Skuldsanering

Att de ekonomiska problemen i finanskrisens kölvatten är enormt stora råder det inget tvivel om. Sveriges BNP sjönk förra året med 4.7% och USA:s BNP sjönk fjärde kvartalet förra året med 6.2% på årsbasis. Det är ingen tvekan om att nedgången har ett direkt samband med att Lehman Brothers gick under i september förra året och konkursen skapade ett globalt finansiellt hjärtstillestånd som centralbankerna nu försöker råda bot på.

Lehman Brothers fall kom dock inte som en blixt ifrån klar himmel utan var ett direkt resultat av mångårig kredit och lättvindiga pengar. Som Ron Paul talar om här i videon så kommer kapital från sparade pengar inte från lån och att försöka återskapa kapitalet genom att värma upp sedelpressarna är dömt att misslyckas.

Den amerikanska konsumenten och de amerikanska företagen, som driver världsekonomin, har lånat alldeles för mycket pengar, och det vi ser nu är att de många bubblorna helt enkelt har spruckit och konsumenter och företag betalar tillbaka på sina skulder. De ekonomiska bekymren är ett direkt resultat av att konsumenter och företag reducerar sina skulder så alla försök från staten att blåsa liv i systemet är dömda att misslyckas. Depressionen kan inte stoppas utan måste ha sin gång, men som Ron Paul sa för några månader sedan: "Det kan politikerna förstås inte erkänna för det skulle göra dem irrelevanta".

Artikel i The Guardian som talar om USA:s sjunkande BNP:
http://www.guardian.co.uk/business/2009/feb/27/us-economy-gdp-recession

Artikel i Dagens Nyheter om Sveriges sjunkande BNP:
http://dn.se/ekonomi/historiskt-ras-for-svensk-bnp-1.809392







Mer om videon med Ron Paul hos Samuelssons Rapport:
http://samuelssonsrapport.blogspot.com/2009/02/jobba-och-spara-enda-vagen-ur-krisen.html

Att leva efter 2012:
http://innandetsker.blogspot.com/2009/02/sverige-har-upptackt-drdoom.html

American Armageddon Judgment Day:
http://xkorpion.wordpress.com/2009/02/26/ron-paul-what-if-the-american-people-learn-truth/

In the end we're all debt:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/02/when-push-comes-to-shove.html

Alltmedan Musik Från Centrifugen kontemplerar bloggandets framtid:
http://mfc.elmberg.net/2009/02/28/att-blogga-om-det-obehagliga-aka-gora-det-medierna-inte-gor/

Avsätt Ingves!

Riksbankschefens roll har efter hand blivit så pass viktig att den tarvar mer kontroll. Så som det är nu kan chefen för centralbanken leda landet till fullständigt sammanbrott utan att någonsin ställas till svars för sina handlingar. Politikerna evalueras i alla fall i allmänna val och kan bli avsatta, men så är inte fallet med personen som kontrollerar penningmängden.

Det är alldeles tydligt att både Riksbanken och politikerna vill ha en svagare valuta. Anledningen är att de tror att en svag valuta kan hjälpa till att exportera oss ur finanskrisen. När nu Riksbankens styrränta närmar sig noll med stormsteg och sedelpressarna värms upp så ställer jag mig frågan:

Visst gillar vi våra jobb, men gillar vi våra jobb så mycket att vi är beredda att förlora en del av pengarnas köpkraft varje dag för att behålla förmånen att gå till jobbet? Det tycker inte jag. Det är tamigfan Riksbankens huvuduppgift att hålla kontroll på penningmängden och motverka inflationen! Vem fan har valt Ingves? Ingen!

Kolla gärna på den här videon med Axel Merk:



Mer om hur svag den svenska kronan är i Helsingborgs Dagblad:
http://hd.se/ledare/2009/02/27/kronans-svaghet-har-blivit/

Kommenterad av Dick Erixon:
http://hd.se/ledare/2009/02/27/kronans-svaghet-har-blivit/

Mer om penningmängd hos Sloped Curve:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/en_saga_om_penningm%C3%A4ngd

Finansfilosofens funderingar:
http://finansfilosofen.blogspot.com/2009/02/hur-uppstar-inflation.html

TRADING WITH GEKKO:
http://tradingwithgekko.blogspot.com/2009/02/sjuka-siffror-fran-kina.html

och Den effektiva fronten:
http://deneffektivafronten.blogspot.com/2009/01/aggregerad-efterfrgan.html

På landet

Att tiderna hårdnar är väl tydligt för de flesta. Här är en artikel på CNN om ett par som bodde i centrala Los Angeles med en helt vanlig amerikansk livstil där han jobbade som finansiell rådgivare och hon hade ett mindre krävande jobb. I finanaskrisens kölvatten så blev han plötsligt arbetslös och de bestämde sig för att flytta upp till hans föräldrar på en gård i Oregon. Där bosatte de sig i en jättelik husvagn för några månader sedan. Det är ganska tydligt när man läser kvinnans blogg att hon egentligen inte tycker om sitt nya liv men att hon gör det av för att det är nödvändigt. Hur långt skall BNP sjunka för att vi alla skall flytta ut på landet och växa grönsaker?

Varken med eller utan

I en artikel i dagens New York Times så får vi en manifestation på att allt inte står rätt till i förhållandet mellan Kina och USA. Bakgrunden är att USA:s utrikesdepartement varje år ger ut en rapport där det talas om mänskliga rättigheter i flera olika länder världen över. I årets upplaga så riktar man stark kritik mot sättet som Kina respekterar de mänskliga rättigheterna i bl. a. Tibet och att respekten för de mänskliga rättigheterna faktiskt är på nedåtgående. Detta har fått Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua att gå i taket och utbrista att "rapporten bortser medvetet från grundläggande fakta".

Det är intressant att iaktaga att rapporten kom ut veckan efter USA:s utrikesminister Hillary Clinton var i Kina och försökte bli vän med Kina istället för att som under Bush-åren konfrontera landet. Clinton alluderade på ett gammalt kinesiskt talesätt när hon sa tongzhou gongji som ska betyda något i stil med "när ni är ombord på en båt så hjälp varandra". Den ekonomiska krisen sätter förhållandet mellan Kina och USA, som har utgjort navet i det globala finanssystemet under ett decennie, på press. Det verkar mest som ett förhållande där båda parter varken kan leva med eller utan varandra.

Michael Wines skriver i The New York Times:
http://www.nytimes.com/2009/02/27/world/asia/27china.html?_r=1&ref=world

M.K. Bhadrakumar skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/China/KB25Ad03.html

Niall Ferguson blir intervjuad av Heather Scoffield på kanadensiska The Globe & Mail:
http://www.theglobeandmail.com/servlet/story/RTGAM.20090223.wferguson0223/BNStory/crashandrecovery/home

Att odla med naturen

Eftersom jag älskar att uttala mig om saker som jag inte begriper så tänkte jag idag ge mig hän åt permakultur. Jag såg nämligen en dokumentär på BBC som hette A Farm For The Future av Rebecca Hosking som handlade om Peak Oil och framtiden för vårt industrialiserade jordbruk. Inte nog med att det i filmen finns en minigenomgång för vad Peak Oil är för något, men producenten sätter allt i relation till sin egen uppväxt på en gård i Devon i sydvästra England. Resultatet blir ytterst sevärt.

I mitten av 1970-talet så började en rörelse för hållbart jordbruk ta form i Australien. Gräsrotsrörelsen leddes av två eldsjälar, Bill Mollison och David Holmgren, som skapade en serie metoder för att växa den mat som konsumerades genom att arbeta med naturen i stället för att motarbeta den. Rörelsen vände sig mot det moderna jordbruket eftersom de såg att det reducerade biodiversiteten på åkrarna, lakade ur jordarna och var onödigt energi-intensivt. Rörelsen har nu vuxit och i nästan varje land så finns det lokala föreningar.

I filmen så visar Hoskings att det verkligen är möjligt att växa grödor utan att plöja och att en stor del av utbytet kan komma från träd som växer på höjden i stället för vertikalt på marken som nu. Problemet är annars att en stor del av dagens jordbruk är inriktat på vete och andra sädesslag något som vi förmodligen kommer att se mindre av i framtiden.





