tisdag 18 december 2007

Schlaugs soptipp

En av svensk politiks allra märkligaste figurer, Birger Schlaug från Miljöpartiet, skriver nostalgiskt om 1980-talet, säldöd och om hur han tycker om att se på Aktuellt-inslag från den tiden. Frågan som kryper sig på är:

-Är Miljöpartiet verkligen ett parti för framtiden?

Birger Schlaugs blogginlägg:
http://schlaug.blogspot.com/2007/12/backspegel-3-slvalet-var-inget-slval-fr.html

Avskaffa Ingves!

Statistiska centralbyrån redovisar i dag en opinionsmätning över svenska folkets inställning till den europeiska valutan, Euron. Även om nej-sidan fortfarande är i klar övervikt så är andelen positiva ökande. Från ett överläge i oktober på 54-33 var det i november bara 51-35 övervikt för nej-sidan vilket får sägas vara en positiv utveckling.

När svenskarna säger nej till den europeiska valutan så säger de ju faktiskt nej till något som de redan har gått med på. I det medlemsavtal som underskrevs 1994 var det inskrivet att Sverige också skulle vara medlemmar i en framtida europeisk valuta. Detta lyckades det politiska etablissemanget med ett märkligt krumbuktande slingra sig ur och vi fick den famösa folkomröstningen 2003. För mig är det helt obegripligt hur svenskarna kan säga nej. Vilka pengar som finns i plånboken borde vara sekundärt för de flesta, men ytterst handlar det europeiska projektet ju om fred och ekonomisk utveckling och samarbetet har också varit väldigt lyckosamt. Det finns väl ingen idag som kan föreställa sig ett krig mellan Europas stormakter. För Sverige som är ett litet exportberoende land i Europas utkant borde det här vara väldigt klart.

Om vi sedan ser närmare på de krafter som är i rörelse just nu med en värld vars oljeproduktion precis har eller i alla fall snart kommer att nå sin kulmen och med detta en allt svagare dollar är det svenska beslutet än mer obegripligt. Avskaffa Riksbanken och bli fullvärdiga medlemmar i hela det europeiska projektet!

Henrik Brors notis i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=725830

måndag 17 december 2007

Huspriser, inflation och olja

Så är det då dags för mig att skriva om finanskrisen som mullrar där ute i bakgrunden. Det blir allt klarare att finanskrisen är tätt sammankopplad med Peak Oil på samma sätt som den är det med den globala uppvärmningen. Det som tidigare har varit en kris för finanssektorn börjar numera äta sig in i konsumtionsledet främst genom fallande huspriser. Eftersom de amerikanska konsumenterna kallt har räknat med stigande huspriser när de har köpt sina McMansions så har de även sett till att få fördelaktiga banklån på dessa som de sedan har använt till konsumtion. När bedömare numera räknar med fallande huspriser till följd av subprime krisen kan de inte längre casha in den där extra marginalen längre utan får helt plötsligt kraftigt höjda lånekostnader och kan inte längre konsumera så mycket. Eftersom konsumtionen i USA står för 72% av BNP är det här allvarligt. Hela världsekonomin är beroende av att Amerika konsumerar och vad som händer när festen tar slut där borta är svårt att förutse. I värsta fall får vi alla känna av huvudvärken efteråt.

Det står också klarare att Federal Reserves, Europeiska Centralbankens och Bank of Englands
beslut under senare tid att öka likviditeten i det finansiella systemet har drivit på inflationen och varit en bidragande orsak till det ökande oljepriset. OECD ekonomierna har länge sett ut att vara immuna mot de skenande oljepriserna men det kommer inte att förbli så. I USA ökade produktionspriserna med 34 % i förra veckan p.g.a. ökande oljepriser och de europeiska ekonomierna gick på en liknande smäll. Centralbankerna världen över måste tänka sig för både en och två gånger innan de sänker styrräntan för att rädda ekonomierna. Om de fortsätter på den inslagna vägen så blir problemen möjligen bara värre.

Det är tydligt att väldigt få bedömare gör en koppling mellan Peak Oil och finanskrisen på samma sätt som det är väldigt få som ser ett samband mellan den globala uppvärmningen och Peak Oil men det kommer att stå klart för framtida historiker att Peak Oil är den enskilt viktigaste händelsen i början av 2000-talet. Finansmarknaderna fungerar i stort sett på förväntningar om det som komma skall, men hur kommer de att reagera den dagen då det går upp för folk i allmänhet att det inte kommer mer? Min gissning är att vi får se ett klassiskt flockbeteende som tangerar dumheten, men jag har ingen kristallkula. Vad som händer härnäst måste betraktas som outforskat territorium.

Per Lindwall skriver om finanskrisen på E24:
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_153213.e24

Steven Roach skriver om samma sak i New York Times:
http://www.nytimes.com/2007/12/16/opinion/16roach.html?_r=1&oref=slogin

Tom Whipples och ASPO USA:s veckobrev från den sjuttonde december:
http://www.aspo-usa.com/index.php?option=com_content&task=view&id=276&Itemid=91

Dick Erixon har rätt igen...

