen

Alla har ni väl följt historien med piraterna utanför Afrikas Horn. Det var dock först idag som jag läste en intressant och initierad artikel om detta när Bright Simons, verksam vid den ghananska tankesmedjan IMANI, skrev i Asia Times. Simons beskriver hur Kinas ledare utan att blinka tog sig in i Somalia efter det att USA:s regeringen gjorde det olagligt för amerikanska firmor att operera i landet. Fram till nu har Kinas strategi, som går ut på att förse Afrikas värsta diktatorer med kontantstöd och vapenleveranser i utbyte mot energi och andra råvaror, varit förvånansvärt lyckosam. Simons jämför strategin med de viga kinesiska gymnasterna som vi såg i OS nu senast.

Nu verkar dock sötebrödsdagarna vara över. De senaste dagarna har det kommit rapporter om att även kinesiska fartyg har blivit kapade. Simons skriver så här:

Det finns inga belägg för påståendet om att kinesiska fartyg är överrepresenterade bland de kapade skeppen utanför Afrikas Horn, eller att dess oljearbetare är utsatta för en högre risk för kidnappning som reaktion på girighet och politisk okänslighet än andra nationaliteter... Kina hade däremot försökt lura världen att tro att gravitationen inte gäller för kineser, men i slutänden så vinner den alltid.

Nu är kineserna på väg att upptäcka att Afrika inte var så enkelt som de hade hoppats på.

Bright B Simons artikel i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/China/JK21Ad02.html

Fler bloggar om piraterna i Somalia hos Stockholmsflanören:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5761523

Militära reflektioner:
http://militarareflektioner.wordpress.com/2008/11/20/den-som-sar-blod/

Tomas sida:
http://lidholm.wordpress.com/2008/11/20/pirater-pirater-pirater/

Leffe45 skriver om människosmuggling:
http://leffe45.wordpress.com/2008/11/20/fortsatt-smuggling/

och Dick Erixon förespråkar ett militärt ingripande i Somalia och i Darfurprovinsen:
http://erixon.com/blogg/?p=1837

Vettiga frågor utan svar!

En av de republikanska ledamöterna i den amerikanska kongressen är Ron Paul. Han vill gå tillbaka till de ideal som grundarna av USA förespråkade i slutet på 1700-talet och hans politiska program strävar mot att reducera statens roll till ett minimum. Han förespråkar bl. a. ett helt nytt monetärt system baserat på guld eller silver, vilket förmodligen är det enda som kommer att fungera i värld post peak oil.

Han försökte bli republikanernas presidentkandidat i år, men såg sig snart utmanövrerad av starkare krafter i det republikanska partiet. Här frågar han ut den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke om samtalen förra helgen mellan ledarna för G20-gruppen:






Ron Pauls ekonomiske talesman under kampanjen var Peter Schiff. Han blev utskrattad 2006 och 2007 för sina profetior, men så här i efterhand så visar det sig hur rätt han hade:





Fler bloggar om Ron Paul är Pro Libertate Nostra:
http://tegis.wordpress.com/2008/11/17/obama-is-disappointing-the-american-left/

Gunilla's Travelogue:
http://gunillasdagbok.blogspot.com/2008/11/olyckskorpar-kraxar-ibland-frgves.html

Klotband:
http://klotband.wordpress.com/2008/11/13/amerikansk-eftervalsdebatt/

Amerika-reportage:
http://amerikareportage.blogspot.com/2008/11/det-egentliga-valresultatet.html

och den osynliga patienten:
http://denosynliga.wordpress.com/2008/11/07/obama-och-change/

Hur tänker Kung Abdullah?

