Kärnkraft och kol

Johan Simu talar om det uppenbara att kärnkraft och förnyelsebar energi är ett vinnarkoncept. Det löser våra elektricitetsproblem, men inte våra transportproblem. Oljeproblemen är ju först och främst ett problem med att utbudet av flytande bränsle är för litet för efterfrågan.

För att klara av att både avveckla kärnkraften och möta ny efterfrågan diskuterar i dagarna Tyskland att öka förbränningen av kol. Detsamma gäller för Italien som vill fasa ut sina gamla oljeeldade kraftverk. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att oljan kostar 110$ + per fat. I Italien diskuterar de också att införa ny kärnkraft efter det att de två sista reaktorerna blev avvecklade i efter Tchernobylolyckan.

Det är dock svårt att utöva politiska påtryckningar eftersom vi inte har någon gemensam europeisk energipolitik. Italiens premiärminister Silvio Berlusconi är ju som bekant bästis med Vladimir Putin och italienarna ska nog få den energi de begär. Hela EU är dessvärre alltmer beroende av ryska energileveranser. Problemet är att EU:s förhandlingsutrymme blir kraftigt beskuret så länge de olika europeiska länderna kör sitt eget race.

På marknaderna ser vi idag en liten respit med sjunkande råvarupriser, men om det är någon som tror att oljans bull-market är över så tror ni grundligt fel. I dessa korrektioner är läget dessutom ypperligt att investera...

Johan Simus postering:
http://gronarealisten.blogg.se/1208985050_nnu_en_indikation.html

Artikeln i FinFacts som han citerar:
http://www.finfacts.ie/irishfinancenews/article_1013390.shtml

Om kärnkraft i Italien:
http://www.world-nuclear.org/info/inf101.html

IEA, OECD och Jeff Rubin

En av de få ekonomer som verkligen har fattat allvaret i energisituationen är Jeff Rubin på de kanadensiska banken CIBC. I en artikel förra veckan varnade han för ett oljepris på 200$ fatet till år 2012. Eftersom oljepriset har stigit med i runda slängar 20$ bara i år kanske det t.o.m. ska ses som en konservativ bedömning.

Varför då oroa sig? OECD-organet IEA säger ju att världens oljeproduktion har ökat de senaste åren? Problemet är att det de kallar för Allt Flytande räknar även in ungefär 10 miljoner fat butan och pentan etc om dagen vilket kanske är bra om man vill fylla på sin cigarettändare men som bränsle till våra bilar och flyplan duger det inte.

Den riktiga oljestatistiken hämtas på EIA:s (Energy Information Agency) websida:
http://www.eia.doe.gov/ipm/t11d.xls

Jeff Rubins artikel (s. 4-7):
http://research.cibcwm.com/economic_public/download/sapr08.pdf

Andra bloggar om OECD är Ekonomistas:
http://ekonomistas.se/2008/04/22/foresprakar-oecd-platt-skatt-for-sverige/

och Hans Nilsson på 4-fact:
http://fourfact.com/index.php/webloggen/haepenheten_ligger_tjock/

Olja i Östersjön

Med skenande energipriser och peak oil alldeles in på knutarna letar oljebolagen nu desperat efter nya oljeområden som kan bromsa upp produktionsfallet från gamla de oljefälten. Eftersom oljeproduktion redan nu förekommer i Polen finns det goda möjligheter att också hitta olja på andra ställen i Östersjön. Näringsdepartementet har nu gett klartecken till oljeprospektering söder om Gotland. Hoppas att det går bättre än när de borrade efter olja under Siljan i Dalarna!

(om det inte gör det kommer här ett litet investeringstips om ett oljebolag som har sin oljeproduktion utanför Färöarna:

FPM FAROE PETROL. GBX 181.00 -6.50 -3.47)

Artikeln i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=764898

Artikel i Sydsvenskan från november förra året:
http://sydsvenskan.se/sverige/article281479.ece

Bloggankan Henrik skriver också:
http://www.bloggankan.se/?p=27

liksom Niklas Mattson:
http://blogg.nmattsson.se/2008/04/28/olja-i-ostersjon/

Karl Rove, Pennsylvania och Hillary Clinton

Efter Hillary Clintons vinst i primärvalet i Pennsylvania i tisdags gör sig nu rösterna allt starkare för henne att dra sig tillbaka. Argumentationen går i linje med att hon gör mer skada än nytta för det demokratiska partiet i och med att hon fortsätter. Hon har nu t.o.m. fått stöd från genuint konservativa republikaner som Karl Rove, Rush Limbaugh och Pat Buchanan. Om detta skriver Andrew Sullivan i The Sunday Times, och han säger att det hela är en väldigt medveten taktik från republikanernas och valkampanjsledaren Karl Roves sida:

...i en hypotetisk tvekamp mellan McCain och Clinton skulle exakt samma krafter som ger Clinton ett försprång mot Obama i primärvalen ge McCain ett försprång gentemot Clinton i ett Presidentval...

