Bonny och Shell

När världen först har plockat de lågt hängande frukterna så är hänger de frukter som är kvar på svåråtkomligare ställen och i områden som världens oljeleverantörer helst inte vill vara i. Shells äventyr i Nigeria är ett ypperligt exempel på detta. I dagarna läser vi om hur sprängda oljeledningar och stängda raffinaderier orsakade av terrorattacker leder till att landet inte längre klarar av att fylla den kvot som det har blivit tilldelat av OPEC.

Eftersom Nigeria är ett fattigt land som inte har någon industri att tala om så är oljeinkomsterna oerhört viktiga. Eftersom oljeindustrin i mångt och mycket är nationaliserad så har de som kontrollerar oljan och makten också kontroll på oljeinkomsterna. Problemet dyker då upp med rebeller som känner sig orättvist behandlade och griper till vapen för att de också vill ha en bit av kakan.

För att militärt säkra flödet av olja ut ur Afrika så startade den amerikanska militären det som heter AFRICOM förra året. På websidan står det naturligtvis ingenting om konflikter och olja utan bara om samarbete och utveckling, men kommandots huvudsyfte är primärt att skydda produktionsanläggningar och infrastruktur från militära attacker från rebeller.

Det skulle vara en sak om USA var ensamma i sin kamp om råvaror, men Kina är också inblandade i det som ser ut att bli en jättelik kapplöpning om världens kvarvarande resurser. Eftersom insatserna nu är så höga och ingen av de militära stormakterna vill backa från sina intressen så ökar naturligtvis risken för krig, men det är naivt att tro att om västvärlden bara drar sig ur så kommer världen att bli fredlig. Tvärsom. Om väst drar sig ur så kommer Kina och Ryssland garanterat att flytta fram sina positioner, och det blir världen inte bättre av.

Chika Amanze-Nwachuku skriver i This Day:
http://www.thisdayonline.com/nview.php?id=118291

Tom Whipples Peak Oil Notes 080731:
http://www.energybulletin.net/node/46090

AFRICOM:s websida:
http://www.africom.mil/

Mike Klare talar med Atticus Mullikin:
http://www.youtube.com/watch?v=jFib8Vyfwrs&feature=related

kolla gärna in Klares bok Blood & Oil från 2004:
http://www.amazon.com/Blood-Oil-Consequences-Dependency-Petroleum/dp/0805073132

Bloggare om Nigeria är Kalles kyrkliga kommentarer om ärkebiskopen i landet:
http://karlafhallstrom.blogspot.com/2008/07/anglikansk-splittring-vgen-till-lambeth.html

Peo på bloggen USAval.se skriver om John McCain och Nigeria:
http://www.usaval.se/president/oljan-och-energin-mccain-vs-obama/

J0hanna Ö på bloggen Bokhora skriver om Nigeriabrev:
http://www.bokhora.se/blog/skonlitteratur/romaner/2008/07/under-en-helgul-sol-laser-jag/

Steffe på bloggen Photos from Haninge skriver om en Nigeriansk prins på Dalarö:
http://tungelstadailyphoto.blogspot.com/2008/07/prince.html

Ekonomikommentarer skriver om hur världens fattiga länder sjunker i välståndsligan:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/kande-mjligheter-fr-utsugning.html

Mindre efterfrågan?

I en intressant intervju talar Forbes redaktör Robert Lenzer med Don Wordell på RidgeWorth Funds om oljepriset, och hur de senaste prisökningarna på kort sikt väntas leda till minskad efterfrågan. Skälen är naturligtvis många:

1./ Flygbolagen ställer in x antal flyg vilket leder till att bolagen använder mindre olja.

2./ Vi kör mindre. Inte på flera decennier har vi kört så lite och vi kör kortare sträckor.

3./ I de växande ekonomierna i Sydostasien så kör folk fortfarande mycket, men detta är för att bensinen är subventionerad. Subventionerna är dessutom i storleksordningen flera hundra miljoner dollar - pengar som länderna inte har. När subventionerna helt tas bort, vilket jag tror att de kommer att göra efter OS, så kommer priserna på bensin att höjas rejält och förbruket minskar.

I det kortare perspektivet så har Wordell naturligtvis helt rätt. Statistiken säger att världen aldrig har producerat så mycket petroleum som nu, och att priset som marginalproducenterna har för att framställa oljan kan mycket väl ligga på 70-80$. Dessutom så är efterfrågeminskningen ett globalt fenomen så det är inte omöjligt att experterna har rätt den här gången.

Problemet är att vi har hört den här visan förut - allsköns orsaker till att priset skulle falla tillbaka till "normala" nivåer. Det har varit stormar i mexikanska golfen, det har handlat om krig i Mellanöstern och nu senast spekulanter som driver upp oljepriset, samtidigt som oljepriset har fortsatt att stiga. Utbudet är 85 miljoner fat olja om dagen och efterfrågan är 87, då kan priset bara gå upp. Samma fundament som drog upp oljepriset till 147 dollar för några veckor sedan gäller fortfarande. Hur mycket efterfrågan verkligen minskar får vi se.

Problemet med Peak Oil kommer att inte att få fullt genomslag förrän om några år då flertalet av världens jättefält börjar ge mindre olja. Hur många bilresor till fjällen och flygresor till stranden kommer vi då att ha råd med? Kortsiktigt så är det dock inte omöjligt att tjäna en hacka på ett lägre oljepris.

Don Wordell på RidgeWorth Funds talar med Forbes redaktör Robert Lenzer:
http://www.forbes.com/video/?video=fvn/streettalk/bl_st_donwordell073008

Jim Puplavas och John Loefflers The Big Picture:
http://www.netcastdaily.com/broadcast/fsn2008-0621-3a.mp3

Ekonomikommentarer skriver om efterfrågan på hamburgare i Los Angeles:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/ingen-fri-hamburgermarknad-i-los.html

Bloggen Diet & Fitness skriver om efterfrågan på bilder:
http://dietandfitness4you.wordpress.com/2008/07/30/candace-cameron-bure/

Peo på bloggen Bostan skriver om efterfrågan på spanska semesterhus:
http://www.bostan.se/2008/spanska-semesterhus-sjunker-i-varde/

Zaida Catalán skriver om efterfrågan på kött och olja:
http://www.zaida.se/blog/2008/07/jag-och-gustav-p-krigsstigen.html

Kraxpelax på tankesmedjan Dumbo skriver om efterfrågan på flygplan:
http://tankesmedjandumbo.blogspot.com/2008/07/seris-analys.html

och Roger Jönsson skriver om efterfrågan på arbetskraft, (men är det bara regeringens fel att ekonomin går dåligt?):
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1312&blogg=25045

Kreditkortsskulder

I det senaste numret av vänsterorganet The Nation finns det en intressant artikel av Barbara Ehrenreich om hur en del människor med stora kontokortsskulder i USA helt enkelt tar livet av sig för att komma undan problemen från fordringsägarna. Samma historia berättas av James Scurlock i dokumentär-filmen Maxed Out från 2006 (jag har letat, men den finns inte fritt tillgänglig på internet).

Problemet med kreditkortsskulderna är ju naturligtvis att offren är riktiga människor och några av historierna som berättas är helt otroliga - även om självmord verkar vara att gå ett steg för långt. I filmen så säger Stephen Brobeck från The Federation of Consumer Protection att endast bankerna i USA har ställt 3 biljoner dollar till konsumenternas förfogande - pengar som bankerna har räknat att få tillbaka med en ordentlig ränta. Kreditexpansionen fortsätter dessutom med oförminskad styrka och när hushållen inte längre kan använda sina villor som bankomater så hamnar mycket av det som handlas på kreditkorten. Det kan dock inte fortsätta så i evighet utan flera av kontokortsskulderna kommer förr eller senare att gå under. Hur det finansiella systemet kommer att absorbera den chocken blir intressant att följa.

Barbara Ehrenreichs artikel i The Nation:
http://www.thenation.com/doc/20080804/ehrenreich

En trailer till filmen Maxed Out:
http://www.youtube.com/watch?v=YiOVNWoWTAU

Doug Noland skriver om kreditexpansionen på The Credit Bubble Bulletin:
http://www.prudentbear.com/index.php/archive_menu?art_id=5067

Olja i Arktis

Ryssland förväntar sig att deras olja- och naturgasproduktion kommer att öka med 4,6% fram till 2010. Efter det blir situationen betydligt osäkrare, vilket gör att de ryska ansträngningarna att hitta naturresurser i det oländiga Arktis blir betydligt intensivare. Redan nu så försiggår gasproduktion extremt norrut vid Sakhalin-ön och i Barentshav, men off-shore produktionen är i dagsläget liten.