Permakultur Sveriges websida:
http://www.permakultur.se/Permakultur/Hem.html

Om ni vill se på filmen så finns det en del tips om hur ni kan göra i kommentarsfältet på Ron Hopkins postering (annars vet ni var ni kan vända er...):
http://transitionculture.org/2009/02/23/a-farm-for-the-future-essential-viewing/

Mer om hur man kan odla sina egna grönsaker i lägenheten hemma hos Parkettodlaren:
http://parkettodlaren.blogspot.com/2009/01/permaculture-is-it.html

Mer om gödsel på Rebecca's Kitchen:
http://rebeccabakar.blogspot.com/2009/02/avloppsslam-pa-akrarna-positivt-eller.html

Uti vår hage:
http://tesa.tradgardsblogg.se/28593/

och Energirevolutionen:
http://energirevolutionen.blogg.se/2009/february/elhybrider.html

Nedgång och fall

I en artikel på vänsterorganet TomDispatch så skriver Michael Klare om den senaste tidens massprotester och hur dessa kan leda till väpnade konflikter. Det handlar om desillusionerade människor som har tappat förtroendet för att staten ska kunna ta hand om problemen som de möter i vardagen, och de manifesterar sin desperation genom att ta till våld. Listan på länder som är drabbade är stadigt växande och inkluderar länder som Ryssland, Grekland, Lettland, Litauen, Bulgarien och Kina. Klare skriver så här:

För det mesta så är sådana protester, även om de är våldsamma, mestadels lokala företeelser och tillräckligt oorganiserade så att polisen kan få bukt med dem inom några dagar, även om, som i fallet med Aten som var i uppror under sex dagar i december, det vanliga livet stannar upp p.g.a. våldsamheter, tårgas och avspärrningar. Så har det i alla fall varit fram till nu. Det är fullt möjligt att om den ekonomiska krisen förvärras så kan de här incidenterna fortplanta sig och bli mycket intensivare och långvariga till sin natur: beväpnade rebeller, militärkupper, beväpnade konflikter mellan civila och t.o.m. krig som drivs av ekonomiska faktorer.

I samma anda skriver Michael Panzner som i sin nya bok When Giants Fall lyfter fram det amerikanska imperiets nedgång och fall. Hans centrala tes är att världen har haft femtio år av fred och välstånd med ett stort land, USA, som har hållit ordning och reda på två sätt. Panzner talar om det amerikanska imperiets två pelare:

1./ Den amerikanska dollarn som egentligen är en symbol för USA:s ekonomiska styrka.

2./ Den amerikanska militären som med militär makt har lyckats slå ut alla möjliga despoter och diktatorer.

Den här eran är nu på väg att ta slut och det som kommer i stället blir per definition mer kaotiskt. Den amerikanska ekonomin befinner sig i upplösning och den amerikanska militären utkämpar två krig mot relativt svaga motståndare, men förmår ändå inte göra bättre. Panzner talar utförligt om olja i boken och han ser ett tydligt samband mellan välstånd och olja. Även om han inte tecknar samma dystopiska bild som James Kunstler så kommer han till slutsatsen att folk i framtiden kommer att bli tvungna att leva på betydligt mindre fot och dra ner på nästan allting. Peak Oil kommer enligt Panzner att innebära mindre excesser och mer av traditionella värden.

Michael Klares artikel på TomDispatch:
http://www.tomdispatch.com/post/175038/michael_klare_a_pandemic_of_economic_violence

Michael Panzner diskuterar med Jim Puplava på Financial Sense:
http://www.netcastdaily.com/broadcast/fsn2009-0221-2.mp3

Mer om Michael Klare på och mer tankar:
http://tankarochmer.wordpress.com/2009/02/08/programtips-blodig-jakt-p-olja/

Mer om Grekland på Radio UPF:
http://www.radioupf.se/?p=1083

Mer om Ryssland på Försvarsbloggen:
http://falkopingsskvaller.blogspot.com/2009/02/gardagens-forsvarsdebatt-konsten-att.html

hos elina elina elina:
http://elinaelinaelina.blogspot.com/2009/02/tal-om-krig-igen.html

och The Blackjacker:
http://theblackjacker.se/medvedev-tar-sig-ton-i-ryssland/

Kinas inköpslista

I den här videon med Jim Cramer så talar han om vilken gyllene framtid han ser för oljefirmorna BP, Chevron och Conoco-Philips:



Kina har verkligen insett hur billiga de är och att de får mer för sina pengar när priserna är låga. Kina har som bekant mer än 1.5 biljon dollar i valutareserver och de slår nu till och köper stora andelar i de västerländska råvaruföretagen. Generellt så tackar bolagen ja till alla typer av kapitalinflöde när bankerna inte längre kan och vill ställa upp, men baksidan är förstås att företagen då får räkna med kinesiska ägare.

Dessutom så håller kineserna på att låsa in långtidskontrakt för olja med Ryssland, Saudiarabien, Venezuela, Brasilien och Australien. I fallet Ryssland så kommer Kina att köpa 300000 fat olja om dagen i tjugo års tid för ett lån på 25 miljarder dollar. Venezuela leverarar redan 300000 fat olja till Kina och kineserna skickar också trånande blickar på oljefälten i Saudiarabien.

Vi måste komma ihåg att kineserna är intresserade av att spela efter regelboken så länge det gynnar dem. Kinas inställning är att använda den fria marknaden så länge det passar dem, men samtidigt köper de olja i långtidskontrakt som de sedan håller utanför marknaden. Det finns inte en chans att USA kommer att tillåta en sådan politik med sinande oljekällor runt om i världen. Redan här finns en konfliktkälla som kan slå över i regelrätt krig om det inte sköts väl.

Tom Whipple skriver på ASPO-USA:s Peak Oil Review:
http://www.aspousa.org/index.php/2009/02/china-goes-shopping/

Telegram på Earth Times om Kinas och Rysslands 25 miljarder-dollaravtal:
http://www.earthtimes.org/articles/show/256148,russia-china-sign-25-billion-dollar-energy-deal.html

Mer om Hugo Chavez och Venezuela hos Förnuftets kalla och oresonliga röst:
http://svanberg.wordpress.com/2009/01/17/varfor-kapitalisterna-raddar-chavez/

Mer om konflikten i Nigeria hos sidea.se/emanuel:
http://sidea.se/emanuel/2009/02/20/gerillaentreprenor-bakom-konflikten/

Flute-tankar om oljepriset:
http://flutetankar.blogspot.com/2009/02/stora-rorelser-idag.html

Elprisbloggen om spotpriser på el:
http://elprisbloggen.se/tilltron-till-elmarknaden-sjunker/

och TRADING WITH GEKKO om utrikesminister Clintons försök att få Kina att köpa amerikanska statspapper:
http://tradingwithgekko.blogspot.com/2009/02/dagens-citat-fran-usa.html

Låna och slösa

I en krönika i dagens Sunday Telegraph så skriver Liam Halligan om Kinas osunda finansiering av USA:s skuld. Halligan berättar om USA:s finansminister Timothy Geithners olyckliga försök att mopsa upp sig mot kineserna trots att Kinas valuta har stigit med mer än 20% sedan 2005. Sedan dess så har den anti-kinesiska retoriken från USA:s sida varit mer modest och Geithner har närmast krälat tillbaks till sin håla. Halligan tror att Kina har krävt garantier för de 700 miljarder dollar som Kina har lånat ut till USA på samma sätt som de gjorde med Fannie Mae och Freddie Macs skulder förra sommaren.

Kina har hållit den amerikanska ekonomin under armarna det senaste decenniet genom att finansiera USA:s budgetunderskott. Detta har skapat en lång rad obalanser i världsekonomin och både Kina och USA vet att Kina har makten att när som helst kan skapa en enorm valutakris. Kina har avstått från att göra detta men påfrestningarna på systemet blir nu ännu större eftersom USA de kommande två åren måste låna upp ungefär 2 biljoner dollar på obligationsmarknaden.

Så kan Kinas tillväxt, som faktiskt uppgick till 6.8% under fjärde kvartalet 2008, dra oss alla ur krisen? USA:s och EU:s problem är att vi kan inte sälja finansiella tjänster till Kina så våra ekonomier måste i så fall ställas om till en sådan verklighet. De ekonomiska och politiska utmaningarna är i sådana fall enorma.

Den stora frågan i sammanhanget är vad som händer den dag då Kina inser att de inte längre kan låna ut alla sina pengar till USA. Den främsta slutsatsen måste vara att välstånd inte kan skapas genom att låna och slösa .