Strategin är uppenbar. Republikanerna och Karl Rove vet hur de ska slå en presidentkandidat som Hillary Clinton, medan de är betydligt mer sårbara gentemot en dynamisk ny kraft som Barack Obama. Dra dig tillbaka, Hillary!

Andrew Sullivans artikel i The Sunday Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/andrew_sullivan/article3821271.ece

liksom Simon Jenkins:
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/simon_jenkins/article3822618.ece

Joshua Greens artikel om Karl Rove i The Atlantic Monthly:
http://www.theatlantic.com/doc/200709/karl-rove/4

Every Kinda People kommenterar:
http://everykindapeople.blogspot.com/2008/04/en-amerikansk-valkampanj.html

liksom Martin Gelin i New York:
http://blogg.svd.se/newyork?id=6845

och Gunilla Kinn:
http://gunillasdagbok.blogspot.com/2008/04/new-york-igr-kvll-hnde-ngot-som-ni.html

Iran II

Amiral Mike Mullen, ordförande för USA:s Joint Chiefs of Staff, gjorde i onsdags ett skarpt uttalande gentemot Iran:

Vi lever i en tid då Iran tar sig allt större friheter att spä på flera oroshärdar här i världen. Jag, om någon, tror att det dags att vi tar hand om den instabilitet som iranierna skapar vare sig det handlar om Hamas eller Hizbollah. De nyligen utförda operationerna i Basra pekar på handlingar som faktiskt hade ihjäl koalitionssoldater. Jag tror också att förmågan att skapa stabiltet i södra Irak hänger mycket på hur koalitionen tar hand om Iran.

Frågan är nu vad Mullen menar med "att ta hand om Iran"? Det kan betyda många saker för olika personer, men jag fruktar det värsta.

Artikeln i Outside the Beltway:
http://www.outsidethebeltway.com/archives/2008/04/mullen_we_will_have_to_deal_with_iran_in_the_very_near_future/
(med The Beltway menas området runt Washington DC där Det Kalla Kriget aldrig egentligen tog slut.)

Olof Hallonsten skriver om amerikansk politik på bloggen Röda Nejlikan:
http://homeboyyksel.blogsome.com/2008/03/24/en-rost-pa-obama-ar-en-rost-pa-mccain-och-det-maste-kanske-inte-vara-daligt/

Iran, USA och energi

Igår nåddes vi av nya rapporter om skärmytslingar mellan Iran och USA i det strategiskt viktiga Hormuz-sundet. Enligt källorna handlade det om ett amerikanskt fraktfartyg som öppnade eld mot iranska patrullbåtar i det som betecknas som "den allvarligaste händelsen hittills". Det här är den senaste i en lång rad av konfrontationer länderna emellan. I januari anklagade USA Iran för att vilja utföra självmordsattacker med kustbevakningsfartyg och för ett par veckor sedan kom rapporter om att USS Typhoon hade varit inblandad i konfrontationer med iranska patrullbåtar i området.

De här händelserna är bara symptom på det som egentligen händer länderna emellan. Den viktigaste anledningen till att den amerikanska militären är i Persiska Viken från början är givetvis energi, och energiflödet ut ur Persiska Viken är ett nationellt säkerhetsintresse för USA:s regering. Det handlar kanske inte så mycket om att lägga beslag på oljan för egen del som att ha kontroll på vem som ska få och vem som inte ska få. I en intressant artikel i TomDispatch skriver Michael Klare om världens ökande energibehov samtidigt som energitillgången är fallande. USA:s och EU:s aggressiva hållning gentemot Iran måste ses i ljuset av detta.