En av de större frågorna dessa dagar är vad som kommer att hända med OPEC:s och Saudiarabiens oljeproduktion nu när priset har fallit från 150$ i somras till 54$ idag. En kraftig sänkning av produktionen, i storleksordningen 2 miljoner fat om dagen, har redan aviserats inför OPEC mötet i Kairo den 29'e november. Vissa bedömare spekulerar t.o.m. i en produktionsminskning på hela 3,5 miljoner fat. Så här skriver Colin Campbell i ASPO:s senaste nyhetsbrev:

När Kung Abdullah vaknar i palatset efter en sömnlös natt så tänker han kanske att Wall Street ändå inte är den säkra placering som han en gång trodde. Han ser då kanske europeiska eller asiatiska marknader som möjliga alternativ, men kommer snart på bättre tankar när han inser att de är lika illa ute som sina amerikanska likar p.g.a. bankvärldens internationella natur. Det vore logiskt om han fram emot lunchtid kom fram till slutsatsen att det bästa vore att dra ned på produktionen.

Hur kan vi ha försatt oss i en sådan situation att vi väntar med spänning på vad ett litet antal diktatoriska ledare skall besluta?

Colin Campbells nyhetsbrev för november:
http://www.aspo-ireland.org/contentFiles/newsletterPDFs/newsletter95_200811.pdf

Tom Whipple skriver mer om OPEC toppmötet:
http://www.energybulletin.net/node/47232

Fler bloggar om OPEC är Tankar i gryningens ljus:
http://gryningensljus.blogspot.com/2008/11/putin-pressar-eu-om-nord-stream.html

Latent energi skriver en lista om framtiden:
http://latentenergi.wordpress.com/2008/10/27/framtiden-enligt-min-bakspegeln/

Mikael Ståldal om Googles energiplan:
http://www.staldal.nu/blog/2008/10/25/googles-rena-energi/

Makrobloggen skriver också om OPEC:s planer:
http://www.va.se/asikter/bloggar/makrobloggen/2008/10/24/opec-ar-chanslost/

och Financial Room 809 ger en grundkurs i olja:
http://room809.blogspot.com/2008/09/bilder-european-social-forum-malm.html

Papperspengar och guld

I en artikel i The Guardian står det att läsa att Iran har växlat in en stor del av sina dollarreserver till guld. Eftersom jag är litet konspiratoriskt lagd så kan jag inte låta bli att fundera på vad det betyder. Det står relativt klart för de flesta bedömare att vårt nuvarande monetära system är dödsdömt eftersom dollarn troligen inte kommer att överleva de påfrestningar som den står inför.

USA har en statsskuld på närmare 8 biljoner dollar och årligt handelsundeskott i storleksordningen 650 miljarder dollar. Irakkriget redovisas inte den vanliga balansräkningen utan svävar ovan den övriga skulden som ett stort svart moln. Den amerikanska centralbankens balansräkning ökade förra veckan med 142 miljarder dollar och har de senaste nio veckorna ökat med 1,31 biljoner dollar. Bedömare anser att deras samlade balansräkning kommer att uppgå till 3 biljoner dollar i slutet av året. Det enda sättet att kunna finansiera ett sådant underskott är att använda sedelpressarna och hyperinflatera valutan.

En sådan utveckling ses naturligtvis inte med blida ögon av länderna som har stora dollarreserver. De oljeexporterande länderna plus Kina, Indien och Japan skulle direkt förlora på en sådan utveckling när deras dollarreserver helt plötsligt blir värdelösa. Därför är jag säker på att de funderar på att knyta sina valutor till guld eller silver. Problemet är att de inte kan dumpa alla deras dollarreserver på en gång eftersom då skulle dollarn sjunka som en sten. En gradvis övergång till ett system med guld eller silver är därför det troliga.

Såg vi första steget i en sådan utveckling i helgen?

