Raketbränsle från bakterier

Grafisk Design: Coquilles

Forskare i Georgia i USA har kommit ett steg närmare att kunna framställa raketbränsle från bakterier.

Genom att föra in främmande DNA från träd i bakterier (eller transformera som man säger på forskarspråk) så har amerikanska forskare nu lyckats öka mängden alfa-pinen som de får ut ur processen att framställa raketbränslet JP-10 sex ggr.

Pinen kan användas som raketbränsle och om processen bara optimiseras något kan den konkurrera ut petroleumbaserat bränsle vilket kan leda till nya typer av raketer.

Just raketbränsle är intressant för forskarna eftersom det är så pass dyrt. En liter JP-10 kostar nästan 50 SKr vilket gör det lättare för biobränsle-industrin att konkurrera.

Mängden alfa-pinen är fortfarande bara några mikrogram per liter men det går i rätt riktning. Utvecklingen går snabbt och snart har de kommit så långt att de kan framställa biobränsle som kan konkurrera med vanlig diesel och bensin. 

Där är vi i och för sig inte ännu, men jag ser fram emot den dagen. Jag har skrivit om processen att framställa biobränslen från bakterier och jäst tidigare.

Läs mer om studien här.

Har västvärlden rätt när det gäller Ukraina?

Foto: Flickr-användare Josefina Alazraki Photography

Nu i veckan så annekterade som bekant Rysslands president Vladimir Putin den Ukrainska Krimhalvön och omvärlden har så klart reagerat med bestörtning.

Som ordföranden i den tyska Bundestagens utrikesutskott Norbert Röttgen påpekade häromdagen i Financial Times så är viljan hos de ryska ledarna att skriva om Europas karta ett brott mot folkrätten och ska så klart bestraffas.

De finansiella sanktionerna som har satts in verkar dessutom slå mot Putins direkta intressen. USA har riktat in sig på män och organisationer i Putins absoluta närhet och ser till att göra livet så surt som möjligt för honom. 

Det verkar som att USA:s finansdepartement har lärt sig av sanktionerna mot Iran. En aggression som sprunget ur 1800-talet möts med ett vapen från tjugoförsta århundratet och det är självklart så att Ryssland inte har någon chans i en utdragen kamp med väst. 

Eftersom Sverige tillhör de länder som har varit mest högljudda när det gäller att kritisera det förfarandet så är det inte konstigt att Sverige är villigt att ställa upp med ekonomiskt bistånd till den Ukrainska regeringen när den nu har allvarliga finansiella problem.

Libertarianer

Med allt detta sagt så tycker jag att det är intressant att höra vad de amerikanska libertarianerna, och framför allt, Ron Paul, säger om krisen i Ukraina.

I en intervju på CNBC sa han så här i går:

"Jag tycker att det var fel av oss [amerikanerna] att bli inblandade. Våra icke-statliga organisationer har bidragit med 5 miljarder dollar för att störta den valda regeringen i Ukraina. Det hade varit bäst om vi inte la oss i."

EU har naturligtvis ett intresse av att införa sanktioner, men är det verkligen USA:s roll att vara världspolis mot alla världens skurkstater nu när de inte längre har resurserna? 

Och för vår del, är det inte bättre att vi lämnar Ukraina i fred och låter kyligare huvuden i EU ta hand om problemen?

Det tål att tänkas på.

Bloggat: Ann Helena Rudberg och Mats Sander

Varför 2014 börjar se ut som 2008

I ett intressant blogginlägg på Peak Prosperity skriver författaren och bloggaren Charles Hugh Smith (CHS) om varför han tycker att 2014 ser ut som 2008.

I inlägget talar CHS om flera olika trender som han säger talar för att marknaderna kommer att bryta samman, bl .a.:

1./ Det som Federal Reserves regionala avdelning i San Francisco kallar för deras Finansiella Stress Index nu har nått samma låga nivåer som det hade precis före krisen 2008. Ett lågt värde kan tala för att en kris är i antågande.

2./ Det att Dow Jones Industrial Average nu möjligen är på väg att bilda ett så kallat "Head and Shoulders"-mönster. Dessa mönster är om de realiseras väldigt negativa för marknaden.

3./ En tredje trend som CHS talar om är att reallönerna för amerikanska löntagare har gått stadigt ner sedan 2008. Han ställer sig därför frågan "Om nu löner och inkomster är på väg ner hur länge kan aktiemarknaden fortsätta upp?"

På den frågan skulle jag vilja svara: "Så länge Centralbanken fortsätter att trycka pengar." 

Däremot behöver en marknad som går upp hela tiden nytt bränsle för att överleva. När nu Centralbanken är på väg att trappa ner på stödköpen (av obligationer) så försvinner det bränslet. Resultatet blir att raketen stannar och börjar falla tillbaka mot marken.

Exploderar oljan?

Själv skulle jag då hellre vilja lyfta fram en graf över oljepriset:

Grafik: FreeStockCharts.com

Det har kunnat bryta ihop inte mindre än fem gånger under de senaste två åren utan att göra det.