Klare nämner fem trender som är viktiga för den nya energiordning som kommer att spelas ut under de närmsta åren: 1/ Att världens energibehov bara ökar även om USA befinner sig i en lågkonjunktur. 1990 konsumerade utvecklingsländerna inklusive Kina och Indien bara 27% av världens energi medan siffran väntas att öka till 40% år 2010. 2/Världens energiproduktion är på väg att nå sitt maximum där merparten av oljan som pumpas idag kommer från gamla oljefält med fallande produktion. 3/ Att utvecklingen av alternativa energikällor är alltför långsam för att tas på allvar. Den senaste tiden har fokus flyttats från hur bra det är med biobränslen till hur etanolproduktion i USA och Europa leder till ökade råvarupriser på bland annat ris och vete. 4/Hur världens överskott är på väg bort ifrån den rika oljeimporterande västvärlden till fattiga oljeexporterande länder som Saudiarabien, Ryssland och Venezuela. 5/ Hur risken för militära konflikter ökar i en värld av energibrist där de stora makterna kämpar mot varandra över de få resurser som finns kvar.

De här utmaningarna kommer med stor sannolikhet att komma upp på USA:s nästa presidents agenda mycket tidigare än någon tror.

AP-telegrammet om skärmytslingar mellan USA och Iran:
http://www.msnbc.msn.com/id/24312230/

Lennart Frantzell skriver om USA och Iran:
http://www.usablogg.org/2008/04/25/forbereder-president-bush-trots-allt-ett-storkrig-mot-iran/

Mats Reimbertsson skriver om Obama och Clinton:
http://coldlazarus.blogspot.com/2008/04/massive-action.html

Michael Klares artikel på Tom Dispatch:
http://www.tomdispatch.com/post/174919

PJ Anders Linder skriver om etanol i SvD:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1155043.svd

Irans kärnanläggningar, Syrien och Nordkorea

Israel attackerade syriska mål i september förra året, och CIA-chefen Michael Hayden talade igår till USA:s lagstiftande församling, kongressen, apropå detta. Hayden bekräftade att Nordkorea hade gett Syrien hjälp med att bygga en kärnanläggning som misstänktes kunna användas till kärnvapen. Trots att detta var en enorm succé för det israeliska flygvapnet har israelerna inte velat erkänna sin inblandning.

I dagens The Daily Telegraph berättar Con Coughlin om den verkliga anledningen bakom Israels tystnad om attacken. Det fanns två anledningar: 1./ Att USA höll på att förhandla fram en uppgörelse med Norkoreanerna om deras kärnvapenanläggningar och att Israel inte ville förstöra de känsliga samtalen genom att påtala länken till Syrien. 2./ Att Israel föredrar att hålla de militära detaljerna om attacken hemliga. Israels flygvapen tog sig in genom Syriens högteknologiska och ryskbyggda luftvärnssystem och utförde attacken med extrem snabbhet.

Så varför vill då Syrien ha kärnvapen? Enligt Coughlin så är banden till Iran den viktigaste orsaken. Iran och Syrien har nyligen undertecknat en gemensam försvarsuppgörelse och förra sommaren dog ett dussintal iranska och syriska tekniker medan de försökte aptera kemiska vapen på en syrisk SCUD-missil. Kanske är något på gång när det gäller Israels flygvapen och Irans kärnanläggningar? Vem vet?

Con Coughlin skriver i The Daily Telegraph:

http://www.telegraph.co.uk/opinion/main.jhtml?xml=/opinion/2008/04/25/do2504.xml

Roy B. Alterman skriver på bloggen Al Hamatzav:
http://al-hamatzav.org/permalink/syriennordkoreasant/


liksom Dick Erixon:
http://erixon.com/blogg/?p=620

Lägenheter, marknader och pepparkakor

Angående den senaste tidens meningsutbyte om marknadshyror så skriver Andreas Bryhn på Ekonomikommentarer så här:

Om det är kö till lägenheten, så ska hyran upp tills kön försvinner eller blir obetydlig.

Ja precis, det är vad som kallas för marknadsekonomi. Det är det överlägset bästa sättet att organisera en ekonomi. Priset på en vara bestäms av utbud och efterfrågan och inte av klåfingriga politiker. Dessutom kan man ju fråga sig, om vi nu reglerar hyresmarknaden varför då stanna där? Regleringsivrarna kanske en dag börjar att reglera priset på pepparkakor med motiveringen att de fattiga ska också ha råd med lite julstämning.