Det här håller nu på att ändras. Enligt amerikanska US Geological Survey:s senaste bedömningar så innehåller Arktis 22% av världens olje- och naturgasreserver. Det gör att områdets betydelse kraftigt kommer att öka under kommande decennier. I och med den globala uppvärmningen så blir det mycket lättare att provborra och utvinna olja- och naturgas och just nu så pågår en kapplöpning mellan länderna runt Arktis om resurserna.

Detta samtidigt med att Ryssland gör allt för att nationalisera sin energiproduktion och stänga ute västerländska firmor. Shells äventyr med Sakhalin II-projektet, där de blev tvungna att sälja lejonparten av deras andel i projektet, och TNK-BP:s turer är bara två exempel. För några veckor sedan så gick en lag igenom den ryska Duman som ger Premiärminister Putin och hans regering exklusiv rätt att exploatera de ryska områdena i Arktis.

Med en allt intensivare energiproduktion i området så ökar naturligtvis också den militära närvaron. Ryssland har i reella termer ökat sina försvarsutgifter med 30% sedan 2002. Lita på att Ryssland kommer att fortsätta att militärt markera sitt territorium likt den expedition som satte en rysk titan-flagga på havsbotten i augusti förra året. Expeditionen hade dessutom Kremls välsignelse. Allt det här samtidigt med att Sverige är på väg att helt lägga ner försvaret. Vad tänker politikerna på egentligen?

Tom Whipples och ASPO-USA:s Peak Oil Review från 080728 (gå till ämne nr 20 i Energy Briefs):
http://www.aspo-usa.com/index.php?option=com_content&task=view&id=420&Itemid=95

Artikel i Barents Observer om Arktis:
http://www.barentsobserver.com/new-oil-and-gas-survey-makes-the-arctic-hot.4498731-16149.html

Plus en annan om lagen som ger ryska regeringen rätt att exploatera Arktis:
http://www.barentsobserver.com/index.php?id=4498162

Per T. Ohlsson skriver mer om Arktis i Sydsvenska Dagbladet:
http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article323891.ece

Ewa Stenberg skriver i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=806536&rss=554

Bloggare om Arktis är Lullun bland Inuiter & isberg:
http://lulluns.blogspot.com/2008/06/frn-dtid-till-nutid-polarforskare.html

Peachy.se:
http://www.peachy.se/allmant/sommar-graviditet-arktis

Koldioxidskatt:
http://www.co2skatt.se/?p=40

Anna Hövenmark:
http://www.annahovenmark.com/2008/06/23/sakerhetspolitik/

och Camilla Hansen:
http://camillahansen.blogspot.com/2008/06/skerhetspolitik-fr-framtiden.html

Tillbaks till Guldmyntfoten!

Idag tänkte jag diskutera vad pengar egentligen är för något. Anledningen är att jag har hittat en intressant uppsats av Lennart Hållenius som förklarar historien om svensk penningpolitik och om Riksbankens göranden och låtanden. Hållenius skriver så här om svensk räntepolitik:

För ett stort valutaområde blir utrikeshandeln i procent av BNP relativt liten. Hur omvärlden värderar valutan berör medborgarna marginellt. USA kan t ex använda räntan även som konjunkturverktyg. För ett litet export/importberoende land som Sverige blir emellertid räntan helt upptagen av penningvärdets bevarande och kan inte användas som konjunkturverktyg. Samhället måste anpassa sig till den ränta som krävs för att hålla växlingskursen mot utlandet stabil. I Sverige var under nära 50 år (slutet 1930-tal till mitten 1980-tal) kapitalrörelserna med utlandet reglerade. Räntan kunde då användas för att påverka den inhemska konjunkturen. Det går inte längre men tyvärr lever föreställningen kvar.

Hållenius börjar sin essä med att skriva om Guldmyntfoten som tjänade världen väl mellan åren 1871 och 1914. Systemet hade förstås en del nackdelar. Bl. a. var den kredit som kunde beviljas begränsad av guldproduktionen, d.v.s. att en högre guldproduktion kunde leda till en expansion av penningmängden och en bättre konjunktur medan en lägre guldproduktion ledde till en lågkonjunktur.

Om vi nu delar in Nationalekonomerna i tre olika riktningar:

1./ Keynesianerna, som tror på en pengastandard dränkt i en stor klump guld.

2./ Misenianerna, som talar för en återgång till pengar baserade på Guldmyntfoten.

3./ och Friedmaniterna, som argumenterar för en total avkoppling av pengar från guld.

så uttalar sig Hållenius till den sista gruppen, Friedmaniterna. De talar för rena papperspengar som flyter fritt i förhållande till varandra. Anledningen är givetvis att Friedmaniterna inser att vissa centralbanker, som Zimbabwes, kommer att trycka fler pengar än andra, och i ett sådant läge är det bäst att låta valutorna flyta fritt mot varandra. Systemet har naturligtvis en rad andra fördelar. Främst så tillåter det centralbankerna att godtyckligt trycka pengar och artificiellt hålla lågkonjunkturen stången. Det är naturligtvis anledningen till att systemet hyllas av politiker världen över.

Problemet med systemet är att centralbankerna blir överambitiösa och trycker pengar för glatta livet. En stor del av ökningen av penningmängden går då i själva verket in i bubblor såsom i IT-aktier och huspriser. Systemet fungerade faktiskt någorlunda bra i början av 2000-talet när vi kunde förlita oss på billig import från Kina och Indien för att hålla prisökningarna nere, men med de stigande energipriserna fungerar inte ekvationen längre utan bubblorna brister. Så när råvarupriserna ökar så blir ökningen av penningmängden omöjlig att dölja och inflationen visar sitt fula tryne.

Det är här som jag är som mest oenig med det som Hållenius skriver. Han talar nämligen om att det inte finns någon koppling mellan att hålla ordning på utgifterna och att trycka pengar i ett system med papperspengar. Att regeringen kan köra ett godtyckligt stort budget- och handelsunderskott och bara låta centralbanken betala med pengapressarna. Ingenting kan vara mer fel. Ett av de allvarligaste felen en centralbank kan göra är att monetärisera underskotten. Det förvärrar bara problemen med inflationen. Se vad som händer med Zimbabwe.

Så vilket system föredrar jag? Det är ingen hemlighet att jag argumenterar för en återgång till vill Guldmyntfoten. I en modern marknadsekonomi så är pengar det ekonomiska systemets blodomlopp eller nervsystem. D.v.s. om staten skall ha total kontroll över de pengar som är i omlopp så kommer staten till sist att skaffa sig total kontroll över hela samhället. Det är inte någon utveckling som jag vill ha. Avskaffa därför Riksbanken, återinför Guldmyntfoten och låt marknaden sätta räntan!

Lennart Hållenius uppsats Därför fungerar inte den svenska modellen II:
http://www.oknos.se/texter/modellen2.html

En insändare i Svenska Dagbladet:
http://www.svd.se/opinion/synpunkt/artikel_1431025.svd

Murray N. Rothbards bok What has Government done to our money? som talbok:
http://www.mises.org/media.aspx?action=category&ID=92

Martin Hutchinson på Prudent Bear talar om hur Ben Bernanke och Hank Paulson kan lösa de amerikanska problemen:
http://www.prudentbear.com/index.php/BearsLairHome

Jenny Nordberg om amerikansk ekonomi i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1474919.svd

Fler bloggar om svensk penningpolitik är Sloped Curve:
http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/kpi_4_mellan_maj_20071

Johan Folin på bloggen Johans tankar:
http://folin.nu/blog/2008/07/04/citerad-igen/

Simone-På tal om politik:
http://patalompolitik.wordpress.com/2008/07/06/riksbanken-tanker-inte-fel/

Inside Stefan Hallgren:
http://insidestefan.blogspot.com/2008/07/tillvxt-i-evighet.html

Familjeekonomen:
http://familjeekonomen.wordpress.com/2008/07/04/ranteknockad-av-ingves/

Snåljåpens väg till rikedom:
http://snaljap.blogspot.com/2008/07/rnteinkomster-blir-rnteutgifter.html

och Emma Rost på Hemfeber:
http://hem.feber.se/art/58884/ny_rntehjning_ger_dyrare_boln/

Ränteduvorna är många. Här representerade av Danne Nordling på bloggen Skattepolitik och samhällsfilosofi:
http://danne-nordling.blogspot.com/2008/07/finansen-i-konflikt-med-riksbanken-om.html

och Andreas Bryhn på Ekonomikommentarer:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/ondig-rntehjning.html

(Till sist får jag tillägga att jag inte har någon som helst utbildning i Nationalekonomi. Min specialitet är medicinsk biologi så när jag uttalar mig så skall det tas med en stor nypa salt.)