Artikeln i The Guardian:
http://www.guardian.co.uk/business/feedarticle/8025778

Prof. Krassimir Petrov talar om guld i Stockholm:
http://video.google.com/videoplay?docid=1383332369012611726&ei=2c8hSZivLqf62wKWkpCkBQ&hl=en

Mer om Bretton Woods-systemet hos Gunnar Hökmark:
http://www.gunnar.moderat.se/index.php?page=19&use=blogg&id=780

Sloped curve:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/inflationsm%C3%A5l_som_garant_f%C3%B6r_en

Bosses blog:
http://bossesblog.blogspot.com/2008/11/new-global-order-bretton-woods-iiand.html

Welcome to the future:
http://rahmemanuel.wordpress.com/2008/11/08/the-role-of-usa-in-the-21st-century-world-order/

och Slaskbloggen:
http://slaskbloggen.blogspot.com/2008/11/ngra-intressanta-ft-artiklar.html

Sinande oljefält och varma vintrar

Den gängse uppfattningen är att vi måste minska vårt oljeberoende p.g.a. den globala uppvärmningen. Rapporter om smältande is i arktis och döende isbjörnar fyller tidningar, TV och tidskrifter men vi hör nästan ingenting om den andra delen av ekvationen som är Peak Oil. Den globala uppvärmningen är naturligtvis ett fenomen som måste tas på största allvar, men på kort sikt så utgör den inte något direkt hot mot vår överlevnad. Peak Oil är däremot ett fenomen som direkt har med vår överlevnad att göra och som kan drabba oss så snart som om ett par veckor.

49% av världens olja kommer från bara 116 gigantiska oljefält. Dessa blev upptäckta för 30 till 60 år sedan och når snart den punkt när de börjar sina. Tömningstakten för de här oljefälten troddes länge att vara i storleksordningen 4-5% årligen, men enligt en ny rapport från OECD:s systerorganisation International Energy Agency eller IEA så är minskningstakten hela 8,6% om året. Det här leder till det andra stora problemet vilket är att de nya oljefält som hittas är alla mycket mindre och finnes i politiskt ostabila områden. Det här borde vara jättegoda nyheter för alla som talar om den globala uppvärmningen - oljan som de vill minska användningen av kommer helt enkelt inte att kunna pumpas upp. Vi andra är mer oroade än så.

Mike Klare skriver i Tomdispatch:
http://www.tomdispatch.com/post/175000/michael_klare_the_energy_challenge_of_our_lifetime

Maud Olofsson, Eskil Erlandsson, Andreas Carlgren och Åsa Torstensson skriver en debattartikel i Dagens Nyheter där de bl. a. föreslår att förbjuda bensindrivna bilar till 2025:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=851854

Mer om Peak Oil hos Musik hos centrifugen:
http://mfc.elmberg.net/2008/11/15/omfg-det-hander-verkligen/

hos Ljungbergs blogg:
http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2008/11/sex-nya-saudiarabien.html

hos Cornucopia:
http://cornubot.blogspot.com/2008/11/iea-vrlden-behver-sex-nya-saudi-arabien.html

hos Livet:
http://livet.bloggagratis.se/2008/11/11/1101226-livet-en-gava-oljan-sinar-problemet-ar-stort-overkonsumtion/

liksom hos Arbetarens klimatblogg:
http://www.arbetaren.se/klimatblogg/2008/11/10/socialistiskt-forum/

Skuld och kredit

I en artikel i The Atlantic Monthly skriver Virginia Postrel om hur krediter främst gynnar den fattigaste delen av samhället och att väldigt få människor tar på sig skulder som de inte har råd med. Hon skriver:

Dagens konsumentkredit är flexibel, behändig, opersonlig och - när vi tar bort bil och huslån - till stor del utan säkerhet. Med ett kreditkort så kan man hyra en 40000$ bil, köpa varor och tjänster på nätet från främlingar, finansiera affärsverksamheter, finansiera ekonomin medan man letar efter arbete, köpa en bröllopsklänning för 5000$ eller en 10 cents fotokopia - allt utan att presentera några dokument eller förklaringar.

Självklart så är det behändigt att ha ett kreditkort, och mångas liv har naturligtvis underlättats av en lättvindig penningpolitik, men jag vill ändå säga att nackdelarna överväger fördelarna. Den nuvarande finanskrisens orsaker är exempelvis att den amerikanske konsumenten under alltför lång tid har lånat för mycket och sparat för litet. Dessutom så har kreditkortbolagen inte behållit skulden i sina balansräkningar utan skulderna har styckats upp och sålts vidare - precis som med Subprimelånen. Enligt Dealogic, en fristående konsult inom finansvärlden, så har marknaden för lån av det här slaget sjunkit från 50 miljarder till 500 miljoner dollar på ett år.

