Är världen på väg att förlora kampen mot fossila bränslen?

Foto: Flickr-användare Tom Blackwell

I sin senaste artikel skriver Freds- och konfliktforskaren Michael Klare om tre oroväckande trender när det gäller politiken mot den globala uppvärmningen.

Bland de tre trenderna som Klare beskriver återfinns bland annat:

1./ Oljebolaget BP:s utgivning av deras World Energy Outlook där de noggrannt går i genom trenderna inom oljekonsumtionen världen över, världsproduktionen och förutspår hur både produktion och konsumtion kommer att se ut under de kommande åren. 

Frågan som BP:s VD Bob Dudley ställde till sig själv när han presenterade rapporten var om dagens produktions- och konsumtionsnivåer av olja var långsiktigt hållbara och svaret var: 

"Inte för ögonblicket." 

P.g.a. ökad konsumtion, framför allt i tillväxtländerna, så beräknas koldioxidutsläppen att öka med 29% fram till 2035.

2./ EU:s omläggning av klimatpolitiken. EU har på ett föredömligt sätt implementerat olika instrument för att begränsa användningen av fossila bränslen inom EU.

Detta gjordes framför allt med hjälp av den s.k. 20-20-20-planen som introducerades 2008 och där målet är att reducera förbränningen av fossila bränslen med 20% framtill 2020 och samtidigt öka energieffektiviteten med 20%. 

20-20-20-planen är redan sjösatt och kommer förmodligen att fungera enligt planerna, men Klare oroar sig för det som händer därefter.

EU-kommissionen lade i januari i år fram ett förslag om hur klimatpolitiken kommer att se ut mellan 2020 och 2030. Innan förslaget kan bli verklighet måste det först ratifieras av EU-parlamentet vilket långt ifrån är givet.

Det som är slående med förslaget är att visserligen kommer EU-länderna förmodligen att enas om att dra ner utsläppen med 40% från 1990-års nivåer och ha 27% förnyelsebar energi, men den här begränsningen gäller hela EU och är inte bindande för de enskilda nationerna. 

Det här har kritiserats av flera olika debattörer och Klare undrar om det inte är för att de europeiska politikerna har börjat inse att en begränsning av koldioxidutsläppen kommer att skada den egna plånboken. 

Så även om världen har snurrat en del sedan 2008 och gjort nyttiga framsteg på vägen mot att dra ner på koldioxidutsläppen så förbränner världen fortfarande en ökande mängd fossila bränslen varje år.

Frågan som då inställer sig är om det inte finns något vi kan göra åt klimatförändringarna och då brukar konceptet med geoingenjörskonst komma fram. 

Den billigaste och bästa metoden verkar enligt Ekonomiprofessorn Martin Weitzman vid Harvard vara att helt enkelt släppa ut svaveldioxid i atmosfären. 

Detta behöver inte vara speciellt komplicerat och kan snabbt sänka de globala temperaturerna genom att helt enkelt reflektera bort solstrålningen. 

Weitzman varnar dock för att svaveldioxid inte gör något åt havsförsurningen och att dess effekter i mångt och mycket är otestade. 

Men när människan blir desperat om några hundra år vet man dock inte vad som kommer att hända.

Bloggat: Hans lilla gröna, Stockholmsinitiativet, Leffe45,