Kinas och Rysslands intentioner

Alla vi som betraktar Kinas och Rysslands långsiktiga intentioner med ett skeptiskt öga blir med jämna mellanrum ordentligt utskällda. Så här skriver exempelvis Blogge Bloggelito:

På SvD:s debattsida upplåter man dessutom plats till trenne riksdagsledamöters upprepade babblande om mänskliga rättigheter i Kina, denna gång med tonvikt på yttrandefrihet. Stolta citerar de ur den svenska grundlag som de i annat fall (läs: FRA) torkar sig i arschlet med, och insinuerar att Kina inte ens har påbörjat det som Sverige skapade 1776.

Bloggaren Dumheterna skriver:

Annorstädes skanderas det om kinesisk “kolonialism” i bland annat Afrika. Man skickar lastbilar till krigförande länder och man anklagas för att stödja korrupta regimer för att för tillgång till råvaror. Det låter väldigt bekant, eller hur? För det är ju precis vad vi gör och har gjort sedan dessa länder blev i varje fall marginellt självständiga. Skillnaden här är möjligen den att Kina bidrar mer till att bygga upp infrastruktur lokalt. Se exempelvis Darwin’s Nightmare för att se hur skickligt och diskret införsel av vapen sker med hjälp av europeiska smugglare.

Ingen har intresse av att se Kina falla i kaos, och vi vill alla att OS blir till den sportliga succé som vi tror att det kan bli. Samtidigt måste vi veta var vi står. Vi tillhör den västerländska intressesfären där man sätter stor tilltro till mänskliga rättigheter och demokrati. I Kina och Ryssland finns inte samma tradition av att respektera vare sig det ena eller det andra. I Ryssland är exempelvis politiska mord vardagsmat och i Kina sätter man in kravallpolis för att stävja protester i olika landsdelar. USA har givetvis också sina fläckar, men att jämföra Guantanamo eller Abu Ghraib med avarterna som försiggår i Ryssland och Kina är att gå ett steg för långt.

Eftersom världen har fyra stormakter som alla kämpar en hård kamp över de kvarvarande energiresurserna så måste vi betrakta spelet utifrån perspektivet att "det jag inte får idag det tar mina motspelare". Ekonomin har blivit ett noll-summe spel igen. I Afrika och Centralasien, som är de enda områden i världen som utöver Mellanöstern har energi i överskott, talar man om att kineserna kommer i "små" grupper om tiotusen. I de här länderna är människorna naturligtvis livrädda för att bli övertagna av Kina. Världen har blivit mycket farligare i och med Peak Oil. Att förbehållslöst ställa sig på Kinas eller Rysslands sida hjälper inte situationen.

Hårda pengar och huspriser

I en intervju med Jim Puplava på The Financial Sense Newshour talar Peter Schiff om tillståndet i den amerikanska ekonomin, om dollarns svaghet och om de fallande huspriserna. Han har klart intressanta synpunkter och säger bl. a.:

I dagsläget så är 5,2 biljoner dollar garanterade av de statsstödda bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac, och att 70-80% av de nya lånen på marknaden blir garanterade av Fannie och Freddie. Om nu lagstiftningen går igenom och den amerikanska staten garanterar hela Fannie och Freddies skulder och förluster så kommer värdet på lånen som Fannie och Freddie garanterar att stiga till 8 biljoner dollar.

Om vi sedan kollar på hur mycket bankerna får ut av att tvångsauktionera utmätta hus så är genomsnittet nu ungefär 40%. Sedan antar Schiff att 20% av huslånen kommer att gå under, vilket är en rimlig bedömning givet att huspriserna hittills har fallit med 18% och faller de ytteligare 10% procentenheter kommer ungefär 20 miljoner amerikaner att ha mer lån på sina hus än vad husen är värda, s.k. negative equity.

Om nu 20% av huslånen går under så motsvarar det 8 biljoner * 20%= 1,6 biljoner och om bankerna i genomsnitt förlorar 60% på de här lånen så blir förlusterna 1,6 biljoner * 60%= 1 biljon dollar i förluster.

Så vem får betala för kalaset? Ja, det blir den amerikanska regeringens problem, men eftersom regeringen inte har några pengar så får de med tillgångar i dollar stå för fiolerna genom att valutan blir devalverad. I stället för att ta ett vettigt beslut och låta Fannie och Freddie gå under så väljer man att gå den enkla vägen genom att låta regeringen köpa ut alla och envar. Problemet är bara att den medicinen gör sjukan än värre.

Peter Schiff på The Financial Sense Newshour:
http://www.netcastdaily.com/broadcast/fsn2008-0726-1.mp3

Kina, kol och konfrontationer

I en viktig artikel i Money Morning tar Jason Simpkins fasta på att många av de amerikanska aktierna nu är undervärderade efter den senaste tidens börsoro och att speciellt kinesiska investerare ser en gyllene chans att köpa betydande andelar i västerländska råvarubolag. Det som är av speciellt intresse för kineserna är de amerikanska kolbolagen. Simpkins skriver att Kinas efterfrågan på kol ökade med 9% förra året och att landet numera är använder en fjärdedel av världens kol. Kina öppnade förra året två nya kolkraftverk i veckan vilket definitivt är oroande ur ett klimatperspektiv.

Kol liksom olja är kraftigt subventionerat i Kina och subventionerna har lett till en enorm efterfrågeökning vilket i sin tur har lett till en kraftig prisökning. Den kraftiga prisökningen har varit med att skapa ödesdigra strömavbrott över hela Kina. Eftersom landet inte längre har råd att importera kol till världsmarknadspriser så tittar de istället på att direkt köpa västerländska råvaruproducenter med alla de dollar som de har samlat på sig. Kina har 1,5 biljoner dollar i det som kallas Sovereign Wealth Funds, vilket är nationella bolag som investerar i de västerländska marknaderna.

Problemet är att de kommer att stöta på patrull hos de västerländska regeringarna. Om det är någon som kommer ihåg vilket liv det blev på den amerikanska kongressen när kinesiska CNOOC ville ta över Unocal kommer inte att bli förvånade om amerikanerna säger nej till kinesiska uppköp av de amerikanska energibolagen. Om de västerländska regeringarna säger nej till kinesiskt ägande av de inhemska råvarubolagen så kommer Kina helt enkelt att konfiskera det de behöver med militär makt. Därom råder inget tvivel. Vad skulle ni själva säga om kinesiska styrkor utan förvarning skulle ockupera järnmalmsfälten i övre Norrland?

Jason Simpkins artikel i Money Morning:
http://www.moneymorning.com/2008/07/21/how-coal-shortages-in-china-will-spark-more-foreign-takeovers-of-u.s.-assets/

Patrik Krassén skriver om handel och Kina på SvD:s Ledarbloggen:
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=8432

Mer om Kina hos Helena Karjalainen på bloggen ROOM & serve:
http://roomservice.blogg.se/2008/july/25-000-kineser-flyttat-till-sigtuna.html

Mickey J. Barczyk:
http://mj.barczyk.se/blog/3142/kinesisk-bloggare-raddar-landets-anseende-varldspressens-propaganda-stoppas

Olof Revhus weblog:
http://orewhus.wordpress.com/2008/07/25/taxikrankningar/

Petra på bloggen En annan sida:
http://www.enannansida.se/bok/2008/07/tema-kina-mao-den-sanna-historien.html

Anna G Grahns funderingar och spetsfundigheter:
http://annagrahm.blogspot.com/2008/07/i-kina-kostar-ett-barnliv-50000-kronor.html

Yngve, en grön veganpolitiker:
http://yngvep.blogspot.com/2008/07/skendemokrati.html

och Kontaktmannen:
http://kontaktmannen.wordpress.com/2008/07/24/bevare-mig-for-fafanga-despoter/

Inflation på danska

Angående den amerikanska bankkrisen så skriver Mish Shedlock en postering som heter Du vet att banksystemet har problem när... och så radar han upp 25 olika skäl. Jag tänker inte gå igenom de alla, men här är ett axplock:

2./ [Finansminister Hank] Paulson säger att listan över de banker som har problem "utgör något som vi kan tackla". Sanningen är den att 90 banker är på problemlistan. Indymac var inte på listan en månad innan de gick under. Hur många fler banker kommer vips att dyka upp där en månad innan de går under?