Vad den österrikiska skolan av ekonomer säger om affärsklimatet är att det är cykliskt. Boomer skapas av centralbanker som inflaterar penningmängden och de extra pengarna går in i investeringar som inte är hälsosamma. Den nuvarande boomen har dessutom förlängts av att kinesiska varor har svämmat över våra ekonomier och hållit prisökningstakten nere och på så vis maskerat inflationen. På en sådan boom så följer en krasch där det ekonomiska systemet tar hand om sina dåliga investeringar och gör sig av med dem. Lösningen på problemet är därför att 1./ likvidera skulden, 2./ öka sparandet och 3./ öka investeringarna. Så kan systemet förnya sig själv och börja på ny kula.

Självklart så skulle ett sådant ekonomiskt system vara hjälpt av en valuta backad av guld eller silver. Det är kanske inte omöjligt att ett principbeslut om detta fattas i dag på G20-toppmötet i Washington där ledarna för den industrialiserade världen träffas. Vi får i alla fall hoppas på det.

Virginia Postrels artikel i The Atlantic Monthly:
http://www.theatlantic.com/doc/200811/debt

Doug Noland skriver på The Prudent Bear:
http://www.prudentbear.com/index.php/commentary/creditbubblebulletin?art_id=10151

Krassimir Petrov skriver på Financial Sense:
http://www.financialsense.com/editorials/petrov/2008/1110.html

Mer om kreditkort hos Criss en drömmare:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5650028

ME räknar amerikanernas:
http://blogg.aftonbladet.se/17339/perma/1019822/

Jonny Elofsson designar websidor om:
http://www.jonnyelofsson.se/crazy-november-dag-3-betala-med-kredit/

under solen säger att hon är ett vandrande:
http://malinrocaahlgren.blogspot.com/2008/11/sakta-men-skert-ter-den-upp-mig.html

och Civilingenjören P Johansson har problem att ta ut pengar på sitt:
http://civing.wordpress.com/2008/11/12/ingen-utlandsk-valuta-at-utlanningar/

Kina, Kina, Kina

I en postering på bloggen Language Matters så talar David Dubyne om Kinas ekonomiska bekymmer i ljuset av finanskrisen. Dubyne, som jobbar i Schenzen inte långt ifrån Hong Kong, skriver så här:

Jag kunde inte tro mina ögon när jag läste dagens upplaga av tidningen i Shenzen. Där stod det att läsa att 9000 av de 45000 fabrikerna i Kanton, Dongguan och Shenzen väntas stängas under de närmsta månaderna. Uppgifterna kommer från den lokala företagsorganisationen i Dongguan. Om det här förverkligas så kommer upp till 2,7 miljoner jobb att försvinna eftersom den utländska efterfrågan på kinesiska produkter minskar. Det motsvarar mer än 50000 nya arbetslösa om dagen om man ska lita på de officiella siffrorna vilket jag inte gör. Jag tror att siffran är mycket högre än så.

Det som Dubyne oroar sig för är massprotester och kaos när arbetslösa kineser vänder sig mot myndigheterna. Han beskriver exempelvis hur några av de stora industrierna i Donguan har varit tvungna att slå igen bara de tre senaste veckorna, och eftersom de går i konkurs så behöver de inte betala några löner till arbetarna. Ett annat problem är att traditionell ekonomisk stimulans inte gör någon nytta. Den är baserad på ökad efterfrågan och när folk är arbetslösa och inte har några pengar så spenderar de mindre, inte mer, pengar.

Själv så hoppas jag verkligen att Kinas ledare lyckas med att förvandla den ekonomiska krisen till en stillsam tebjudning, men jag fruktar att det blir mycket värre än så.