James Fallows artikel i The Atlantic:
http://www.theatlantic.com/doc/200812/fallows-chinese-banker

Liam Halligans krönika:
http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/liamhalligan/4741093/There-will-be-slim-pickings-if-China-loses-its-appetite-for-Western-debt.html

Fler bloggar om The Daily Telegraph:s finanssidor är Fractional Reserve Banking:
http://sundapengar.bloggagratis.se/2009/02/20/1410239-hemligt-eu-dokument-om-bailouts-har-lackt-ut/

Tradition & Fason om konservatism kontra liberalism:
http://traditionochfason.wordpress.com/2009/02/10/jag-skyller-pa-individualismen/

Lindahls blogg om hyresmarknaden i Australien (men jag undrar jag hur mycket sådant som förekommer med ett överskott av lägenheter på marknaden):
http://lindahl.wordpress.com/2009/02/17/free-accommodation-in-exchange-for-relationship/

Fler bloggar om skuld är Drömspår:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.7473790

Via Dexion så får vi en snabbkurs i panträtt:
http://www.dexion.org/2009/02/20/grundkurs-i-pantratt/

Den långa nödsituationen

Även om han inte direkt gör sambandet med sjunkande oljeproduktion så erkänner Niall Ferguson i en artikel i Foreign Policy att världen håller på att bli mer instabil. Som ett eko av James Howard Kunstler skriver Ferguson att antalet länder som står inför totalt sammanbrott i världen har ökat från 3-4 för 7-8 år sedan till närmast 10 idag.

Ferguson talar om tre faktorer gjorde det lättare att tala om var och när konflikter skulle inträffa under förra århundratet.

1./ Etnisk upplösning. Våld var vanligast på platser där de etniska motsättningarna ökade.

2./ Ekonomisk volatilitet. Ju allvarligare de ekonomiska kriserna desto större var sannolikheten för konflikt.

3./ Imperier i sammanbrott: När imperialistiska strukturer föll samman så var konflikterna som blodigast.

Det krävs ingen särskild klarsyn för att se att alla tre är ökande. Ferguson avslutar sin artikel så här:

Kombinationen är bland de dödligaste geopolitiska situationerna som världen känner. Vi har alla tre. Upprorets tid har börjat.

Niall Fergusons artikel i Foreign Policy:
http://www.foreignpolicy.com/story/cms.php?story_id=4681&page=1

Grattis!

Anledningen till att Peak Oil rörelsen har en sådan tyngd är så klart att de ledande figurerna inte är vem som helst. Om jag inte missminner mig så har Dr. Colin Campbell varit exploateringschef för Nordsjön på BP, Dr. Robert Hirsch har bidragit till avgörande framsteg när det gäller kärnfusionsteknik, Kenneth Deffeyes är professor emeritus på Princeton, Matt Simmons är USA:s ledande finansiär till oljeindustrin och vår egen Kjell Aleklett är professor i globala energisystem i Uppsala. Utan deras engagemang så hade det förmodligen varit ganska tyst om Peak Oil.

I dagarna så fick Kjells grupp en artikel publicerad i Energy Policy som handlar om hur världen är fullständigt beroende av ett litet antal enorma oljefält. I artikeln så skriver författarna så här:

Med vår definition så kan ungefär 500 (vilket svarar till ca. 1% av världens totala fält) karatäriseras som gigantiska oljefält. De bidrog med 60% av världsproduktionen år 2005 och de 20 största bidrog med nästan 25% av världens oljeproduktion.

Så länge oljeproduktionen är på uppåtgående så är det här inget problem, men så snart produktionen har passerat sin maximala nivå och börjar sina så blir det ett stort problem. Tömningstakten är så pass stor att vi inte har en vettig chans att kunna ersätta den olja som försvinner med alternativa energikällor. Dr. Hirsch lade i en rapport från 2005 fram modeller som talade om att USA (vilket är som världen i miniatyr) måste börja framställa alternativ minst 20 år innan peaken för att undvika problem. Nu ser det ut som om vi hade peaken i juli 2008 och det ser ut som om problemen bara har börjat.

Kjell Aleklett skriver på sin blogg:
http://aleklett.wordpress.com/2009/02/18/usas-krispaket-och-gigantiska-oljefalt/#comment-528

Fler bloggar om Peak Oil är Livet efter oljan:
http://efteroljan.blogspot.com/2008/10/last-oil-shock-av-david-strahan-2007.html

En drömmare med öppna ögon:
http://endrommaremedoppnaogon.blogspot.com/2009/02/transition-towns.html

Jag pratar med mig själv:
http://fredrik.welander.org/?p=4106

In the end we're all debt:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/02/iea-om-depleation.html

och Cornucopia:
http://cornubot.blogspot.com/2009/02/flytta.html

Boktips

Här är ett klipp från Glenn Beck! på Fox-News som handlar om två nya böcker. Gemensamt för böckerna är att de bägge försvarar den fria marknaden framför statligt ingripande. Den första heter Meltdown och är skriven av Tom Woods och den andra heter New Deal or Raw Deal? av en man som heter Burton Folsom Jr.

Den första boken förklarar på ett väldigt lättbegripligt sätt orsakerna till den nuvarande finanskrisen och försvarar framför allt marknadsekonomin mot alla belackare som skyller på marknaden som orsak till krisen. Woods lyfter fram exempel på exempel på att marknaden egentligen är förvånansvärt stabil, men att det är statligt ingripande från politiker och centralbanker som är problemet. Boken har också ett väldigt intressant förord av den Republikanske kongressledamoten Ron Paul.

Den andra boken har jag bara bläddrat i, men den handlar om hur president Roosevelts New Deal på 1930-talet egentligen förvärrade krisen. Folsom Jr berättar om hur Henry Morgenthau, som var USA:s finansminister mellan 1934 och 1945, förkunnade att "Vi har försökt med alla typer av stimulanspaket - men de fungerar inte" samtidigt som siffrorna visade på en 20% arbetslöshet år 1939. Vad som drog USA ur krisen var det andra världskriget och inte The New Deal.



Bloggar som berömmer Franklin Delano Roosevelts New Deal är Chris Anderson:
http://andersonchris.wordpress.com/2009/02/10/en-ny-roosevelt/

La Montagne:
http://nerprun.blogspot.com/2009/02/vad-kan-man-lara-av-new-deal.html

Medan Lars Jönsson inte håller med:
http://joenssontycker.blogspot.com/2009/02/obama-att-lara-fran-new-deal.html

Mitt i Steget:
http://mitt-i-steget.blogspot.com/2009/02/om-historiens-vingslag-och-radslans.html

och Ökenvandring talar om det korkade i att konfiskera guld på 1930-talet:
http://okenvandring.blogspot.com/2009/02/guldet-och-historiens-vingslag.html

Kontorsfastigheter

I artiklar i New York Times och på Reuters så läser vi att marknaden för kontorsfastigheter i New York och London är på väg att krascha. Anledningen är främst att bägge städerna har varit, och är fortfarande, väldigt beroende av pengar som kommer från den finansiella industrin. I finanskrisens kölvatten så ser vi nu hur priset på kontorslokaler sjunker som en sten, men det stannar inte där.

Även rena affärslokaler gapar tomma. Här i Storbritannien så steg i och för sig det nominella värdet på julhandeln med 1.6%, men värdet av det som köptes föll med 0.8%. Hela kedjor går under och exemplen på detta är många. Så frågan som dyker upp är vem ska hyra in sig i de tomma lokalerna? Svaret är naturligtvis: Ingen.

Problemet med detta är naturligtvis att kontorsfastigheterna är mångdubbelt mer belånade än vanliga bostäder och de här lånen har också styckats upp och sålts vidare till aktörer på marknaden på samma sätt som subprimelånen. Utvecklingen har kanske hjälpt oss låntagare att få lån till billigare pengar, men det har också skapat enorma obalanser i det finansiella systemet. Det är svårt att se hur Obamas stimulanspaket skall kunna göra någon egentlig skillnad. För ekonomin så tror jag att det bästa redan har hänt: Lägre oljepriser.