24./ Det finns ungefär 6,84 biljoner dollar insatta i amerikanska banker. 2,60 biljoner av dem är oförsäkrade. Det finns bara 53 miljarder dollar i FDIC:s kassa som i teorin skall täcka 6,84 biljoner dollar. När Indymac gick under så gick notan på 8 miljarder. Pengar som måste tas ur FDIC:s kassa.

22./ I en serie panikartade räntesänkningar så sänkte Federal Reserve räntan från 5,25% till 2%, vilket var den snabbaste och kraftigaste sänkningen i historien. Ironiskt nog så talade Fed-chefen om farhågor för inflation hela vägen ner. Bernanke kan inte säga sanningen. Det behöver han inte. Hans handlingar säger mer än ord.

Problemen som den amerikanska ekonomin nu står inför, med huspriser i fritt fall, går inte rädda med monetär politik. Att rädda Fannie Mae:s och Freddie Mac:s usla investeringar från att gå under är som att försöka återuppliva liket med hjärtmassage. Det kommer att visa sig vara extremt dyrt och det kommer inte att fungera i det långa loppet. Min egen bedömning är att huspriserna kommer att fortsätta falla ända till oljepriset stabiliserar sig någonstans över 300$ och USA inser att de inte kan köra sitt "Wal-Mart på hjul" mer utan måste investera i övergångslösning till elbilar. Låt Fannie och Freddie och bankerna gå under. Det är en bättre medicin än att ge konstgjord andning till det ekonomiska systemet.

Det är naturligtvis inte bara Federal Reserves ordförande Ben Bernanke som gravt har missuppfattat sitt uppdrag. Via Andreas Bryhn på bloggen Ekonomikommentarer så läser vi att Danmarks Nationalbankschef Nils Bernstein gärna ser 50000 fler arbetslösa i Danmark. Problemet är naturligtvis att folk i allmänhet inte begriper var inflationen kommer ifrån. Hade folket gjort det så skulle de ha bett om Bernsteins huvud på ett fat. Det är Nationalbanken själva som skapar inflationen genom att inte kontrollera penningmängden. Det är Nationalbanken som har expanderat M3-mängden med över 20% det senaste året och det är Nationalbanken som trycker pengar. Att vilja ha fler arbetslösa är ungefär som att säga: "Uha, det går ikke særlig godt det her...och det er egentlig min egen skyld...men jeg ka' ju altid lægge skylden på de arbejdsløse!" Danmark är värd en bättre centralbankschef än så.

Mish Shedlocks postering:
http://globaleconomicanalysis.blogspot.com/2008/07/you-know-banking-system-is-unsound-when.html?ref=patrick.net

TV2-nyhederne om Nils Bernstein:
http://nyhederne.tv2.dk/article.php/id-12040564.html?ss

Ekonomikommentarer skriver mer:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/riksbankschef-vill-ka-arbetslsheten.html

Bloggen projo's blogg har ett mycket bra inlägg om pengar:
http://projo.se/2008/07/24/valutamonopol/

banjokossan skriver mer om inflation:
http://banjokossan.wordpress.com/2008/07/22/detta-med-inflationen/

Carl Svanberg på bloggen Förnuftets kalla och oresonliga röst:
http://svanberg.wordpress.com/2008/07/23/dagens-last-32/

Jacob Christensen:
http://jacobchristensen.name/2008/07/23/links-for-2008-07-23/

Göran Pettersson:
http://dinledamot.blogspot.com/2008/07/finanspolitik-i-semestertider.html

Carls konsumentblogg skriver om bränslerelaterade prisökningar (som inte är inflation):
http://konsumenter.se/blogg/?p=1194

Monica Green (s) måste skämta. Här säger hon att det var Mona Sahlins och Anne Wibbles besparingar som räddade Sveriges finansiella system 1992 och inte Bankakuten:
http://monicagreen.webblogg.se/2008/july/inte-bara-maud-som-forsoker-svartmala-mona-sa.html

Rysk olja, TNK-BP och Kreml

Igår nåddes vi också av nyheten att BP tar hem all sin personal från sitt ryska konsortium TNK-BP. I flertalet brittiska tidningar utmålas det som en konflikt mellan BP och ett litet antal ryska delägare, men i en artikel i New York Times skriver Andrew Kramer om att det egentligen handlar om någonting annat. Kramer säger att de ryska oligarkerna agerar på uppdrag av Kreml och att det hela inte är något annat än ett väl iscensatt skådespel för att få bort västerländska intressen från de ryska olje- och gasfälten. På samma sätt blev Shell tvungna att sälja en stor del av sin andel i gasprojektet Sakhalin II till Gazprom år 2006, och mycket talar för att det ligger mer än affärsintressen bakom. När det handlar om rysk energi så är det svårt att bortse från Kreml, även om Steve Levine inte håller med.

I ett Reuters-telegram på CNBC läser vi också om att Gazproms chef Alexei Miller räknar med energibrist efter 2012, och att "lösningen" på problemen är mer samarbete i producentledet. Det här är naturligtvis kvalificerat skitsnack och precis det vi väntas att höra från rysk sida. Ju fler olje- och gasledningar som går över rysk mark, ju mer kontroll Ryssland har över naturgasexporten i andra länder i ett "gas OPEC" och ju mer Ryssland nationaliserar sin inhemska olja och naturgas, desto mindre blir Europas inflytande i området. Frågan är om det är en utveckling som vi verkligen vill se.

Fler bloggare om Gazprom är Stenmarck om Lettland:
http://stenmarck.blogspot.com/2008/07/interview-artis-pabriks-member-of.html

Amanda Lövkvist på bloggen Lindrig huliganism:
http://lindrighuliganism.wordpress.com/2008/07/21/det-ar-ju-smapengar-for-gazprom-sa/

Daniel Enestubbe på Smålandsposten:
http://www.smp.se/blogg/daniel/bloggkronika-den-ryska-revolutionen(745426).gm

Gunnar Hökmark skriver om Edward Persson och Gazprom:
http://www.gunnar.moderat.se/index.php?page=19&use=blogg&id=661

Claes Krantz skriver om Ryssland, Gazprom och Georgien:
http://claeskrantz.se/arkivet/1763

Cristoffer Stockman på Life of a Stockman:
http://cristofferstockman.blogspot.com/2008/07/vet-du-vilka-sveriges-strsta-fretag-r.html

och Johannes Forsberg:
http://www.johannesforssberg.se/blog/?p=15

Boone Pickens på Bloomberg och Washington Post

Dollar-miljardären T. Boone Pickens talar här med Bloombergs Peter Cook om sin Pickens Plan som går ut på att satsa massivt på vindkraft. Syftet är att frigöra den naturgas som nu används till elproduktion och i stället använda den till motorbränsle. Ett vällovligt initiativ.

Boone Pickens får även utrymme att tala om den globala energimarknaden. Han talar om utbudet på 85 miljoner fat olja om dagen och efterfrågan på 87 miljoner som huvudkraften bakom de stigande oljepriserna. I det sammanhanget är det missriktat att skylla på spekulanter. Det är bättre att fokusera på är alla pengar som går utomlands och till Shejkerna i Saudiarabien och till Ryssland. Det är synd att det inte finns investerare som Boone Pickens i Sverige.