Language Matters bloggpostering:
http://languageinstinct.blogspot.com/2008/11/crumbling-of-chinas-export-market.html

Bloggaren Kas skriver mer om Shenzen:
http://bloggarna.se/webedit/ace/aa.asp?sidaid=395#8okt16

Jörgen Modin skriver om banksystem världen över:
http://jorgenmodin.net/index_html/archive/2008/11/13/sverige-har-nst-sundaste-banksystemet-i-vrlden

Mer om Hong Kong hos Living Lollo:
http://livinglollo.blogg.se/2008/november/vykort-fran-hong-kong.html

Anders Ljungberg luleå moderat är på rätt väg:
http://andersljungberg-luleamoderat.blogspot.com/2008/11/angende-regleringar-de-lser-inget.html

Alliansupproret om den kinesiska melamimskandalen:
http://www.alliansupproret.se/?p=3229

och slutligen så skriver Tim Morley om att rensa minnet på mobiltelefonen:
http://aoitimmorley.blogspot.com/2008/11/in-loving-memory.html

Miamis välstånd

I dag så blir det inga posteringar eftersom jag måste göra andra grejer, men kolla gärna in den här dokumentären:

Djävulens tårar

I den här dokumentären så lägger Michael Klare ut texten om USA:s historiska beroende av importerad olja. Det är svårt, ja, nästan omöjligt att hitta luckor i Professor Klares argumenterande och han gör oss alla en verklig tjänst när han förklarar hur enormt beroende våra samhällen är av olja.

Det han säger är att USA var självförsörjande när det gäller petroleum fram till slutet av andra världskriget, men att president Roosevelt insåg att oljan en dag skulle ta slut och USA måste ha andra källor. Han skapade därför starka band till Saudiarabien i krigets slutskede. Olja var fram till andra världskrigets slut USA:s stora maktfaktor och landet producerade 6 av 7 av de fat olja som konsumerades av de allierade styrkorna under andra världskriget.

1998 var en historisk punkt i USA: historia. Det året var det första då USA importerade mer petroleum än de själva producerade. Siffran är nu i slutet av 2008 närmare 70% importerad olja vilket naturligtvis har långtgående konsekvenser för den amerikanska energisäkerheten.

Kampen med Kina om jordens kvarvarande energireserver är bara ett exempel på starka motsättningar som med all säkerhet kommer att bli både hård och blodig under kommande årtionden. Varken USA eller EU har därför råd att vara så beroende av en enda energikälla och vi bör fortast möjligt skapa förutsättningar för ett samhälle utan petroleum. Priset som vi betalar för att hålla våra motorvägar och luftrum fyllda kommer annars att bli alltför högt. Inte bara i kronor räknat utan även i soldatliv.





Fler bloggar om olja, den globala uppvärmningen och finanskrisen är CSR:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.5205584

Rolf van den Brink:
http://www.vandenbrink.se/2008/10/14/preem-vill-ocksa-sluta-vara-bensinbolag-%e2%80%93-men-fungerar-reklamen/

Livet efter oljan:
http://efteroljan.blogspot.com/2008/11/nattsvart-fr-den-amerikanska.html

och Back to Balance:
http://www.backtobalance.se/?p=354

Den hälsosamme ekonomisten om oljeprisets fall:
http://ekonomismen.blogspot.com/2008/11/sjlvuppfyllande-pessimism.html

och Steve Lando gör sig ovän med hela Island:
http://stevelando.blogspot.com/2008/11/fick-ett-mail-frn-en-arg-islnning.html

Modern kolonialisering

Den första veckan i varje månad så brukar USA:s EIA publicera siffror över förra månadens oljeproduktion. Efter att ha varit skarpt stigande fram till i mitten av 2004 så har den därefter planat ut och världen producerar inte längre ökande mängder petroleum. Detta samtidigt med att Kina har ökat sin konsumtion med i genomsnitt 6,2% om året de senaste tio åren sätter givetvis press på press på priserna. Om det är någon som letar efter en anledning till att oljepriserna gick upp till rekordnivåer i somras behöver bara titta här.