Artikeln på Reuters:
http://uk.reuters.com/article/propertyNews/idUKLNE51H03M20090218

Artikeln i New York Times:
http://www.nytimes.com/2009/02/18/realestate/commercial/18value.html?_r=1&ref=business

Ryssland ger och tar

Två hoppfulla artiklar tar upp förhållandet mellan Ryssland och USA och hur de av yttre omständigheter på senare tid har kommit allt närmre varandra. Det finns en rad skäl till detta, bl. a.:

1./ Den nya amerikanska administrationen som i stället för konfrontation satsar mer på diplomati och samarbete. President Obama uppges använda sig av "Smart Power", en term myntad av Harvard professorn Joseph Nye, och som syftar på en blanding av mjuk och hård makt i olika situationer.

2./ De fallande oljepriserna som kraftigt försvagar Rysslands styrka och ekonomi och tvingar Ryssland att samarbeta med västerländska regeringar. Känslan växer sig starkare att Ryssland verkligen är ute efter vänskapligare relationer med länderna här i väst.

Att samarbetet länderna emellan har lyfts till en ny nivå är illustrerat av att länderna har kommit fram till en ny provianteringsväg till Afghanistan - via Ryssland. Tydligen så skall NATO styrkorna börja lasta av i Riga i Lettland för att sedan transporteras via tåg till Afghanistan. Kampen om oljan i Centralasien fortsätter i och för sig men Ryssland har varken pengar eller teknologi att mopsa upp sig mot Väst i dagsläget. Om Obama är smart, vilket vi inte har anledning att betvivla, så nätar han ett par bollar i den här miljön.

Megan Stack skriver i The Los Angeles Times:
http://www.latimes.com/news/nationworld/world/la-fg-russia-afghan16-2009feb16,0,2306550.story

MK Bhadrakumar skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Central_Asia/KB18Ag01.html

Claeskrantz.se skriver också om förhållandet mellan USA och Ryssland:
http://claeskrantz.se/arkivet/3700

Mer om Afghanistan och Obama hos sotmasliv:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.7378565

No avail:
http://www.noavail.se/?p=522

Wemind talar om hur självmorden ökar inom den amerikanska armén:
http://www.wemind.se/blog/2009/02/17/wemind/sjalvmorden-okar-inom-amerikanska-armen/

och Dick Erixon talar om det nordiska försvarssamarbetet:
http://erixon.com/blogg/?p=2283

Är vi på väg att se en krasch i obligationsmarknaden?

Eftersom det är helgdag i USA i dag så får vi nöja oss med de europeiska nyheterna. I gårdagens The Daily Telegraph så skrev Ambrose Evans-Pritchard en intressant artikel om hur Östeuropa är på väg mot ett totalt monetärt sammanbrott. Mer om detta hos Den Hälsosamme Ekonomisten. Själv tänkte jag fokusera på den artikel som Evans-Pritchard skrev förra söndagen som också handlar om östeuropa, men som faktiskt handlar mer om USA och finansieringen av deras skuld.

I december förra året så började chefen för den amerikanska centralbanken, Ben Bernanke, högljutt tala om att att köpa företagsobligationer. Anledningen till att han gjorde detta var att avkastningen på företagsobligationer är alltför hög för att företagen ska kunna låna pengar och finansiera sina verksamheter på en vettig nivå. En del obligationer har en avkastning på nästan 20% vilket är alltför högt för att låna några som helst pengar. Så på samma sätt som den amerikanska centralbanken har gått in och köpt Fannie Mae och Freddie Macs obligationer för att driva ner avkastningen så har det länge talats om att centralbanken också skulle köpa företagsobligationer.

Ben Bernanke vilade dock på hanen litet för länge och marknaden såg en chans att "short" sälja amerikanska statspapper vilket ledde till att avkastningen på 10-åriga statsobligationer ökade från 2 till 3 procent. Evans-Pritchard skriver så här:

Nivån kommer att kväva USA:s ekonomi om den tillåts bestå, något som Ben Bernanke måste vara medveten om. Kärnpriserna - som inte tar hänsyn till energin - föll i en årstakt om 2 procent under det fjärde kvartalet 2008. Löner följer efter. IBM, Chrysler, General Motors och YRC har samtliga börjat dra ner på lönerna...Den riktiga kostnaden för skuld stiger medan krisen förvärras. Bernankes tes är att centralbanken kan sänka hela batteriet av räntor genom att först och främst dra ner styrräntan till noll och sedan hota med att köpa statsobligationer med tryckta pengar.

Nu köper jag inte Evans-Pritchards deflationsteori. Jag tror inte att resultatet av alla pengar blir deflation utan inflation. John Williams på Shadowstats.org senaste data indikerar också att penningmängden ökar med mer än 12% igenefter att ha varit nere och vänt vid 10%. "Amerikanska statsobligationer utgör historiens största bubbla" sa Marc Faber i en intervju på Bloomberg för ungefär ett år sedan.

Vem skall finansiera USA:s skuld när inflationen kommer tillbaka på allvar och de 10- och 30-åriga obligationerna ger extremt låg avkastning? Kina? Japan? Kinas export rasar och istället för att köpa upp skuld så sålde Kina amerikansk skuld motsvarande 190 miljarder dollar under fjärde kvartalet 2008. I Japan så sjönk exporten med 35% och ekonomin drar ihop sig med 12% om året.

Det här kommer inte att sluta bra.

Ambrose Evans-Pritchard skriver i The Daily Telegraph:
http://www.telegraph.co.uk/finance/comment/ambroseevans_pritchard/4560901/Bond-market-calls-Feds-bluff-as-world-falls-apart.html

Mer om Evans-Pritchard hos EU-granskning:
http://eutext.blogspot.com/2009/01/eu-det-nya-romerska-riket.html

In the end we're all debt skriver mer om Marc Faber:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/02/faber-bernanke-and-paul.html

likaså Hannahs life:
http://hannahslife.blogg.se/2009/january/usa-gar-i-konkurs.html

och Svensk Myndighetskontroll:
http://blogg.aftonbladet.se/21909/perma/1088170/

Den fjärde lösningen

Utan ett fungerande banksystem så fungerar inte vår ekonomi. När kredit stramas åt och affärsverksamheter går under så lider hela ekonomin. Detta föranleder de flesta politiker att komma in med det stora kavalleriet och "rädda systemet från sammanbrott". Så också denna gång.

Resonemanget skulle naturligtvis vara fullkomligt giltigt om roten till problemen var en brist på kredit, en sjunkande penningmängd och konsumenter som höll igen på spenderandet. Så är dock inte fallet nu eftersom problemet härstammar från för mycket kredit och för lättvindig penningpolitik i USA efter 2001. Den amerikanske konsumenten har börjat spara igen, det är sant, men bara blygsamma 3% av inkomsten. Vi är långt ifrån en situation där pengar försvinner.

Eftersom politikerna nu känner sig nödsakade att manipulera systemet så uppstår ett antal problem. Om vi exempelvis tittar på banksektorn så föreslår politikerna de följande lösningarna:

1./ En fullskalig nationalisering där staten temporärt går in och tar över verksamheten. Ordningen förutsätter fullständig öppenhet från bankernas sida och möjliggör en sortering av det som kan behållas och det som ska kastas. Detta är i stort sett vad Sverige gjorde i början på 1990-talet.

2./ Delvis nationalisering som innebär att staten genom köp av preferensaktier halvhjärtat går in i bankerna i en ansträngning att skydda bankens kunder. Argumentet går ut på att staten är inte bra på att bedriva bankverksamhet och att en senare försäljning underlättas. Denna halvmesyr är vad som händer i Storbritannien just nu.

3./ Att centralbanken och finansdepartementet köper upp förlustbringande papper och skriver över dem på sina balansräkningar. Aktieägarna i bankerna skyddas i ett sådant läge. Detta är vad som händer just nu i USA.

4./ Den nukleära lösningen som innebär att bankerna likvideras och att systemet går i genom en fas där det renar sig självt. Efter en period av obalanser så blir systemet starkare än vad det tidigare varit. Lösningen provades i USA i början på 1930-talet och anses av många Keynesianer vara anledningen till depressionen. Vi måste dock komma ihåg att det var politikerna med sina "lösningar" som gjorde en recession till en depression.

Den fjärde lösningen innebär alltså att lämna systemet ifred. Att låta naturen ha sin gång så att marknaden själv får lösa problemen med sina excesser. Detta bygger på argumentet att en recession är inte dåligt i sig utan bara en naturlig reaktion på det som hände tidigare. Att försöka manipulera konjunkturen så som skedde efter 11 september attackerna är dömt att misslyckas och leder bara till en än värre konjunkturnedgång efteråt. Någon som tror att det finns en politiska vilja att genomföra sådana åtgärder?