I stället har priset bara ökat hela tiden och är nu väldigt nära att bryta ut. Energin i den här rörelsen kommer att bli explosiv och det är klart att konsumentpriserna kommer att följa efter när och om det bryter ut.

Som ekonomen Jeff Rubin sa om krisen 2008 så var det inte så mycket en kris om att husmarknaden i USA gick överstyr utan en kris som handlade om oljepriset.

Kom ihåg att oljan nästan kostade 150 USD sommaren 2008 och att företagen drog ner på allt de kunde och t.o.m. globaliseringen började backa.

Det kan även hända 2014.

Stödköp och geopolitik

I sin senaste Credit Bubble Bulletin skriver Doug Noland så här:

Foto: Flickr-användare Joe Wolf

Jag har under en längre tid påpekat att en av konsekvenserna av en sprickande global finansbubbla är geopolitiska spänningar. Ur ett globalt perspektiv så hör den galna växten hos den amerikanska centralbankens "pengatryckande" samman med Europeiska Centralbankens "vi kommer att göra vad som krävs" som i sin tur hänger samman med "Abenomics" och galet pengatryckande av den japanska centralbanken som i sin tur hänger samman med kreditexcesser i Kina och över andra tillväxtmarknader. De här tokigheterna är sympomatiska för djupa obalanser på finansmarknaderna och ekonomierna globalt. Från mitt perspektiv så har jag förväntat mig geopolitiska spänningar som en konsekvens av bristande bubblor i tillväxtländerna.

Det Noland talar om här är hur nedtrappningen på stödköpen som den amerikanska centralbanken har gjort har lett till akuta problem i tillväxtländerna. 

Dessa har under de senaste åren blivit beroende av de valutaströmmar som har forsat in i länderna som en följd av stödköpen.

När stödköpen nu minskar så minskar också penningströmmarna och det är tillväxtländernas valutor som får ta smällen. 

Noland ser den geopolitiska utvecklingen under den senaste veckan som ett symptom på dessa spänningar.

Andra spänningar som har dykt upp till följd av stödköpen är de som finns mellan Kina och Japan i Östkinesiska sjön. 

Det vi nu ser prov på är, som den brittiske historikern Timothy Garton Ash i dagens Financial Times kallar, "Fortsättningen på upplösningen av Österrikisk-Ungerska väldet".

Givet hur världen tills nu har reagerat på obalanserna som stödköpen har fört med sig så vänta er fler Ukrainakriser under åren framöver.

Inflation och deflation

Grafisk design: reflexions of red

På frågan "Kommer vi att se inflation eller deflation?" så brukar jag svara "Ja".

Jag tror att vi både kommer att se inflation och deflation samtidigt. 

Om vi har en inflation på 5% och en lika stor deflation så tar de bägge krafterna ut varandra och nettoresultatet blir 0%.

Foto: Flickr-användare Brad Curran

Den amerikanska centralbankens stödköp av obligationer är kraftigt inflationärt samtidigt som ekonomins jämvikt numera är deflationär. 

Det att guld och andra råvaror har varit i en nedåtgående trend under större delen av 2013 kan tillskrivas de här deflationära krafterna.

Alla centralbanker världen över betraktar deflation som sin största fiende. Anledningen till det är att fundamenten för statsfinanserna försvinner.

Om jag är skyldig en person en miljard kronor så ökar värdet av skulden och jag blir tvungen att betala tillbaka mer än de 1.0 miljarderna som jag lånade.

För de suveräna staterna är detta anatema. Det blir svårare för dem att dra in skatter och betala av på statsskulden.

Därför är det egentligen inte så svårt att gissa sig till vad den amerikanska centralbanken kommer att göra härnäst. 

De har redan dragit ner på stödköpen 100% åren 2011 och 2012 och de åren tog det inte mer än ett par månader så började de igen.

Ledningen för Federal Reserve har gått ut och sagt att de vill ha en svagare dollar. 

Anledningen är att ekonomin är så pass svag att de tror att enda sättet att få fart på den är sänka värdet på valutan så att de gynnar exportindustrin.

Problemet är att även om det gynnar exporterna så missgynnar det importerna. 

Det spelade inte så stor roll för ett litet land som Sverige under nittiotalet eftersom vi hade vår kris när omvärldskonjunkturen var på uppåtgående och energipriserna var låga.

Däremot spelar det stor roll för USA år 2014 när omvärldskonjunkturen är svag och energipriserna är höga. 

Att ekonomin skulle vara på väg att återhämta sig ser jag som vår tids största skimär.

Sanningen är den att ekonomin har expanderat sedan 2009, i och för sig i lägre takt än innan men det är ändå en lång tid. Vi börjar nu se tecken på att efterfrågan börjar mattas av igen i USA.

Så räkna med fler monetära stimulanser från Federal Reserve i sommar.

Intervjuer med Jim Rickards.

Bloggat: Cision, Per Penning, Ekonomistas