Detta skapar självklart en geopolitisk kamp med världens andra stormakter om den kvarvarande oljan. I Asia Times läser vi om hur Kinas osläckbara törst på olja leder till exploatering, inte bara av den afrikanska kontinenten som jag har skrivit om tidigare, men även av mer närliggande länder som Burma. Artikelförfattaren Marwaan Macan-Markaar skriver så här om oljeprospektering på ön Ramree Island som hyser ungefär 400 000 invånare.

Kineserna har förstört risfält och plantager när de har utfört seismiska undersökningar och brutit mineraler i jakten på olja.

Det här har lett EarthRight International, en människorättsorganisation baserad i USA, att skriva en rapport om Kinas inblandning i Burmas inre angelägenheter. De kom fram till att 69 kinesiska multinationella företag var inblandade i 90 olika energiprojekt i Burma. Det rörde sig om allt från vattenkraft till export av kol, gas och olja. Situationen är komplicerad av att den burmesiska militärregimen uppträder som den gör och lägger beslag på alla rikedomar för egen del. Andra inkomstkällor än energi är dessutom nästan obefintliga vilket naturligtvis skapar motsättningar mellan befolkningen och militären. Ingen har däremot presenterat data för mig som tyder på att Kinas roll i tredje världen på något sätt skulle vara annorlunda än 1800-talets europeiska kolonialisering av Afrika och Indien.

EIA:s datablad:
http://www.eia.doe.gov/ipm/t11d.xls

Artikeln i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Southeast_Asia/JK04Ae01.html

Rapporten från EarthRight International om Kinas roll i Burma:
http://www.earthrights.org/files/Reports/China%20in%20Burma%20-%20BACKGROUNDER%20-%202008%20Update%20-%20FINAL.pdf

Andra svenska bloggare om Burma är Ministry of Art:
http://www.ministryofart.se/blog/archives/1684

om bloggare i Burma skriver Dick Erixon:
http://erixon.com/blogg/?p=1793

och Black Cat:
http://blackcat.se/burma-2/

S-studenters Burmautskott skriver också:
http://burma-bloggen.blogspot.com/2008/11/dissidenter-dms-till-liv-i-fngelse.html

och Ulvstrumpas strumplåda skriver mer om mänskliga rättigheter:
http://ulvstrumpa.blogspot.com/2008/11/13-r-och-13-dagar.html

Är världen färdig för konkurs?

I en intressant artikel i tyska Der Spiegel läser vi om finanskrisens härjningar i länder som Pakistan, Ukraina och Ungern. Det internationella samfundets svar på den här typen av kriser är Internationella Valutafonden eller IMF som vanligtvis går in med mångmiljardlån till länder i kris. IMF:s fickor är inte oändliga och risken för att hela länder går i regelrätt konkurs är överhängande. Ungrarna har exempelvis fått ett nödlån på 12,5 miljarder Euro för att klara sig från konkurs. Det är första gången i historien som ett EU-land ser sig tvungen att knacka på IMF:s dörr.

Ukraina är ett annat exempel på ett land i direkt kris. Der Spiegel skriver:

Massiva summor utländskt kapital började flöda in i landet år 2007. Den Ukrainska marknaden var attraktiv och drog till sig oväntat stora utländska investeringar. Samtidigt så sköt stålpriset, Ukrainas främsta exportprodukt, i höjden på världsmarknaden. Priset på ett ton stål var i juli 189 € vilket var 55 € mer än i början på året...Sedan började stålpriset falla som en sten.

Det tredje exemplet på ett land i akut finanskris är Pakistan som redan innan den nuvarande oron balanserade på kaosets rand. Förra veckan så var landet farligt nära konkurs och förhandlar nu med allehanda amerikanska banker och IMF om nödlån för att undvika konkurs.

Världen ser ut att vara betydligt oroligare nu när vi balanserar på randen av Peak Oil. Min egen analys av det som händer just nu är att det är direkt förknippat med världens oförmåga att pumpa mer olja. Ekonomen Jeff Rubin förde i sitt nyhetsbrev i slutet av oktober fram hypotesen att den nuvarande recessionen inträffade p.g.a. de höga oljepriserna tidigare i somras. Det är en förklaring som vi givetvis måste ta i betraktande.