David Smiths artikel i The Sunday Times:
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/economics/article5734058.ece

Martin Wolfs artikel i The Financial Times:
http://www.ft.com/cms/s/0/9ebea1b8-f794-11dd-81f7-000077b07658.html

Per T. Ohlsson skriver i Sydsvenska Dagbladet:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article413478/Ett-recept-for-depression.html

Bloggat i övrig är Norah4you's weblog om framtiden för den svenska bilindustrin:
http://norah4you.wordpress.com/2009/02/15/ratt-tankt-reinfeldt/

Tradition & Fason om nordiskt försvarssamarbete:
http://traditionochfason.wordpress.com/2009/02/14/nordiskt-forsvarssamarbete-%E2%80%93-framat-marsch/

Ekonomikommentarer om svårigheterna för frihandeln:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2009/02/trogt-for-frihandeln.html

A. Mikael Eriksson om framtidens energiförsörjning:
http://amikaeleriksson.blogspot.com/2009/02/pa-kurs-mot-framtidens-valfard.html

och Steve Lando om polisen:
http://stevelando.blogspot.com/2009/02/noff-noff.html

Allmänna protester

I ett par artiklar från Reuters och Der Spiegel så läser vi om hur protester breder ut sig i kölvattnet av de ekonomiska svårigheterna runt om i världen. Detta är en indikation på är att förtroendet för den styrande klassen i flera länder håller på att försvinna samtidigt med att flera centralbanker har påbörjat en politik som i praktiken innebär att trycka pengar.

Just nu så väntar vi bara på nästa fas i inflationsscenariot vilket är att velociteten på pengarna ökar. Folk börjar använda pengarna snabbare eftersom de vet att det som de kan köpa för pengarna idag kan de inte få imorgon. Vi vet från historien att en sådan utveckling har börjat just när folk tappar förtroendet för staten. Just nu så samlar folk kanske på sig kontanter, men vi vet också hur snabbt det kan ändra sig.

Artikeln från Reuters:
http://uk.reuters.com/article/governmentFilingsNews/idUKLB77261720090211

Artikeln från Der Spiegel:
http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,606721,00.html

Artikel i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2463343.svd

Fler bloggar om inflation är The Evolving Ape:
http://theevolvingape.blogspot.com/2009/02/mugabe-starts-arresting.html

Livet på min isbit:
http://blogg.aftonbladet.se/24634/perma/1123314/

Adventskalendern:
http://adventskalendern.blogsome.com/2009/02/13/inflationen-skulle-kunna-hjalpa-oss-nu/

Henrik Alexandersson:
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2009/02/det-ar-euemu-som-ar-problemet.html

och Mathias Sundin:
http://www.mathiassundin.se/2009/02/varmt-och-skont-nu-kallt-och-klibbigt.html

Vår tids matkris

I en intressant artikel i den tyska tidsskriften Der Spiegel finns en artikel av Lester Brown, författare till boken Plan B 2.0 om de problem som världen står inför. I artikeln så skriver Brown om matsituationen vars förutsättningar ser än värre ut än förra året. Samtidigt som de låga råvarupriserna håller borta investeringar i konstgödsel och ny åkermark så lider en stor del av världen av katastrofal torka. I USA så är är norra Kalifornien, Texas och South Carolina drabbat av den värsta torkan i mannaminne, Australien har haft sin torka sedan 2004 och nordöstra Kina är på väg mot sin värsta torka på 50 år.

För att förstå situationen med spannmålspriserna så måste vi gå tillbaka i tiden. Kom ihåg att för ett år sedan så var råvarupriserna på väg mot rekordnivåer. Det som hände var att de höga råvarupriserna ledde till ökad produktion och den totala hungersituationen i världen blev faktiskt bättre på grund av rekordskördar. De fallande spannmålspriserna har nu lett till minskat utnyttjande av åkerjordarna samtidigt som torkan har slagit till. Detta har lett FN-organet FAO att utfärda en rapport som spår 20% mindre spannmålsproduktion i år än förra året. En naturlig slutsats av detta är att väldsmarknadspriserna kommer att stiga.

Men än värre är hur den geopolitiska situationen kan förändras när världen hungrar. Brown skriver så här om torkan i nordöstra Kina:

Om Kina vänder sig till världsmarknaden för att köpa massiva kvantiteter spannmål, som man nyligen har gjort med sojabönor, så kommer landet otvetydigt att vända sig till USA eftersom USA dominerar världsmarknaden för spannmål. För den amerikanske konsumenten skulle det vara ett mardrömsscenario att kämpa om spannmålsskörden med 1.3 miljarder kineser med snabbt ökande inkomster. I ett sådant läge skulle det vara lockande för USA att dra ned på exporten, men det är omöjligt eftersom Kina nu har mer än 1 biljon dollar i reserver. Det gäller att gilla läget. De amerikanska konsumenterna kommer att behöva dela med sig av sina spannmålsreserver till Kina oavsett hur höga priserna blir.

Det är lätt att se att situationen inte kommer att sluta lyckligt.

Lester Browns artikel i Der Spiegel:
http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,606937,00.html

FAO:s pressmeddelande om den begynnande matkrisen:
http://www.fao.org/news/story/en/item/10127/icode/

Fler bloggar om Lester Brown är Lucas tankar:
http://lucastankar.blogspot.com/2009/02/klimatlitteratur-2008.html

och Revolving Doors:
http://joneri.blogspot.com/2009/01/real-new-deal.html

Fredrik Frangeur om matkrisen:
http://fredrikfrangeur.blogspot.com/2009/01/vart-ar-varlden-pa-vag.html

likaså Ad Utrumque:
http://andreasholmberg.blogspot.com/2009/01/att-ata-sej-matt.html

Alla smutsiga detaljer:
http://allasmutsigadetaljer.blogspot.com/2009/01/matkris-svaltkris-finanskris-och.html

...alltmedan utrikesministern skriver så här apropå situationen: "Matkrisen framstår inte lika akut som för ett år sedan. Men fortfarande går 1 miljard människor hungriga till sömns varje kväll".
http://carlbildt.wordpress.com/2009/01/29/att-ge-mat-och-framtid/

Han borde läsa på bättre!

London X

Tyvärr så har jag inte haft tid att skriva något längre och sammanhängande idag, men kolla gärna på den här videon med Axel Merk. Den enda som kan sägas emot honom är att han låter precis som värsta Hollywoodkarikatyren av en Tysk:

Kinas kris

I en artikel i Los Angeles Times så läser vi om hur den ekonomiska krisen skapar enorma problem för utvecklingsländerna och främst då i Kina. Enligt officiella källor i Peking så sjönk exporten i januari med 17% jämfört med året innan. Detta är oroande och en utveckling som säkert kommer att fortsätta ytterligare några månader framöver.

Roten till det onda är naturligtvis USA:s och Kinas osunda strupgrepp på varandra. Kina skapade varor som de sålde till USA till artificiellt låga priser och för pengarna som Kina fick så betalade Kina USA:s skuld. Med en mycket svag amerikansk ekonomi så är det inte så konstigt att Kina går på knäna. Mer är 20 miljoner kinesiska arbetare har återvänt till landsorten där utsikterna att finna arbete är små. Kanske är vi på väg att se samma typ av protester i Kina igen som 30 års marknadsekonomi effektivt har hållit under mattan.

Don Lee skriver i LA Times:
http://www.latimes.com/business/la-fi-chinaexport11-2009feb11,0,7174523.story

Walden Bello skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Asian_Economy/KB11Dk01.html

Via Musik från Centrifugen så får vi reda på att t.o.m. statsministern är oroad över hur USA skall finansiera sin skuld:
http://mfc.elmberg.net/2009/02/11/statsministern-sager-det-bast-for-tillfallet/

Artikeln i Dagens Industri:
http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2009\02\11\323912&sectionid=Ettan

Fler bloggar om statsobligationer är Mekongs blogg:
http://mrmekong.blogspot.com/2009/02/jim-rogers.html

Every Kinda People:
http://everykindapeople.blogspot.com/2009/02/780-miljarderen-enorm-tragedi.html

Ökenvandring:
http://okenvandring.blogspot.com/2009/02/guldet-och-historiens-vingslag.html

och Kinabevakning:
http://kinabevakning.blogspot.com/2009/01/utan-usa-kan-kina-halsa-hemoch-tvartom.html

EROEI

Här följer en intervju med Charlie Hall som introducerade konceptet EROEI (Energy Return On Energy Invested) på 1970-talet. Målet var att hitta en ekologisk parameter som beskrev hur organismer i ett givet ekosystem överlevde. Hall studerade fiskar när han fick idéen att beskriva hur arterna måste generera ett överskott av energi för att överleva. För de flesta organismer i vårt ekosystem så är det här en ganska svår utmaning.