...när han skriver om Carl Bildts och Gunilla Carlssons debattartikel i dagens SvD apropå Hamas:

Att säga: "ajabaja, så får ni inte göra, men här har ni våra miljarder", är knappast en handlingslinje som minskar terrorismen.

Dick Erixons blogginlägg:
http://www.erixon.com/2/blogg071223.htm#2

Gunilla Carlssons och Carl Bildts Brännpunktsinlägg i SvD:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_693023.svd

Maud Olofsson och etanol

I dagens DN finns en intervju med näringsminister Maud Olofsson som har det otacksamma uppdraget att både gynna den svenska landsbygden och sänka utsläppen av växthusgaser samtidigt som världen står inför sin största energikris i historien. Hon säger att etanol av spannmål inte kan vara något annat än en övergångslösning. Inom tio-femton år bör vi vara så pass långt komna med satsningen på etanol av cellulosa att vi då är mogna att satsa de enorma resurser på detta att övergången till ett karbonneutralt samhälle blir mjuk. Problemet är bara att vi inte har de där tio-femton åren på oss.

Hela etanolsatsningen är enligt mig en skimär eftersom vi bortser från det enkla sambandet att etanol egentligen inte är något annat än ett oljederivat. För att få fram de spannmål som krävs för produktionen av etanol blir vi tvungna att investera energi. Utbytet av energi i förhållande till hur mycket vi får ut, det som på engelska kallas EROEI, är faktiskt negativt för etanol och eftersom den investerade energin i praktiken handlar om fossila bränslen är etanol i stort sett bara ett petroleumderivat.

Enligt en rapport för det amerikanska energidepartementet som kom ut i februari 2005 kommer det att ta 20 år av massiva motåtgärder för att motverka den oljebrist som obönhörligen kommer de närmaste åren. Rapportens huvudförfattare, Robert Hirsch, föreslår enorma projekt som att omvandla kol till bränsle enligt den så kallade Fischer-Tropsch processen, bränsleeffektivare fordon och utvinnande av s.k. "tunga oljor" med högt svavelinnehåll, etc om effekterna inte skall bli förödande för hela världsekonomin. I det här perspektivet kommer dagens oljepris på mer än 90$ fatet att verka otroligt billigt och påminna oss om "den gamla goda tiden".

Intervjun med Maud Olofsson i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1064&a=725386

Den berömda Hirsch rapporten:
http://en.wikipedia.org/wiki/Hirsch_report

Personalist skriver på sin blogg:
http://personalist.wordpress.com/2007/12/17/trafiken-och-korna-ar-varst/

söndag 16 december 2007

Odenbergs klagan

Mikael Odenberg skriver i dagens nyheter en debattartikel där han kritiserar regeringens försvarpolitik. Jag håller med honom om att Sverige i synnerhet i nuläget måste hålla ett vakande öga på Ryssland och också satsa mer på försvaret, men den fråga som kryper sig på är:



-Var det inte därför som han avgick?



Mikael Odenbergs debattartikel i DN:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=725172



Säfflemannens blogginlägg:

http://safflemannen.se/?p=235

Bali

Klimatuppgörelsen på Bali i går morse dominerar dagens tidningar. Susanna Baltscheffsky skriver i Svenska Dagbladet om att uppgörelsen är ett "genombrott i kampen mot klimatförändringarna" och Per T. Ohlsson i Sydsvenskan skriver om "ett framsteg på övertid". Problemet med den här typen av uppgörelser är att de är mycket dyra plus det att det är mycket osäkert om de kommer att ha någon effekt över huvud taget.

Att den globala uppvärmningen är ett problem är det nog inte många som ifrågasätter, men konsekvenserna av ett varmare klimat är högst osäkra. För oss här i nordeuropa ser det ut som om en smältning av isen i Arktis kommer att leda till ett kallare klimat eftersom strömmarna i Nordatlanten kommer att påverkas. Alarmerande rapporter om avstannande Golfströmmar bör dock tas med en nypa salt eftersom felmarginalen i beräkningarna är alltför stora. Utan att vara någon expert i hydrodynamik kan jag från ett vetenskapligt perspektiv se att när stora ismängder smälter kan det få stora inverkningar på strömmarna i världshaven. Exakt hur den globala uppvärmningen kommer att uppvägas av ett sådant kallare klimat är dock väldigt svårt att förutse.

Det är också högst osäkert om folk i allmänhet verkligen är intresserade av att göra personliga eftergifter för att rädda klimatet. Enligt en undersökning från den tyska nyhetskanalen N24 tyckte 79% av de tillfrågade att Tyskland gjorde för mycket för klimatet. Samtidigt slår billigflyget nya rekord och försäljningen av bilar i världen bara ökar. Detta måste ses i perspektiv av att vi under hela efterkrigstiden har levt i en unik period med fossila bränslen som har varit både billiga och i överflöd. För klimatets del är det bra att den här perioden kommer till ett slut. Att tala om för fattiga människor i Kina och Indien att de inte kan ha samma standard som vi här i västvärlden går helt enkelt inte.

Susanna Baltscheffskys artikel i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_690341.svd

PJ Anders Linders ledare i SvD:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_691325.svd

Per T Ohlssons ledare i SDS:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article287561.ece