Bloombergs Peter Cook talar med Boone Pickens:
http://www.bloomberg.com/avp/avp.htm?clipSRC=mms://media2.bloomberg.com/cache/v4XHwnwaf_t0.asf

Steven Mufsons artikel i Washington Post:
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/07/21/AR2008072102563.html

Christer Ljungberg skriver mer om Peak Oil:
http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2008/07/oljan-r-billig-nu.html

liksom Charlotta Friedner:
http://charlottafriedner.blogg.se/2008/july/energikris.html

Åke Askensten:
http://blogg.aftonbladet.se/583/perma/883566/

Geoffrey Goines på bloggen The Evolving Ape:
http://theevolvingape.blogspot.com/2008/06/satsa-p-krnkraften.html

Bix på bloggen A world of trash and treasure:
http://bix68.blogspot.com/2008/07/att-utvinna-olja-ur-marken.html

och Samuelssons Rapport:
http://samuelssonsrapport.blogspot.com/2008/06/lnkfest-veckan-som-gick-v24.html

Kina och dollarn-efter OS

Den amerikanska hegemonin i världen vilar på två pelare: Den amerikanska militären och dollarn, och bägge två är beroende av rikt flödande och billig olja. Jag vill inte spekulera i vad som händer med militären nu när oljan kostar mer än 125$ fatet, men jag kan spekulera i dollarns framtid.

Hur ser då framtiden ut för dollarn och våra papperspengar om de inte har någon som helst backning av guld eller silver? Om vi tittar historiskt på hur det brittiska pundet förlorade sin status som världens reservvaluta efter första världskriget och blev ersatt av den amerikanska dollarn så är det troligt att nästa reservvaluta bli den kinesiska. Det är ganska tydligt att Bretton Woods II systemet som har tjänat oss väl sedan 1971 nu är dött, och det spekuleras i vad framtiden är.

Eftersom den amerikanska regeringen har valt att starta penningpressarna för att rädda konjunkturen och det finansiella systemet, nu senast illustrerat av den amerikanska regeringens uppköp av Fannie Mae och Freddie Mac, så kommer amerikanerna förr eller senare att få uppleva en massiv inflation. Det är oundvikligt. (Den svenska riksbanken och ECB är inte mycket bättre dem, men varken den svenska kronan eller Euron är någon världsreservvaluta). Det är inte särskilt troligt att många länder väljer att följa USA:s hyperinflationära väg mot undergången, så det enda kineserna behöver göra i nuläget är att knyta sin valuta mot guld och samtidigt deklarera dollarn för död.

Det verkar dock som om Kina värderar det nuvarande systemet högre än att brutalt slå ihjäl systemet. Problemet som kineserna har i nuläget är deras stora dollarreserver och det skulle vara som att begå monetärt självmord att dumpa alla de 1,33 biljoner dollarna på marknaden. Det kom sådana signaler från Kina för ungefär ett år sedan, men uppgifterna blev snabbt dementerade av de kinesiska ledarna. Frågan är bara om kineserna verkligen vill ha sin valuta knuten till dollarn när Ben Bernanke och den amerikanska centralbanken trycker pengar ad nauseum och Kina importerar USA:s inflation. Så det mest troliga är att Kina för varje år säljer av en allt större mängd dollar och när de har sålt tillräckligt så knyter de sin yuan till guld. I ett sådant läge skulle vi förmodligen se en gradvis övergång mot en världsreservvaluta av kinesiska pengar.

Det blir verkligen spännande att följa utvecklingen när OS är över.

Professor Krassimir Petrov skriver om den amerikanska dollarn:
http://www.masternewmedia.org/news/2006/01/23/the_iranian_oil_exchange_proposal.htm

Ambrose Evans-Pritchard skrev i The Daily Telegraph 20070810:
http://www.telegraph.co.uk/money/main.jhtml?xml=/money/2007/08/07/bcnchina107a.xml

Richard Macgregor skrev i Financial Times 20070812:
http://www.ft.com/cms/s/0/7b578958-48e8-11dc-b326-0000779fd2ac.html

Andreas Henriksson på bloggen Offentliga affärer skriver om dollarn och Barack Obama:
http://initierat.blogspot.com/2008/07/obama-slpar-p-tre-ankare-under-resan.html

Terra incognita beskriver utvinning av olja ur tjärsand och ja, vi behöver det, men det räcker inte på långa vägar:
http://terraincognita.blogsome.com/2008/07/20/oljeskiffrande-tankar/

Bloggen Ökenvandring skriver om Piratpartiet:
http://okenvandring.blogspot.com/2008/07/avdelning-foliehattar-rick-falkvinge.html

Christopher Aqurette skriver om Zimbabwes hyperinflation:
http://www.aqurette.com/journal/2008/07/socialist-economy-tr.html

Bloggen My life after Sweden skriver om Batman och Dark Knight returns:
http://www.mylifeaftersweden.com/?page_id=2

Inga posteringar innan onsdag

Jag kommer att vara bortrest ett par dagar så det blir inga posteringar innan onsdag. Jag är dock säker på att ni kommer att hitta många intressanta artiklar själva.

/johan

Lågkonjunkturens gyllene sidor

I en artikel i dagens Sunday Times tar Richard Woods upp de saker som faktiskt är positiva med en recession. Nu är både USA och Storbritannien före Sverige i konjunkturcykeln så jämförelsen haltar något, men eftersom den svenska konsumenten inte är immun mot en nedgång i världskonjunkturen så har det även relevans för oss. Han radar upp vad som går bra:

1./ Försäljningen av läppstift ökar - fråga mig inte varför, men så är det tydligen.

2./ De sjunkande huspriserna är bara dåliga för de som redan äger ett hus. För spekulanter och köpare är det definitivt köpläge. (Argumentet kan naturligtvis också föras över på aktiemarknaden där flera av den svenska verkstadsindustrins aktier nu kan köpas till Reapris. Anledningen är den senaste tidens extrema försäljning från de kraftigt belånade hedge-fonderna. I en Bear-market så säljs det som kan säljas och inte alltid det som bör säljas.)

3./ Biobesöken går upp. Bio är ett billigt sätt att glömma vardagen och helt enkelt må bra.

Det här leder till min ursprungstanke med hela posteringen: Abba. Abba-hysterin var som störst i slutet av sjuttiotalet när den brittiska ekonomin var riktigt illa ute och hade en kort uppgång i början av nittiotalet då Storbritannien hade sin senaste recession. Nu går filmen Mamma Mia för fulla hus. Ja, ni ser, en lågkonjunktur är inte bara ett politiskt misslyckande utan även ett musikaliskt haveri.

Richard Woods skriver The Sunday Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/uk/article4364048.ece

Andra bloggare om hus- och bränslepriser är annarkia:
http://annarkia.blogg.se/2008/july/utkast-varldens-rikaste.html

Andreas Bryhn på bloggen Ekonomikommentarer skriver om klyftorna i USA och jämför dem med Sveriges:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/usas-fattiga-har-missgynnats-av-kade.html

Bloggen liberum-weto skriver om Kina, OS och det kommande kinesiska kaoset:
http://annarkia.blogg.se/2008/july/utkast-varldens-rikaste.html

Bloggen Tankar i gryningens ljus skriver om globalisering, EU och huspriser:
http://gryningensljus.blogspot.com/2008/07/centralisering.html

Andra bloggar om Abba är Jonas Thunberg Lindbärg på bloggen Landet ingenstans:
http://nelyafinwe.wordpress.com/2008/07/19/mamma-mia/

Gunnar på bloggen Deckare:
http://blogg.aftonbladet.se/5859/perma/890962/

Vera:
http://verasvarld.blogspot.com/2008/07/jag-har-sett.html

och Viola Stark:
http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.3493029

Kina och Afrika

Alltmedan världen vänder sig mot Peking och OS så vänder sig kineserna i allt större utsträckning emot Afrika för energi och andra råvaror. Det här är oroande eftersom det samtidigt innebär en allt större militarisering av Afrika, ett område som redan tidigare var hemsökt av historiska etniska konflikter. Exempelvis så har Kina långtgående militära avtal med Zimbabwes diktator Robert Mugabe och ett helt fraktfartyg fullt med vapen blev tvunget att vända tillbaka till Peking efter internationella påtryckningar. I ett reportage i The Daily Mail skriver Andrew Malone så här:

Från Nigeria i norr (sic!), till Ekvatorial-Guinea, Gabon och Angola i väster, över Tchad och Sudan i öster och söderöver genom Zambia, Zimbabwe och Mocambique, så har Kina tagit ett kolonialt grepp på kontinenten, ett grepp som Kinas ledande figurer har beslutat är av avgörande betydelse för supermaktens långsiktiga överlevnad.