Risken med att reglera marknaden är uppenbar. Det leder till godtycke och nepotism precis som i gamla Östtyskland och skapar dessutom kronisk brist på den vara som prisregleras. Jag har själv här på bloggen argumenterat mot globalisering ur ett Peak Oil perspektiv. Mycket av den världshandel som vi nu ser är driven av billiga fossila bränslen och relativ fred. Hur kommer världen att utvecklas i en värld med fallande oljeproduktion där energin inte längre är billig och där utsikterna för ett krig mellan världens stora bara blir större och större? Det är centrala frågor inte bara för mig. Låt dock inte detta lura er att tro att jag på något sett skulle vara emot marknaden. Skicka Allmännyttan dit den hör hemma: På historiens skräphög.

Ekonomikommentarers blogginlägg:
http://vansterekonomi.blogspot.com/2008/04/marknadshyror-nu-som-lagfrslag.html

Björn Wadström skriver:
http://wadstrom.blogspot.com/2008/04/alliansen-saknar-bostaspolitik.html

Miljöpartiet, gas och transporter

Den politiska viljan att ta itu med Peak Oil är som tidigare diskuterat minimal. Risken är att det till en början blir en hönsgård med en massa panikartade beslut som inte hjälper oss i det långa loppet. Så hur lång tid kommer det att ta innan: 1/ Politikerna bestämmer sig för att göra någonting? 2/ Fattar rätt beslut så vi inte ränner runt som yra höns?


Det finns ju faktiskt redan nu enstaka röster som talar om ett transportsystem fritt från fossila bränslen. Inte oväntat så kommer dessa från grönt håll med argument om den globala uppvärmningen. Så även om vi har helt olika utgångspunkter (själv är jag marknadsliberal och kunde inte bry mig mindre om den globala uppvärmingen) så är jag benägen att hålla med gamla Vänsterpartister som Riksdagsledamoten Karin Svensson Smith. Den globala uppvärmningen är ju naturligtvis en viktig fråga, men eftersom klimatet i norra Europa från början är så onormalt och detta inte kan ha undgått Miljöpartisterna, så undrar jag om det inte finns andra tankar bakom.


I en intressant debattartikel i augusti förra året motsatte sig exempelvis Svensson Smith och den moderate Riksdagsledamoten Staffan Appelros byggandet av ett gaseldat kraftvärmeverk i Malmö. Det är ju naturligtvis helt vansinnigt att bygga någon som helst infrastruktur med gas och samtidigt göra sig beroende av import från Ryssland, men situationen speglar Sveriges roll i EU och att nationsgränserna inte längre spelar samma roll som de en gång gjorde. Kraftbolaget Eon är ju dessutom ägt av tyska intressen. Det här är intressant för det visar hur energifrågorna kan få politiker från helt skilda läger att gå samman och jobba mot ett gemensamma mål.

Här tecknar sig bilden av en tanke: Högern letar efter lösningar i vänsterns förslag medan vänstern behöver högern för att rättfärdiga det de projekt de tror på. Hoppas bara att de visar prov på det när "problemen" börjar. Oljan kostade 118$ fatet nu på morgonen.

SVT:s Dokument Inifrån om det svenska tågnätet:
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1119932


Karin Svensson Smith och Peter Eriksson skriver i Nya Miljöaktuellt - Dagens Miljö:
http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.145175


Karin Svensson Smith och Staffan Appelros varnade för ett gaseldat kraftvärmeverk i Malmö:
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article258995.ece

Fredrik Brange och Emil Strand skriver på LUF i Lunds blogg. De revolutionerar dessutom bloggkommentarfunktionen och ger den en helt ny innebörd:
http://luflund.wordpress.com/2008/01/07/angaende-svensson-smiths-insandare-i-sydsvenskan/

Emma Ode skriver på sin blogg:
http://emma-gron.blogspot.com/2008/04/flyget-tget-och-jobben-i-ett-ekorrhjul.html

Populärvetenskaplig presentation på History Channel om klimatet i norra Europa:
http://video.msn.com/video.aspx?mkt=en-gb&vid=b1532ce3-b707-4084-bd09-8e86b0fba6e8

Fastigheter, Österrike och inflation

Medan den amerikanska kreditkrisen mal på i bakgrunden så börjar det så smått gå upp ledande ekonomer vad det faktiskt kostar att lösa ut alla och envar. Om det kan vara till någon hjälp så kostade det Sverige motsvarande 6% av BNP att rädda våra banker från undergång i "nittiotalskrisen". Även om orsakerna till de båda kriserna är delvis olika så finns det ändå en tydlig beröringspunkt och det är fastigheter. Fastighetsmarknaden är så dominerande att den nästan överskuggar allt annat. I Sverige var det avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet som skapade fastighetskrisen, medan det i USA var en vanvettig räntepolitik från centralbankens sida.