När Hall kände sig färdig med fiskarna så tog han sitt koncept och började studera olja. D.v.s. han började studera hur mycket energi det går åt att skaffa ett fat olja och hur denna kvot har förändrats med tiden. På 1930-talet så för varje investerat fat olja så fick man tillbaka 100, på 1970-talet så var siffran 1:30 och nu är den helt nere på 1:10-1:12.

Den här typen av beräkningar är ju naturligtvis inte begränsade till bara olja utan kan även göras för andra energislag. Det visar sig att siffran för de flesta förnyelsebara energikällorna har mycket lägre EROI än olja. Metanol har en EROEI på 3, biodiesel har en EROEI på 2 och etanol från majs har i bästa fall en EROEI på 1. Detta betyder att det kostar lika mycket energi att producera ett fat etanol som man får ut.

Nu kan man självklart också studera hela president Obamas energipaket på det här viset vilket signaturen EROI gör i en intressant postering på The Oil Drum. Det är väl egentligen inte överraskande att slutresultatet är blandat. Laddhybrider får godkänt, men bara om de går på förnyelsebar energi. Den förnyelsebara energin som sol och vind har så hög EROEI att de redan är till samhällets nytta, men ur ett energiperspektiv så är det ingen bra affär att ta till vara på koldioxid eftersom det kommer att kräva 30% mer förbränning. Det blir mycket intressant att följa utvecklingen med den förnyelsebara energin med ett oljepris som bara kommer att vara på uppåtgående framöver.


Artikeln på The Oil Drum:
http://netenergy.theoildrum.com/node/5073

Intervjun med Charlie Hall:



Chris Martensons Crash Course diskuterar också konceptet EROEI:



Del 2:



Fler bloggar om EROEI är Cornucopia?:
http://cornubot.blogspot.com/2009/01/gengas-alternativ-till-etanol.html

In the end we're all debt:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/02/energy-return-on-energy-invested-eroei.html

Nuclear Power? - Yes Please:
http://nuclearpoweryesplease.org/blog/2009/02/03/per-ribbing-ljuger-med-siffror/

LO Reinfeldt:
http://loreinfeldt.blogspot.com/2009/02/antligen-riktig-energipolitik.html

och The Climate Scam ger begreppet 10000-metersklubben en ny innebörd:
http://www.theclimatescam.se/2009/02/07/andningsluft-blir-biobransle/

Hur långlivad blir återhämtningen?

USA:s Institute of Supply Management eller ISM mäter varje månad hur den amerikanska tillverkningsindustrin har skött under föregående månad. Gruppen beräknar ett samlat index där allt under 50 innebär minskad aktivitet och allt över 50 innebär ökad aktivitet. I sin senaste rapport så låg indexet på 35,6 vilket naturligtvis indikerar att tillverkningsindustrin drar sig samman, men takten med vilken den drar sig samman är på nedåtgående och upp från 32,9 i december. Så frågan som dyker upp är naturligtvis: "Är det här början på slutet för de ekonomiska problemen efter bankkrisen?".

Nu finns det säkert en och annan som talar om arbetslösheten. Sant att arbetslösheten i USA i förra månaden steg med nästan 600000 personer, men som Norbert Ore från ISM påpekar i intervjun på Bloomberg så är arbetslösheten en släpande indikator som beskriver situationen för ett par månader sedan. Kom ihåg att världens finansiella system fick en hjärtinfarkt efter det att Lehman Brothers gick under, och att det är effekterna av denna som vi nu skördar i de höga arbetslöshetssiffrorna.

Det är viktigt att komma ihåg att oljepriset har sjunkit med med 2/3 sedan juli förra året. I stället för att betala 4 dollar per gallon bensin så är nu priset långt under två dollar vilket ger amerikanerna er rejäl summa extra varje gång de tankar. För ekonomin så finns det ingen bättre stimulans. Dessutom så är den amerikanska centralbankens utlåningsränta 0 för ögonblicket vilket ytterligare eldar på ekonomin.

Så även om läget är mörkt så finns det tecken på att vändningen är nära. Frågan är då bara hur långlivad återhämtningen blir. I sin senaste Credit Bubble Bulletin så skriver Doug Noland om de långsiktiga effekterna av att finansiera ekonomin med lånade pengar. Han skriver så här:

Nu kallas det på staten för blåsa liv i finansbubblan nästan utan hjälp av privat kredit samtidigt som staten står inför en djupt obalanserad ekonomis som är kraftigt beroende av inflationär kreditökning för att överleva. Att kasta mega-biljoner på vår obalanserade ekonomi är som att tigga om stryk.

Kom ihåg att det var ett kraftigt stigande oljepris som fick hål på bubblan och skapade den nuvarande recessionen. Just nu skapas förutsättningarna för en ännu större bubbla som återigen kommer att spricka så snart oljepriset blir högt nog. Om politikerna har lärt sig något av läxan så döljer de det väl. Vi måste själva göra något åt vårt oljeberoende - NU!



Historiska data över ISM-indexet:
http://www.ism.ws/ISMReport/content.cfm?ItemNumber=10752&navItemNumber=12961

Doug Nolands Credit Bubble Bulletin från 090206:
http://www.prudentbear.com/index.php/commentary/creditbubblebulletin?art_id=10186

Fler bloggar om Doug Noland är Flute-tankar:
http://flutetankar.blogspot.com/2009/02/hur-ska-staterna-ta-sig-ur-finansknipan.html

Fler om ISM-indexet är VA-börs:
http://www.va.se/vabors/2009/02/03/pa-vag-upp-ur-djupet/

Redeye-Aktiebloggen:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/4092/hur-ska-man-vardera-aktier

Bussföraren:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.7022372

Fler bloggar om arbetslöshet är Der Rikard:
http://rickardarvidsson.blogspot.com/2009/02/bygg-om-sverige.html

Vart tar pengarna vägen?

I den här intervjun på Bloomberg så diskuterar Elizabeth Warren, chef för USA:s lagstiftande församlings revisorer, nyttan av TARP-pengarna för de amerikanska skattebetalarna. TARP-pengarna är som bekant de 700 miljarder dollar som hastades igenom i höstas för att som det då hette "rädda det finansiella systemet från undergång". När revisionen ställde frågan om nyttan för skattebetalarna till den dåvarande finansministern, Hank Paulson, så fick de svaret att "för varje 100 dollar som kom in så skulle skattebetalarna få tillbaka 100 dollar". Nu har revisionen gjort en egen granskning och det visar sig att skattebetalarna bara får tillbaka 66 cent på varje investerad dollar tillbaka vilket kan summeras upp till totalt 78 miljarder dollar.

I Sverige så är det Riksrevisionen som har motsvarande ställning och Riksrevisorn som är ansvarig för Riksdagens och Regeringen agerande är Claes Norgren. Det blir mycket intressant att läsa hans rapport om den svenska stabilitetsplanen på 1500 miljarder med syftet att som det hette i oktober "rädda det svenska finansiella systemet från undergång". Det som är frapperande i mitt tycke är att det är pengar som överhuvudtaget inte diskuteras. Eftersom de inte finns så måste de antingen lånas genom statsobligationer eller köpas upp av Riksbanken. Inget av alternativen är särskilt attraktivt eftersom det första driver upp räntan och det andra driver på inflationen. I slutänden så handlar det ändå om våra gemensamma skattepengar.