Malone skriver att under det senaste decenniet så har mer än 750000 kineser flyttat till Afrika, och fler är på väg. Det här får naturligtvis även konsekvenser på världsscenen. För några veckor sedan lade Kina och Ryssland in veton mot FN-organiserade sanktioner mot Zimbabwe.

Problemet är att det inte finns någon tradition av att respektera mänskliga rättigheter i Kina. Det får därför inte komma som någon överraskning att det här är alternativet till den amerikanska hegemonin i världen. Inte nog med att kineserna tar vår olja och driver upp bensinpriset, nu implementerar de kinesiska lagar i Afrika också. Västvärlden borde sätta stopp för den kinesiska expansionen!

Andrew Malones artikel i The Daily Mail:

http://www.dailymail.co.uk/news/worldnews/article-1036105/How-Chinas-taking-Africa-West-VERY-worried.html

I dagens The Daily Telegraph fortsätter Mick Brown sitt porträtt av USA och Kina. Idag handlar det om Peking och OS. En artikel väl värd att läsas:

http://www.telegraph.co.uk/portal/main.jhtml?xml=/portal/2008/07/19/sm_america19.xml

Jim Fallows bloggar från Peking:

http://jamesfallows.theatlantic.com/archives/2008/07/everything_changes_tomorrow.php

liksom Mats Larsson på Expressen:

http://blogg.expressen.se/kina/entry.jsp?messid=395958

fler aktuella bloggar om Kina är Mickey J Barczyk:

http://mj.barczyk.se/blog/2987/kina-bygger-tva-nya-kolkraftverk-i-veckan

Jag är Nadja:

http://jagarnadja.blogspot.com/2008/07/nomadliv-och-shopping-i-ulan-bator.html

Germania:

http://germaniablogg.wordpress.com/2008/07/19/kinas-metoder-ett-foredome-for-klimatalarmister/

Betraktelser från omvärlden:

http://iutlandet.blogspot.com/2008/07/kineser-i-sverige.html

Ekonomer gör för ekonomin vad meterologer gör för vädret...

En av de märkligaste rösterna den svenska energidebatten är nationalekonomen Marian Radetzki. Han skrev en serie debattartiklar i Svenska Dagbladet under det tidiga 2000-talet där han förutspådde att det då "höga" oljepriset på 30-40 $ fatet skulle falla. Här uttalar han sig om oljepriset i ett inslag i A-ekonomi, och han säger så här på frågan om oljepriset har nått sin absoluta topp:

Det skulle inte förvåna mig om det var på det viset, men det är oerhört svårt att sia om...skulle jag veta så skulle jag gå in som spekulant själv.

Det som är märkligt är hur han kan ha behållit trovärdigheten efter att ha gissat så fel så väldigt länge. Det är sorgligt men han är fastlåst i det gamla ekonomiska tänkandet "om det bara finns efterfrågan så kommer utbudet per automatik att följa med". Tyvärr så gäller inte sambandet för en ändlig resurs som olja. Efterfrågan är 87 miljoner fat om dagen medan utbudet bara är 85 miljoner fat och då kan priserna bara gå upp - så enkelt är det. Att marknaden är volatil, dvs rör sig mycket upp och ned, är precis vad som är att förvänta när utbudet inte klarar av följa med efterfrågan.

Sen i en fotnot skulle jag vilja säga till A-ekonomis journalister att oljepriset inte har nått sin absoluta topp och att flygbolagen kommer att få betala väldigt mycket mer för flygbränslet-väldigt snart.

A-ekonomiklippet om oljan (tack till Technohead på DI:s börssnack för tipset):
http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37718&a=716369&lid=lista_675072&lpos=4

Jim Puplavas Financial Sense Newshour från i februari med bl.a. ekonomen Jeff Rubin:
http://www.financialsense.com/Experts/roundtable/2008/0202.html

Simone på bloggen På tal om politik skriver mer om Marian Radetzki:
http://patalompolitik.wordpress.com/2008/07/04/vargarnas-frihet-leder-till-farens-dod/

liksom Vänsterpartisten Lennart Andreasson:
http://lennart.vansterboras.se/?p=76

Nonicoclolasos:
http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/06/26/recension-vi-hade-kunnat-vara-utan/

och Ilse-Marie på bloggen Ett hjärta rött:
http://ilsemarie.wordpress.com/2008/06/25/en-droppe-sunt-fornuft/

Övriga bloggar:

Ekonomikommentarer skriver om ungdomsarbetslöshet:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/moderater-frvillar-om.

Jonas Stenling recencerar boken Simple living:
http://www.stenling.se/2008/07/18/bokrecension-simple-living/

Steve Lando skriver om veteranbilar:
http://stevelando.blogspot.com/2008/07/limousine-lando-genealogica-xvii.html

och Isobel Hadley-Kamptz skriver om prostitution:
http://isobelsverkstad.blogspot.com/2008/07/knark-horor-och-skademinimering.html

Spelet om tundran

I bakgrunden av allt vapenskramlande med Iran så försiggår det egentliga spelet ett par hundra mil därifrån på tundran i Centralasien. Anledningen till intresset är naturligtvis att området innehåller så stora energireserver. Det innehåller inte världens största reserver, men reserverna är ändå betydande, och de är också bland de få områden i världen som kan räkna med högre produktion i framtiden. Länderna i området är dessutom extremt instabila p.g.a. en lång historia av etniska konflikter, och konflikterna förstärks av energiresurserna eftersom olja och naturgas är de enda inkomstkällorna i området. Det finns inga andra inkomstkällor.


En annan orsak till att området är så intressant är att alla de fyra stormakterna i världen kämpar om herradöme och inflytande över oljan och naturgasen under tundran och sanden. Allteftersom USA, Kina och Ryssland utvidgar sina militära åtaganden med Diktatorerna i länderna så ökar också risken för militär konflikt. Den som kontrollerar regeringarna i länderna kommer också att kontrollera oljan eftersom den undantagslöst är nationaliserad.


I en artikel i Asia Times skriver den kanadensiske forskaren Robert Cutler att Kina har börjat bygga en naturgasledning som skall gå ifrån Turkmenistan till Kina via Kazakstan. På Yahoo läser vi att Ryssland och Gazprom i dagarna har slutit ett avtal med Iran om exploatering av det iranska naturgasfältet Södra Pars, ett projekt som det franska oljebolaget Total nyligen drog sig ur efter amerikanska påtryckningar, och EU, i synnerhet Tyskland, försöker desperat få till stånd ett avtal om Uzbekisk naturgas.


Varför är det här viktigt för oss? Eftersom den olja som finns kvar i världen finns huvudsakligen i tre områden: Mellersta Östern, Afrika och Centralasien. När nu kampen om den olja som är kvar hårdnar, så hårdnar också kampen i Centralasien och risken för militär konflikt ökar hela tiden. Tror ni på demokrati i de här diktaturerna? Inte en chans! Så länge oljan och naturgasen är nationaliserade så hamnar alla landets inkomster i Diktatorns fickor. Den enda möjligheten om man tillhör oppositionen och vill ha en del av inkomsterna från oljan är att ta till vapen. Vi ser det redan i Nigeria, och det är bara en fråga om när det också händer i Centralasien.

Peak oil betyder att världen inte är säker längre.

Andrew Stroehlein från International Crisis Group skriver om Tyskland och Uzbekistan i The Wall Street Journal:
http://www.crisisgroup.org/home/index.cfm?id=5445&l=1

Ett AFP-telegram om Rysslands och Irans gasavtal:
http://uk.news.yahoo.com/afp/20080713/tpl-iran-russia-energy-oil-gas-politics-b04fc5e.html

Robert Cutler skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Central_Asia/JG17Ag01.html

Andra bloggar om Centralasien är Claes Krantz:
http://claeskrantz.se/arkivet/1855

Federleys andra sida:
http://www.hanky.se/Federley/6672

Six pints of bitter:
http://stockholm-moscow.blogspot.com/2008/06/266-skitml-drabbar-mina-tips-155.html

Linda Norberg:
http://lindanorberg.blogspot.com/2008/06/mndagar.html

och Ett bra liv:
http://ettbraliv.wordpress.com/2008/06/11/halsans-hemligheter-av-john-robbins/

Dollaroro

Ambrose Evans-Pritchard varnar i The Daily Telegraph för dollarns stabilitet. Han skriver så här:

Landet [USA] är beroende av investerare från Asien, Ryssland och Mellersta Östern för att finansiera mycket av dess nuvarande budgetunderskott på 700 miljarder dollar. Det här försätter landet i en mycket ömtåligare situation än den Japan var i början på nittiotalet efter det att Nikkeibubblan brast.