Det är nu samma centralbanker som gav oss krisen som vi förlitar oss på för att lösa den. För att rädda kreditinstitutionerna (och i förlängningen det finansiella systemet) hoppas nu Federal Reserve att kunna trycka så mycket pengar att det räddar ekonomin. Vi får se hur det går. Min gissning är att återhämtningen som bäst blir anemisk och att inflationen på allvar kommer tillbaka tidigt nästa år.

I Sverige har huspriserna inte börjat sjunka på allvar ännu och bankerna står på relativt säker mark, men Riksbanken trycker ändå pengar. Statistik över den totala pengamängden talar om att den växte med 15,4% (år på år) i mars. Den viktigaste orsaken till det här är så klart de ökade energipriserna, och det är klart, i början märks det inte när valutan blir utsatt för inflation. Riksbanken befinner sig dessutom i samma sits som övriga världen och skall inte ensamt lastas för problemen, men en räntesänkning i det här klimatet vore helt fel väg att gå.

Självklart skulle det vara bättre om vi hade en valuta som var direkt kopplad till guld, men det får vara en önskedröm.

Anna-Karin Storwall skriver i Svenska Dagbladet:
http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_418445.e24

Niklas Ekdals "Den finansiella istiden" om avregleringen av den svenska kreditmarknaden:
http://www.axess.se/web/main.nsf/webbklipp?openpage&ID=70CC0D1D8F8F178FC125739900339FC4

Krassimir Petrov, PhD, förklarar vad inflation är för något:
http://video.google.com/videoplay?docid=-6484061137769305763

flavianopolis är lika förvånat storögd som jag:
http://flavianopolis.blogspot.com/2008/04/bevis-fr-den-imperfekta-marknaden.html

Lag och rätt i Gaza?

Enligt en rapport från International Crisis Group så härstammar en stor del av våldet på Gaza-remsan från klanbildningar och familjefejder. När Israel lämnade över kontrollen till den palestinska myndigheten efter den andra intifadan så tog klaner ett allt större ansvar för rättsskipningen i området. Klanerna har nu konsoliderat makten i autonoma zoner och utgör enligt rapportens författare ett "dubbelleggat svärd" eftersom de förvisso håller ordning på området medan de samtidigt underblåser åtskillnad mellan befolkningsgrupperna. Hamas är nu tvungna att konfrontera de här grupperingarna om de verkligen vill ha full kontroll över området.

Rapporten från International Crisis Group:
http://www.crisisgroup.org/home/index.cfm?id=5234

Primary Sources i The Atlantic Monthly:
http://www.theatlantic.com/doc/200804/primarysources

Bloggen Israel i Sverige diskuterar terror-organisationen Hamas:
http://israelisverige.blogspot.com/2008/04/bra-carter-hr-kommer-frvningen.html

TT-telegram i Dagens Nyheter om Jimmy Carter och Hamas:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=762915

Kung Abdullah

Snacket i Peak Oil rörelsen förra veckan fokuserades på ett utspel från Saudiarabiens Kung Abdullah om att landet ska spara några oljefyndigheter till kommande generationer. Det kan låta som en reflektion vilken som helst men är vid närmare analys ingenting annat än ett förtäckt hot om att använda oljan som politiskt vapen. Oljechocken på sjuttiotalet var just resultatet av att oljan användes som påtryckningsmedel mot USA och dess stöd för Israel.

Uttalandet kan ge långtgående konsekvenser för USA:s och EU:s oljeimporter och illustrerar med all önskvärd tydlighet västvärldens fallande inflytande på världsscenen.