Artikel om den svenska stabilitetsplanen på 1500 miljarder:
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_1911503.svd

Artikel om den nya kapitalinjektionen på 50 miljarder:
http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleID%3D2009/02/03/322589%26sectionid%3DDinapengar%26o%3Dexpressen

Från Riksrevisionens hemsida:
http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NormalPage____632.aspx

Artikel om Riksrevisor Claes Norgren:
http://www.svd.se/naringsliv/jobbet/artikel_1668839.svd

Fler bloggar om Riksrevisionen är Sänd mina rötter regn:
http://www.katallaxi.se/2009/01/10/om-den-ekonomiska-politiken/

Marta Axner:
http://www.martaaxner.net/2008/12/17/hogsasong-i-utredningsbraschen/

Norah4you om Meddelarfriheten:
http://norah4you.wordpress.com/2009/01/07/meddelarfrihet-2/

Näringslivet:
http://naringsliv.blogspot.com/2009/01/stoppa-pengarna-till-almi.html

Killing Zoe Again ställer frågor om oss läsare:
http://killingzoeagain.blogspot.com/2009/01/du.html

Styrkor i Afghanistan

Samtidigt som världsekonomin är ytterst svag så fortsätter Det Stora Spelet om oljan i Centralasien med oförminskad styrka. USA:s försvarsminister Robert Gates och USA:s Joint Chief of Staff Mike Mullen presenterade i dagarna en truppförstärkning i Afghanistan med 30000 man samtidigt som Kirgizien deklarerade att NATO:s och USA:s flygbas i Manas skulle stängas, Iran sköt upp sin första satellit med en raket som kan nå mål i Israel eller södra Europa, rebeller sprängde en bro i Pakistan och den pakistanska regeringen släppte landets kärnvapenfader ur husarrest. Alla de här händelserna är viktiga och hör sinsemellan samman på ett sätt som kanske inte är helt uppenbart.

Om vi börjar med USA:s vilja att förstärka Afghanistan-insatsen med 30000 man så handlar det bara vagt om att bekämpa "Talibanerna". Fienden i Afghanistan långt ifrån den homogena grupp som vi här i väst tycker om att kalla den. Sanningen är den att det främst handlar om löst sammansatta grupperingar under diverse krigsherrar som har ett gemensamt intresse av att fortsätta opiumodlingen i landet. Både Gates och Mullen sa i veckan att de långsiktiga målen för truppförstärkningen var "oklara" så frågan som dyker upp är naturligtvis: Vilken är den egentliga anledningen till NATO:s eskalation i Afghanistan?

Den kirgiziske presidenten Bakijev deklarerade i tisdags att NATO inte längre var välkommet att använda den viktiga Manas flygbasen. Flygbasen används av NATO för att proviantera styrkorna, däribland också de svenska, i norra Afghanistan. Utspelet kom efter att Ryssland hade skrivit av ett lån på 180 miljoner US dollar och gett landet garantier för att låna helt upp till 2 miljarder US dollar. Det krävs inte särskilt mycket insyn för att se att de båda händelserna hänger samman. Den ryska utpressningen kommer som ett direkt svar på den ökade militära närvaron i Afghanistan. NATO gick dessutom på ytterligare en motgång i och med att rebeller sprängde den 30-meter långa järnbron över Khyberpasset i nordvästra Pakistan. Bron är en viktig knutpunkt för NATO-styrkornas provianttransporter till södra Afghanistan.

Detta för naturligtvis NATO-styrkorna rätt i händerna i på regimen i Iran eftersom det enda egentliga alternativet är att ta provianterna därifrån. Iran känner sig fortfarande trängda av USA:s hårda retorik mot landet och går bara med på att släppa in NATO-styrkor om signifikanta eftergifter åstadkoms. Den enda garantin som Iran har för att NATO inte börjar att lägga sig i deras inre angelägenheter är att de uppvisar styrka utåt. I veckan så sköts en satellit upp med en raket som kan nå Israel och södra Europa. När nu den pakistanske Abdul Kadir Khan är frigiven ur sin husarrest så räknar många analytiker med ytterligare iranska styrkedemonstrationer under de närmsta veckorna (läs iranska kärnvapen).

Det egentliga syftet med NATO:s närvaro i Afghanistan är självklart att utmana det ryska och kinesiska inflytandet i Centralasien samt att skydda transporten av flytande bränslen till de västerländska marknaderna. Även om västvärldens ekonomier är osedvanligt svaga och oljepriset fullständigt har rasat samman så är det fortfarande petroleum som styr världen. Eftersom både USA och EU är så beroende av importerad olja så är politiken naturlig. Innan det finns gångbara alternativ till petroleum så finns det egentligen inte så mycket annat att göra. Tänk på det nästa gång som ni ber om att dra hem de svenska styrkorna från Afghansistan.

F.W. Engdahl skriver på Financial Sense:
http://www.financialsense.com/editorials/engdahl/2009/0205.html

M.K. Bhadrakumar tar det tyska språket till nya höjder i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Central_Asia/KB06Ag02.html

Artikel i The Daily Telegraph om Abdul Khan:
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/pakistan/4536012/Father-of-Pakistans-atom-bomb-freed.html

Som ett brev på posten så läser vi tidningen idag att USA:s vice president Joe Biden sträcker ut en hand till Iran:
http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/northamerica/usa/4549330/Joe-Biden-tells-Munich-confernece-US-will-talk-to-Iran-and-ally-with-Russia-against-terror.html

Mer om Afghanistan hos Vindskupan:
http://sandberg.be/vindskupan_hem/2009/02/07/bron-genom-khyberpasset/

In the end we're all debt:
http://intheendwerealldebt.blogspot.com/2009/02/mer-om-afganistan.html

Esteban i klartext:
http://iklartext.blogspot.com/2009/02/tvatta-bort-blodet-fran-vara-hander.html

Pasteys Plats:
http://pasteysplats.blogspot.com/2009/02/vem-bar-ansvaret-for-om-en-robot-begar.html

och Bo Widegren:
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=29846

Farsistsnutar!!

Via I Tobias lilla värld kommer här en favorit i repris:

En schweizisk österrikare

Bloomberg formatet är kanske i kortaste laget, men här är en intressant intervju med Dr. Marc Faber där han återigen säger att det inte är marknaden som är problemet utan politikernas försök att styra den:

Lämna Phelps i fred!

Okej, han tog par bloss på en fest, men straffet saknar proportioner. Först blir han avstängd i tre månader av det amerikanska simförbundet och sen säger sponsorer som Kellogg's upp deras sponsorskontrakt. Det är en tillräcklig anledning för mig att bojkotta Kellogg's!

Nu riskerar han dessutom att bli arresterad av polisen för marijuanarökning. När ska det amerikanska folket växa upp?

Ola Billger skriver i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_2430241.svd

Andrew Sullivan skriver på sin blogg:
http://andrewsullivan.theatlantic.com/the_daily_dish/2009/02/the-gateway-to.html

Trollhare skriver mer om artikeln:
http://trollhare.wordpress.com/2009/02/06/tom-cruise-gor-mig-till-knarkare/

Fler bloggar om Michael Phelps är ADHD uppmärksammas koncentreras:
http://adhd-npf.blogspot.com/2009/02/nar-simmarna-ryker.html

fytne.nu:
http://www.fytne.nu/lite-braiija-och-mycket-moralpanik/

Skick:
http://www.skick.se/2009/02/marknadsforing-i-det-tjugoforsta.html

och Simon Hedlund:
http://sajmoen.bloggagratis.se/2009/02/02/1348777-phelps/

Fredagsöverraskningen

Medan Iran firar sitt 30-års jubileum för den iranska revolutionen så sköt landet i veckan upp sin första satellit. En del bedömare spekulerar i att raketen som sköt upp satelliten lätt kan bära en kärnvapenladdning och ha en räckvidd på 2500 km. Detta skulle i sådana fall innebära att både Israel och Sydeuropa finns inom räckhåll för iranska missiler. Samtidigt så står det allt klarare att Iran inte tänker ge upp sitt kärnkraftsprogram trots de internationella påtryckningarna.

USA:s vicepresident Joe Biden sa precis efter valet att "presidenten kommer att bli prövad under det första halvåret av presidentskapet". Kan det vara så att Iran planerar en "fredagsöverraskning" och blir i medlem i kärnvapenklubben?

M.K. Bhadrakumar skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Central_Asia/KB06Ag02.html

Robert Fox skriver i The Guardian:
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/feb/05/iran-israel-nuclear-programme

Mer om Israel och Iran hos Ledljus:
http://ledljus.blogspot.com/2009/02/israel-neandertalarna-1-0.html

Rabnor tycker och tänker:
http://k-rabnor.blogspot.com/2009/02/antisemitism.html

Fajaf Blog:
http://www.fajaf.com/blog/2009/02/05/ahmadinejad_kallar_pa_en_andra_forintels

Gulan Avci:
http://gulanavci.blogspot.com/2009/02/aven-sverige-ar-drabbad-av-galna.html

och Steve Lando om samhällets stöttepelare:
http://stevelando.blogspot.com/2009/02/polisbrutalitet-cro-magnonpolis-talar.html

Köp svenskt!