Evans-Pritchard fortsätter med att citera Brian Bethune, chefsekonom på Global Insight, som säger att:

"Politikerna kan inte återigen negligera de totala riskerna som det finansiella systemet står inför och den enorma skadegörelse som de kan åsamka hela ekonomin. Modiga och aggressiva åtgärder måste till, och de måste till nu," sa han.

Så som jag ser det så räcker det inte på långa vägar att köpa ut allehanda investment-banker och bolåneinstitut. Problemen kan liknas vid en cancerpatient som är sjuk från sin tumör, men att tumören har en total påverkan på andra organ också. Ekonomerna säger naturligtvis att orsaken till problemen är de fallande huspriserna, men jag argumenterar att även huspriserna är ett symptom på en mycket allvarligare sjukdom och att den egentliga anledningen till finanskrisen är det höga oljepriset.

Den hjälp som de amerikanska makthavarna har att erbjuda kommer inte att hjälpa i det långa loppet och problemen kommer att dyka upp igen. Var så säkra. Dollarns fall kommer kanske att bli nästa stora händelse.

Ambrose Evans-Pritchards artikel i The Daily Telegraph:
http://www.telegraph.co.uk/money/main.jhtml?xml=/money/2008/07/16/ccusdebt116.xml&CMP=ILC-mostviewedbox

Schiller om bubblor

I en artikel i The Atlantic skriver Yale-professorn Robert Schiller om bubblan på den amerikanska bomarknaden. Han säger så här:

Få verkar vara immuna mot bubbel-tänkande. Den senaste bubblan växte sig stor p.g.a. att övervakarna av det finansiella systemet kom att dela allmänhetens guldkantade framtidstro. Allmänheten trodde kanske inte helhjärtat att prisökningarna skulle fortsätta i evighet, men inte att det skulle ta en ände med förskräckelse. Byggbolagen fortsatte att bygga, och kreditvärderingsbyråerna blandade sig inte i värderingen av bolåneobligationerna förrän krisen hade brutit ut.

Här måste jag protestera högljutt. Bubblorna på bomarknaden, och tidigare inom IT-området, var symptom på en alltför expansiv monetär politik av herrarna Bernanke och Greenspan. Den förda monetära politiken ledde aldrig till inflation tack vare billig import från Kina och Indien, och pengarna gick in i bubblor istället. Med de historiskt sett höga energipriserna så fungerar inte ekvationen längre och fastighetsbubblorna spricker och inflationen sköljer över oss som en jättevåg.

Centralbankerna kan inte skapa välstånd. De kan bara skapa inflation, och lika litet som skulden för inflationen skall läggas på aggressiva löneförhandlingar skall fastighetsbubblan skyllas på vanligt folk. Lägg skulden där den hör hemma i stället: På en alltför expansiv penningpolitik!

Artikeln i The Atlantic:
http://www.theatlantic.com/doc/200807/housing

Lars-Georg Bergkvist skriver i SvD:
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_580921.e24

Andreas Bryhn skriver mera om finanskrisen i USA:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/spekulationskrisen-kan-snart-bli-mycket.html


Farmor Gun skriver om fenomenet att köpa ut skuldtyngda banker "Socialism för de rika":
http://farmorgun.blogspot.com/2008/03/vad-lr-sig-aktrerna-i-finansvrlden.html


Ökenvandring:
http://okenvandring.blogspot.com/2008/07/fannie-freddie-george-ben.html


Klotband:
http://klotband.wordpress.com/2008/07/15/usas-ekonomiska-kris-och-socialistisk-chockterapi/

Ann-Sofie Wågström:
http://annsofiewagstrom.wordpress.com/2008/07/14/fannie-mae-freddie-mac/

och Wille Faler på Ministry of truth:
http://ministryoftruth.wordpress.com/2008/07/13/den-amerikanska-socialismen/

John McCain i IT-åldern

OK, det här är elakt, men eftersom jag håller på Obama så tycker jag att det är OK att länka till den här snutten:



Dessutom hörde jag någonstans att när McCain hade fått en röstkontrollerad iPod så hade han hojtat exalterat: "Abba, spela Abba!".

Abba? Kan en sådan man tas på allvar?

Vänsterbloggaren Steve Lendman tror inte ens att John McCain blir nominerad i höst:
http://sjlendman.blogspot.com/2008/07/mccains-nomination-possible-september.html

Vi får se!

Andra bloggar om John McCain är Rola Brentlin:
http://brentlin.blogspot.com/2008/07/vinden-vnder.html

The MovieHamlet:
http://www.moviehamlet.com/Blog/1669/is-mitt-romney-the-new-dan-quayle

Christopher Aqurette:
http://www.aqurette.com/journal/2008/07/unkind-satire.html

Jonas Morian:
http://promemorian.blogspot.com/2008/07/vad-var-det-nu-han-hette.html

Johan Linander:
http://johanlinander.se/blog/2008/07/14/klarar-inte-obama-en-satirteckning-sa-klarar-han-inte-av-att-vara-president/

Mathias Sundin på Amerikansk politik:
http://amerikanskaval.blogspot.com/2008/07/snuttifierad-rapportering.html

Linda Johansson på Direkt från Hollywood:
http://blogg.expressen.se/hollywoodbloggen/entry.jsp?messid=394289

och Strange loop:
http://strangeloop79.blogspot.com/2008/07/john-mccain-har-makaber-humor.html

(via Andrew Sullivan)

Ryssland igen, igen

För de som tycker att det är bra när USA:s inflytande i världen minskar så vill jag poängtera att resultatet blir att allsköns ljusskygga diktatorer världen över ser sitt inflytande öka och speciellt Ryssland flyttar fram sina positioner. Ryssland befinner sig i en unik situation bland världens fyra stormakter i och med att de har tillräckligt med energitillgångar inom sina gränser att de kan exportera en stor andel olja och naturgas samtidigt med att USA, EU och Kina måste importera en stor andel. Aggressiviteten på energiområdet har dessutom blivt till officiell rysk politik med Vladimir Putin och Rysslands vikt för oss här i EU kommer bara att öka under det kommande decenniet med de utbudsproblem som vi står inför.

Dopade av oljepengar ser vi nästan dagligen hur Ryssland flyttar fram sina positioner och när något inte passar så använder de helt enkelt energivapnet för att få sin vilja fram. Försvarsberedningen kallar exempelvis Rysslands agerande i Centralasien "för ett lackmustest för den väg landet väljer i framtiden". Problemet är att USA också desperat försöker hävda sitt inflytande i Kaukasus och risken för regelrätt konflikt är överhängande.

Bara ett axplock från de senaste dagarnas nyhetsflöde:

1./Efter det att Tjeckien skrev under ett avtal med USA om att installera ett antiballistiskt system så bestämde Ryssland sig för att dra ned på oljeexporten till Tjeckien.

2./Spänningarna i Georgien om utbrytarrepubliken Abchazien är fortfarande stora och nu skryter t.o.m. Ryssland om att ryska flygplan har patrullerat Georgiskt territorium. Här är det viktigt att komma ihåg att oljeledningen Baku-Ceyhan-Tiblisi passerar i genom Georgien och USA betraktar den som ett nationellt säkerhetsintresse och har militärbaser stationerade i Georgien.

3./ USA och dess allierade startar i dagarna en militärövning i Ukraina, Sea-Breeze 2008, och det är svårt att inte se den som en positionering gentemot Ryssland.

Var det någon som trodde att det kalla kriget var över?