Steve Andrews och Randy Udall på ASPO USA skriver om Saudiarabiens utspel:
http://www.aspo-usa.com/index.php?option=com_content&task=view&id=358&Itemid=91

Peakoil.nu är en svensk hemsida som belyser oljeproblemet:
http://www.peakoil.nu/

Jonas Stenling skriver om Rysslands fallande oljeproduktion:
http://www.stenling.se/2008/04/15/ryssland-har-ntt-peak-oil/

IEA:s statistik

David Smith i The Sunday Times skriver att världens oljeproduktion har stigit med två miljoner fat om dagen de senaste två åren. Det är vad IEA säger i sin statistik, men vad de inte säger är att siffran innehåller ungefär 10 miljoner fat flytande naturgas (NGL) (propan, butan etc.) som inte ska förväxlas med crude råolja. Enligt det amerikanska Energy Information Agency (EIA) så har oljeproduktionen varit i stort sett konstant på 73 miljoner fat olja sedan 2004.

Det är skandal att Sunday Times som är en respekterad nyhetskälla inte tar det här oerhört viktiga ämnet på större allvar.

EIA:s siffror:
http://www.eia.doe.gov/ipm/t11d.xls

David Smiths krönika i The Sunday Times:
http://business.timesonline.co.uk/tol/business/columnists/article3778482.ece?Submitted=true

Samuelssonrapporten skriver om oljepriset:
http://samuelssonsrapport.blogspot.com/2008/04/olja-p-rekordniver-11366-usd.html

Ryska intressen

Hur kommer världen att gestalta sig på andra sidan oljetoppen när den lättpumpade oljan redan är tagen och när det som är kvar finns i politiskt instabila områden där vi helst inte vill vara? Eftersom både EU och USA importerar ungefär 2/3 av den olja som används, en siffra som f.ö. stadigt ökar för varje år, är det här en fråga av extrem betydelse. USA använder sin militära makt för att säkra sina energitillgångar medan Europa förlitar sig på att förhandlingar och diplomati kan hålla energiimporten strömmande.

Ett av problemen som EU nu står inför är att vi under 2000-talet har låtit Ryssland att ta kontroll över sina olje- och gasledningar. Eftersom de här exporterar energi till Europa så försvagar det vår ställning samtidigt med att det förstärker Rysslands roll på världsscenen. För tio år sedan skulle det här inte ha varit så allvarligt, men nu, med en oljeproduktion som planar ut, blottlägger det vår svaghet och gör vårt beroende väldigt tydligt. Ryssland är väl medvetet om den makt som finns i energivapnet och tvekar heller inte att använda det. Exemplen i den nyare historien är otaliga. Ukraina, Vitryssland och Georgien är några av länderna som har blivit utsatta för strypta energileveranser. I en debattartikel i Dagens Nyheter i februari skrev Gunnar Hökmark så här:

Med sina energipolitiska intressen når Ryssland längre in i Europa än Warszawapaktens bataljoner gjorde. Kombinationen av ökad rysk militär förmåga, utvidgade säkerhetspolitiska intressen i form av kontroll över betydande delar av den europeiska energiförsörjningen samt en uppenbar vilja till maktutövning gentemot andra länder är självfallet ett hot mot europeisk stabilitet och svensk säkerhet.

Så vad kan vi göra åt det här? Det viktigaste är förstås att ta i med kraftfulla åtgärder för att få ned vårt oljeförbruk. Så länge som fossila bränslen står för 90% av energin som används i transportsektorn kommer vi att vara beroende av rysk hjälp. I det kortare perspektivet kan vi så klart spara på det vi förbrukar, men på längre sikt måste vi utveckla en oljesubstituerande teknologi. Utmaningen är monumental och den politiska viljan minimal, men det är den enda vägen. Alternativet, att inte göra någonting, kommer annars att bli vår undergång.

Andrey Parshev talar i Pravda:
http://spb.kp.ru/daily/24082/316169/

Thomas Gür skriver i SvD:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1153445.svd

Gunnar Hökmark skrev en viktig debattartikel i DN i februari:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=745115

Göran Pettersson kommenterar Ryssland på sin blogg:
http://dinledamot.blogspot.com/2008/04/varfr-r-det-s-tyst.html

De stora elefanterna

Med oljepriser som närmar sig 120$ fatet och en mycket ansträngd oljemarknad är det säkert många som undrar vad det är som är i görningen. Många hushåll kämpar redan med utgifterna och ställer sig frågan "när skall det här sluta?". Jag vill inte vara alltför alarmistisk och predika jorden undergång, men fundamenten för oljemarknaden ser inte bra ut. Jag tror nämligen att det handlar om klassisk ekonomisk teori, om tillgång och efterfrågan, och inte om spekulation eller att utrikespolitiska händelser skulle spela in så mycket som det ofta framställs i media. De flesta tror jag vet att den kraftiga efterfrågeökningen kommer från länder som Kina och Indien, men det här räcker inte att förklara varför världens oljeproduktion har varit i stort sett platt under de senaste åren.