Artikeln i Der Spiegel:
http://www.spiegel.de/international/business/0,1518,588419,00.html

Jeff Rubin och CIBC Moneymarkets nyhetsbrev från i oktober:
http://research.cibcwm.com/economic_public/download/soct08.pdf

Mer om Ukraina hos Rakotozafy Sweden:
http://rakotozafy.wordpress.com/2008/11/04/mikrokonst-i-kiev/

Hos Arvid Falk:
http://arvidfalk.se/2008/11/finanskrisen-varre-an-befarat-spela-pa-travet/

Törnebohms hotspot blir deprimerad av läsa alla nyheter:
http://www.tornebohm.com/WP/?p=1381

Aktieskolan skriver mer om IMF:
http://aktieskolan.biz/?p=392

och Mullvaden skriver om Ungern och har udda synpunkter på maktspridning:
http://www.socialistiskapartiet.se/mullvaden/2008/11/09/%e2%80%9chit-med-pengarna%e2%80%9d/

Vad som komma skulle

I det här timslånga föredraget från 2006 så förklarade Peter Schiff exakt hur de uppblåsta huspriserna skulle komma att orsaka ekonomiskt kaos. Han hade rätt hela tiden.

Redan under Clinton-åren så förde den amerikanska centralbanken en ytterst tveksam monetär politik som ledde till en bubbla på IT-området. Bubblan var förutbestämd att spricka eftersom värderingen av IT-aktierna inte var förankrad i verkligheten. Aktierna såldes till fantasibelopp baserat på en framtida vinst som kanske skulle komma att materialiseras.

När bubblan till sist sprack så ville den nytillträdde president Bush inte ha en recession på halsen. I stället för att rena systemet med en recession efter 1990-talets extrema köpfest, och speciellt efter terrorattackerna den elfte september, så bestämde sig president Bush och Alan Greenspan för att försöka hålla festen igång. Så de båda påbörjade ett farligt skatte- och penningpolitiskt experiment som ledde till historiskt låga räntesatser under väldigt lång tid och ytterligare en bubbla i fastighetspriserna. När denna bubbla till sist sprack så blev recessionen etter värre.

Så frågan är då hur bubblorna kan undvikas från första början. I slutet av november kommer G20-länderna att mötas i Doha i Qatar för att diskutera en ny finansiell världsordning och högt på agendan står ett nytt valutasystem. Det är möjligt att länderna kommer fram till en målsättning om ett samarbete. Ett sådant samarbete kommer tveklöst att innebära någon form av koppling till guld eller silver. Ett naturligt hinder för hur mycket pengar som kan spenderas i våra budgetar kommer då att uppstå. Det skulle i sådana fall vara ett första steg mot ett ekonomiskt system som fungerar efter Peak Oil.





Artikel Time om Bretton Woods systemet:
http://www.time.com/time/business/article/0,8599,1852254,00.html

Aldo Caliari skriver mer om Bretton Woods II i Foreign Policy in Focus:
http://www.fpif.org/fpiftxt/5630

Mer om Peter Schiff hos Axess TV:s MAO-bloggen:
http://www.axess.se/web/discussion.nsf/0/D5EBE840EE8C144BC12574DC00333A49

Mer om huspriser hos 2K:
http://blogg.2k.se/2008/10/det-man-inte-vet-lider-man-inte-av/

och hos Rika Tillsammans:
http://www.rikatillsammans.se/2008/10/10/den-som-ar-satt-i-skuld-ar-icke-fri-om-du-bor-i-sverige-men-inte-i-usa/

och hos Sloped Curve:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/om_japan_likviditetsf%C3%A4llan_och_helikopterpengar

Mer om finanskrisens orsaker hos Konsonans:
http://konsonans.net/2008/10/ideologisk-schizofreni/