Artikel om den ryska oljetillförseln till Tjeckien i International Herald Tribune:
http://www.iht.com/articles/2008/07/11/europe/czech.php

Artikel om den amerikanska militärövningen Sea-Breeze 2008 på Unian:
http://www.unian.net/eng/news/news-261516.html

Carl Bildt skriver om Abchazien:
http://carlbildt.wordpress.com/2008/07/10/illavarslande/

Försvarsberedningen skriver om Ryssland:
http://www.regeringen.se/sb/d/306/a/93589

Fler bloggar om Ryssland är Erik Ebermans Erik i Ryssland:
http://rysslandsbloggen.blogspot.com/2008/07/att-majons-eller-inte-det-r-frgan_14.html

Tankar i gryningens ljus:
http://gryningensljus.blogspot.com/2008/07/chavez-vill-kringg-imf.html

Natte Hillerbergs Discomfort guides my tongue and bids me speak of nothing but despair
http://nagellack.blogspot.com/2008/07/looove.html

Daniel Braw på Helsingborgs Dagblads Ledarbloggen:
http://blogg.hd.se/ledare/2008/07/14/g7-g8-g9/

Staffan Danielsson:
http://staffandanielsson.blogspot.com/2008/07/illavarslande-sa-bildt-om-ryssland.html

Pophöger:
http://blogg.svansbo.se/2008/07/13/fn-ar-diktaturernas-basta-van/



Dessutom så finns det bästa som jag har läst om Fannie och Freddie i Minyanville:
http://www.minyanville.com/articles/government-GSE-fre-fnm-Freddie-fannie/index/a/18004

Peak Oil i februari 2008?

Världens ledande Peak Oil-proponenter brukar sällan ge sig hän i direkta domedagsscenarier. Exempelvis brukar ASPO:s ordförande Kjell Aleklett vara noga med att inte falla i den fällan, men här har investeringsbankiren Matt Simmons förmodligen stirrat litet för långt in i framtiden för sitt eget bästa. Givet är att problemen är stora och inte kan negligeras, men de har inte börjat än.

Enligt Energy Information Agency, som är en del av USA:s energidepartement, så var världens oljeproduktion 74,593 miljoner fat i februari. Aldrig tidigare har världen producerat så mycket petroleum och även om produktionen sjönk i både mars och april så måste vi vänta minst ett år innan vi kan säga att februari 2008 var världens definitiva maximum.

Problemet just nu är självklart priset som i stort sett beror på att efterfrågan ökar alltmedan utbudet inte klarar av att hålla takten. 1998 betalade Sverige ett samlat pris på 4,3 miljarder dollar för den olja som vi importerade. Förra året var samma siffra hisnande 26,3 miljarder dollar och hittills i år så är oljepriset upp 50% vilket ger ett samlat pris på över 50 miljarder dollar! Så frågan som vi måste ställa oss är: Har vi råd med det här? Om inte så måste vi göra något åt det. Investeringsmiljardären T. Boone Pickens har lanserat det han kallar för The Pickensplan där han vill att USA skall sluta bränna naturgas för elproduktion och i stället använda naturgasen som bilbränsle. Ingen dålig start.

Matt Simmons talar som en domedagsprofet:




T. Boone Pickens har idéer som inga politiker:




EIA:s statistik över världens oljeproduktion:
http://www.eia.doe.gov/ipm/t11d.xls

Kjell Alekletts Energy Mix:
http://aleklett.wordpress.com/2008/07/02/iea-and-biofuels/

BP's Statistical Review 2008:
http://www.bp.com/productlanding.do?categoryId=6929&contentId=7044622

Fler bloggar om Peak Oil är Gustav Holmberg på Imaginary Magnitude:
http://www.gustavholmberg.com/magnitude/2008/07/13/geophysics-in-the-trading-zone/

Said Karlsson på Pixlar och Japaner:
http://saidkarlsson.com/blog/?p=247

Jonas Stenling på Jonas hållbara blogg:
http://www.stenling.se/2008/07/08/oljan-och-samhllet-maten/

Stefan Johansson:
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1465&blogg=24643

Cojo:
http://cojo.blogg.se/2008/july/peak-oil.html

och Andreas Bryhn på Vänsterekonomi:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/07/klyftorna-har-kat-sedan-1981.html

Fannie och Freddie

Idag tänkte jag ta och fördjupa mig i Fannie Maes och Freddie Macs finansiella bekymmer, och kommentera det jag förstår av nyhetsflödet. Jag tänkte börja med en genomgång av vilka problemen är för att sedan ge mina egna synpunkter.

Både Fannie och Freddie är privata bolåneinstitut vars lån är statsgaranterande. Problemet nu är att företagens samlade aktievärde är alltför litet i förhållande till de fastigheter som företagen har lånat pengar till. Exempelvis så hade Freddie Mac den 31:e mars ett samlat aktiekapital på 16 miljarder dollar samtidigt som de gav ut lån till fastigheter värda mer än 840 miljarder dollar. Systemet fungerade väldigt bra i början av decenniet när fastighetspriserna bara ökade i värde hela tiden, men faller ihop som ett korthus nu när huspriserna har börjat sjunka. Både Fannie och Freddie är tillsammans med Federal Reserve i det här sammanhanget ansvariga för den husbubbla som vi nu ser brista i USA. Eftersom en allt större andel av lånen som Fannie och Freddie garanterar inte blir tillbakabetalda, de har svårt att skaffa kapital och aktiekursen faller som en sten så menar vissa bedömare att företagen i praktiken är insolventa.

Så frågan kommer då om den amerikanska regeringen skall gå in och köpa ut Fannie och Freddie. Ni har säkert hört att den före detta Federal Reserve guvernören William Poole i veckan sa att "företagen är för stora för att gå under". Problemet är bara att om företagen blir nationaliserade, likt Northern Rock i Storbritannien, så kommer USA:s statsskuld i ett slag att fördubblas. Det skulle få förödande konsekvenser för dollarns värde speciellt eftersom räntorna världen över är på väg upp och USA definitivt behöver mindre skuld - inte mer. De japanska, kinesiska och saudiarabiska ägarna av amerikanska statsobligationer skulle helt plötsligt dra sig ur med en kraftigt fallande dollar som resultat.

Så vad händer om markanden får ta hand om Fannie och Freddie och de tillåts att gå i konkurs? Tja, förmodligen så får vi se ett skarpt fall i huspriserna ner till en nivå där vanliga människor faktiskt kan betala för dem.

Fannie och Freddies aktieägare? Tja, synd om dem, men det är inte hälsosamt att i det långa loppet låna pengar av utlänningar för att finansiera ett lands konsumtion. Det kommer till sist att gå upp för det amerikanska folket.

Lars-Georg Bergkvist skriver mer om Fannie Mae och Freddie Mac i Svenska Dagbladet:
http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_575615.e24

Ambrose Evans-Pritchard skriver i The Daily Telegraph:
http://www.telegraph.co.uk/money/main.jhtml?view=DETAILS&grid=&xml=/money/2008/07/12/cndow112.xml

Fler bloggar som skriver är Manligt.se:
http://manligt.wordpress.com/2008/07/11/inse-allvaret/

Det Progressiva USA:
http://www.usablogg.org/2008/07/10/bolanekrisen-forvarras-dramatiskt-i-usa-regeringen-overvager-stodaktion/

Stefan Karlsson:
http://stefanmikarlsson.blogspot.com/2008/07/fannie-mae-freddie-macs-pains-jim.html

Konjunkturbloggen:
http://scbkonjunktur.blogspot.com/2008/07/dise-kursras-fr-amerikanska.html

och Björnbrum:
http://bjornbrum.blogspot.com/2008/06/krugman-om-egnahem-i-usa.html

Karl Rove i The Atlantic

Apropå Karl Roves besök i Almedalen vill jag gärna passa på att tipsa om Joshua Greens artikel i The Atlantic Monthly från 2007. Väl värd att läsa i sin helhet!

Joshua Greens artikel i The Atlantic:
http://www.theatlantic.com/doc/200709/karl-rove

Bloggar som skriver om Karl Rove är André Assarsson:
http://assarsson.wordpress.com/2008/07/09/nagra-ord-om-karl-rove/

Johan Ingerö:

http://ingero.blogspot.com/2008/07/handel-med-fiskerttigheter.html

Margit Urtegård:

http://margiturtegard.blogspot.com/2008/07/tre-norske-jenter-p-gotland.html

Johan Lundberg:

http://ledljus.blogspot.com/2008/07/karl-rove-lika-cool-som-sitt-rykte.html

PJ Anders Linder:

http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=8245

Dick Erixon:

http://erixon.com/blogg/?p=1042