Det första som vi måste förstå om vi vill analysera situationen är att 47% av världens oljeproduktion kommer från 120 gigantiska oljefält s.k. stora elefanter. De hittades för länge sedan och är nu farligt nära den punkt då de börjar producera mindre olja. Om vi tittar på världens största oljefält, Ghawar i Saudiarabien, så hittades det 1948 och har troget producerat olja sedan mitten på 1950-talet, och det är nu osäkert om dess oljeproduktion kan öka så mycket mer. Samma historia med Mexikos största fält och världens andra, Cantarell, som producerade 2,1 miljoner fat olja om dagen 2003. Det var i slutet av 2007 nere på 1,4 miljoner fat om dagen. Sedan 1985 har vi pumpat mer olja än vad som har hittats i världen. Alla med en privatekonomi vet vad det innebär att dra över bankkontot med 10000 kr i månaden. Med olja har vi gjort just det i 23 år!

Det här är oroväckande eftersom minskningstakten är så stor att vi inte har ärlig chans att ersätta med alternativa bränslen. Därför måste vi motverka problemen redan nu och skala upp den cellulosabaserade etanolproduktionen, satsa på kolbaserat bränsle etc. Den kommande oljekrisen (som jag föredrar att kalla för "problemen") kommer att överskugga den globala uppvärmingen som medias favoritproblem med hästlängder om bara några få år. Olja har ett direkt inflytande på hela vår vardag, på allt det vi gör. Den moderna människan tillber petroleum som sin gud. Problemet är att våra politiker inte kommer att lyssna förrän bristerna blir tydliga och köer dyker upp på bensinmackarna. Då kan det vara för sent. Sätt in motåtgärder nu!

Jim Puplava talar om oljeproduktion och efterfrågan:
http://www.netcastdaily.com/broadcast/fsn2008-0419-3a.mp3

Fredrik Robelius doktorsavhandling från 2007:
http://publications.uu.se/spikblad.xsql?dbid=7625

Martin Payne skriver om Mexikos oljeproduktion:
http://www.energybulletin.net/41707.html

Begrav allmännyttan!

Regeringens bostadspolitiske utredare Michael Koch lämnade på fredagen fram en rapport där han talar för en mild liberalisering av bostadsmarknaden. Hyrorna ska enligt förslaget få höjas med 5% om året vilket ger upphov till högt missnöje från socialdemokraternas sida. Det var uppenbart i gårdagens Debatt på SVT där Fredrik Federley och och Christer Jansson från Fastighetsägarna var ensamma mot ett helt gäng idisslande socialdemokrater. Problemet med utredningen är inte att att författaren på sikt vill införa marknadshyror, men att han inte går långt nog i sina förslag.

Jag förstår ärligt talat inte varför svenskarna är så misstänksamma mot just marknaden. Vi har ett system som inte fungerar, som främjar svarta kontrakt och där man via kontakter kan få det man vill och från regeringens sida vill man införa ett sytem som faktiskt fungerar. Vad är problemet?

Erfarenheter från Finland som avreglerade sin bostadsmarknad 1992 talar sitt tydliga språk. Sju år efter avregleringen hade antalet hyreslägenheter ökat med mellan 70-80000. Naturligtvis steg även priserna med mellan 4% och 9% mellan åren 1995 till 2000 vilket var vad marknaden krävde. Om man vill ha en lägenhet i ett attraktivt område så är det också ganska naturligt att man får betala för det. Det här gäller i alla andra branscher. Om man exempelvis vill ha en finare bil än grannen kan man få det om man betalar för det. Varför gäller inte samma regler på bostadsmarknaden?