I dagarna så skrivs det mycket om de faktorer som ledde till Den Stora Depressionen på 1930-talet. Det vi ser är en gryende protektionism som i värsta fall kan leda till något liknande nu på 2000-talet. En av de mest förödande åtgärderna under Depressionen var den amerikanska Smoot-Hawley lagen från 1932 om att öka importtullarna på utländska produkter. I en Wikipedia-artikel om lagen så står det så här:

Genom att använda 2-dimensionella uppskattningar av export- och import-ekvationer för 17 olika länder så har Jakob B. Madsen räknat på effekterna av de världsomspännande tullarna som var förhärskande mellan åren 1929 och 1933. Hans slutsats är att den internationella handeln minskade med 33% under perioden...Smoot-Hawley lagen var i själva verket en skatt på omkring 60% på mer än 3200 importerade produkter till USA - mer än en fyrdubbling av tidigare tullar.

Helt historielösa är våra politiker naturligtvis inte. De flesta av dem är väl medvetna om skadan som kan uppstå när man inför handelstullar av det här slaget, men de glömmer samtidigt bort den andra sidan av ekvationen: Att staten överhuvudtaget inte skall lägga sig i hur marknaden fungerar och att ju mer staten lägger sig i marknadens villkor desto sämre fungerar den.

Så om vi nu ska stimulera ekonomin med en lättvindig penningpolitik och diverse stimulanspaket (vilket i och för sig är ovanligt korkat) så är det väl ändå bäst att pengarna gör nytta i Sverige? Risken är annars att vi åker till närmsta galleria och köper kinesiska varor för pengarna och stimulerar den kinesiska ekonomin i stället för den svenska. Det blir då verkligen som att slänga pengar i sjön. Därför håller jag med Barack Obama när han talar om att "handla amerikanskt". Jag säger: Köp svenskt!

Wikipedia om den katastrofala Smoot-Hawley lagen:
http://en.wikipedia.org/wiki/Smoot-Hawley_Tariff_Act#Economic_effects

Johan Myrsten skriver i SvD om EU och USA:
http://www.svd.se/naringsliv/varlden/artikel_2419049.svd

Andra bloggar om handelstullar är EP-valsbloggen:
http://ep-valsbloggen.blogspot.com/2009/02/ibland-har-vansterpartister-ratt.html

Kryssa för sjutton!:
http://www.niklascarlsson.se/2009/02/den-storsta-nackdelen-med-obama.html

Jens Holm:
http://www.jensholm.se/2009/02/03/regeringen-och-exportsubventionerna/

Dick Erixon:
http://erixon.com/blogg/?p=2204

och Utrikeshandelsminister Ewa Björlings Frihandelsminstern:
http://frihandelsministern.wordpress.com/2009/02/03/multitelefoner/

Pengarnas uppgång och fall II

Del 1:

The Ascent of Money (part 1/6)


Del 2:

The Ascent of Money (part 2/6)


Del 3:

The Ascent of Money (part 3/6)


Del 4:

The Ascent of Money (part 4/6)


Del 5:

The Ascent of Money (part 5/6)


Del 6:

The Ascent of Money (part 6/6)

Pengarnas uppgång och fall

Om ni har tid så tipsar jag om den här dokumentären av Niall Ferguson:

Mera alger

I en artikel från Universitetstidningen i Nevada så beskrivs ett projekt som har till syfte att skapa biobränslen från alger. Till skillnad från försöken som jag skrev om tidigare så försiggår de här i öppna bassänger med målet att skapa ekonomiskt hållbara biobränslen. Soppan som kommer ut ur bassängen är långt ifrån färdigt bränsle, men ändå rik på fetter och stärkelse som kan raffineras till motorbränsle.

Det intressanta med projektet är att forskarna nu har lyckats att ta fram en algsort som kan växa även när det är minusgrader utomhus. Det skapar möjligheter även i den svenska vintern.

Artikeln i University of Nevada News:
http://www.unr.edu/nevadanews/templates/details.aspx?articleid=4810&zoneid=40

Fler bloggar om bränsle av alger hos Rekobloggen:
http://rekobloggen.blogspot.com/2009/01/hllbart-biobrnsle-fr-flygindustrin.html

mer om biobränslen hos Sebastian Hallén:
http://basseblogg.blogspot.com/2009/02/andra-sidan.html

hos Hans Andrén:
http://hca777.blogspot.com/2009/01/utdrag-ur-kds-partiledartal-i-orebro_8173.html

och hos Östafrikastudier:
http://ostafrika.mkfc.se/2009/01/mat-ar-energi/

läs om framtiden på Germunds blogg:
http://germundandersson.blogspot.com/2009/01/profetia-2010-2014.html

Geithners handelskrig

Den nye finansministern i USA, Timothy Geithner, rörde verkligen upp känslorna häromveckan när han sade att Kina "manipulerar" sin valuta. Poängen är att det handlade om en medveten provokation som sades i ett skriftligt svar i ett senatsförhör inför Geithners tillträdande. Geithner har naturligtvis rätt när han säger att Kina "manipulerar" sin valuta. Sanningen är den att det inte finns något annat land i världen som är så protektionistiskt som Kina. Kineserna går aktivt in i valutamarknaden - förra året med nära 700 miljarder dollar - och håller på så sätt valutan artificiellt låg vilket gynnar kinesisk export till oss här i väst.

Problemet för USA är att de är lika goda kålsupare själva. Den amerikanska regeringen har gjort det väldigt klart att de själva vill ha en svagare valuta. Anledningen är att den amerikanska ekonomin på kort sikt skulle tjäna på detta - mycket som Sverige gjorde på 1990-talet och även just nu i efterdyningarna av bankkrisen. Exempelvis så gick den amerikanska staten in och garanterade Fannie Mae och Freddie Macs skulder förra sommaren. Dessa skulder har under senare år i stor utsträckning blivit finansierade av Kina och andra utländska investerare. Om USA:s regering inte hade gått in och garanterat skulderna så fanns risken att Kina helt sonika slutade att köpa dessa obligationer vilket skulle ha kunnat leda till ett abrupt dollarras.

Eftersom Kina och Japans ekonomier också är på väg ner så har länderna inte längre möjlighet att också finansiera den amerikanska skulden. Så det enda som återstår för centralbanken är att gå in och köpa statsobligationer, eller monetarisera skulden. Detta passar den amerikanska regeringen utmärkt eftersom det i förlängningen leder till inflation och en svagare dollar. USA vill ha en svagare dollar, men Kinas devalveringspolitik är långt ifrån är kompatibel med detta, så det var ganska naturligt att Geithner sade som han gjorde. Problemet för Kina är bara att det är svårt att ha kontinuerlig växt med en så svag valuta, men det är ett annat problem.

Att det här är ett känsligt ämne är tydligt illustrerat av den här videon där Ekonomiprofessorn Peter Morici blir intervjuad av Bloombergs Catherine Yang:
http://www.bloomberg.com/avp/avp.htm?clipSRC=mms://media2.bloomberg.com/cache/vcRkqd3hR3IM.asf

Irwin Steltzer skriver i The Sunday Times:
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/columnists/article5627402.ece

Axel Merk skriver på sin websida:
http://www.merkfund.com/merk-perspective/insights/2009-01-27.html

Mish Shedlock skriver på sin blogg:
http://globaleconomicanalysis.blogspot.com/2009/01/peter-schiff-was-wrong.html

och Peter Schiff svarar:
http://www.europac.net/externalframeset.asp?from=home&id=15312

Fler bloggar om handelskrig är Musik från centrifugen:
http://mfc.elmberg.net/2009/01/27/usa-borjar-puckla-pa-iran/

Dick Erixon:
http://erixon.com/blogg/?p=2147

och En svensk i Taiwan:
http://www.theforgetful.com/taiwan/usa_kina_taiwan/

mer om Shedlock-Schiff konflikten hos Samuelssons rapport:
http://samuelssonsrapport.blogspot.com/2009/01/krig-mellan-mish-och-schiff.html

och om Peter Schiff hos Utsiktsplatsen:
http://utsiktsplatsen.wordpress.com/2009/01/16/snart-kraschar-usa/