Michael Koch skriver Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=761883

SVT:s Debatt om just marknadshyror från i torsdags:
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=34858&a=1118775

Fredrik Federley skriver i Expressen:
http://www.expressen.se/debatt/1.1071563/det-ar-dags-att-infora-marknadshyror-nu

Magnus Andersson skriver på sin blogg:
http://magnusandersson.blogspot.com/2008/04/ntligen-fr-unga-chansen.html

Hans Engnell skriver på Motpol:
http://motpol.blogspot.com/2008/04/vnstern-frsvarar-en-rutten-marknad.html

Daniel Eriksson, David Arvidsson och David Ivarsson på LTH har skrivit en avhandling om Finlands avreglering på bostadsmarknaden:
http://64.233.183.104/search?q=cache:A2sqCvAE130J:www.lantm.lth.se/fileadmin/fastighetsvetenskap/utbildning/Fastighetsmarknaden/Grupp_11.doc+finland+marknadshyror&hl=en&ct=clnk&cd=7&gl=uk

Tomtar på loftet

Via Politikerbloggen får vi reda på att kommunfullmäktiges ordförande i Borås Maj Steen (m)tror på ett liv efter detta. Med tanke på hur Alliansregeringen sköter sig i opinionsmätningarna är det nog en god idé.

AlliansfrittSverige kommenterar:
http://alliansfrittsverigerekommenderar.blogspot.com/2008/04/rttelse-dagens-bngkpp.html

Läs f.ö. gärna Michael Shermers websida The Skeptic:
http://www.skeptic.com/reading_room/debates/afterlife.html

Geopolitik och olja

De senaste dagarna har vi nåtts av rapporter om skenande oljepriser, hungerkravaller och en försvagad amerikansk ekonomi. De ökande energipriserna beror till stor del på ökad efterfrågan samtidigt med att produktionen av petroleum inte orkar följa med. Under sådana marknadsförhållanden kan priserna bara gå uppåt. Det här leder i sin tur till ökade priser på mat eftersom konstgödsel och transporter också är beroende av petroleum. Det senaste året har rispriserna stigit med 74%, vetepriserna med 130% och för världens fattiga befolkning som lever på mindre än 1 US Dollar om dagen är det här en mardröm som snabbt bara blir värre och värre.

Samtidigt med att efterfrågan på petroleum i västvärlden är på väg ned till följd av de ökande bränslepriserna stiger den oroväckande i ekonomier som Kina och Indien. Kina beräknas använda 15% av världens totala energi år 2015 och en stor del beräknas komma från importerad petroleum. Den enda energikälla som Kina har i överskott är kol, vilket de också bränner i de enorma koleldade kraftverken som nu blommar upp som svampar ur jorden. Problemet är att om vi ska ha en chans att uppnå de mål om att reducera utsläppen av koldioxid måste vi sätta press på kineserna att inte bränna sitt kol. Det är i sig en enorm utmaning.

Världens stormakter har nu gett sig in i en global kamp om de sinande resurser som fortfarande finns kvar. Både EU och USA importerar ungefär 2/3 av den olja som vi förbränner vilket gör att vi sitter i samma båt som Kina som stora konsumenter av olja. Ryssland å andra sidan är unik bland stormakterna eftersom de är en stor producent av energi. Den här sitsen ger Ryssland en enorm fördel i förhållandet till sina grannländer och till EU. Så sent som för bara några veckor sedan i toppmötet i Rumänien försökte NATO att få med de tidigare Sovjetstaterna Georgien och Ukraina som medlemmar, men stötte på motstånd från viktiga EU-länder som var oroade för sin energisäkerhet.

Ryssland och Kina har även inlett ett långtgående säkerhetssamarbete med potentialen att bli ett riktigt försvarssamarbete i organisationen SCO eller Shanghai Cooperation Organisation. Organisationen har utöver Kina och Ryssland även oljeproducerande länder som Kazakstan och Azerbaijan på sin sin medlemslista och i förra veckan lämnade även Iran formellt in sin medlemsansökan. Iran som har enorma naturgasreserver vill gärna knyta tätare band med Ryssland och skapa ett OPEC för naturgas. Det här går på tvärs med Europeiska och Amerikanska intressen och är naturligtvis den bakomliggande anledningen till bråket om Irans kärnkraftsanläggningar. Inte oväntat är Kina och Ryssland motståndare till sanktioner i FN samtidigt som USA motsätter sig ett utökat samarbete inom SCO. USA:s vice utrikesminister Richard Boucher sa nyligen att om SCO blir en ny Warszavapakt så skulle man inte vara sen att "ingripa".

Problemen kan sammanfattas med två ord: Peak Oil, och kan snart leda till globala konflikter av en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt.

Michael Klare skriver i Tomdispatch:
http://www.tomdispatch.com/post/174919

Antoaneta Bezlova skriver på IPS websida om Iran, Kina och SCO:
http://www.ipsnews.net/news.asp?idnews=42027


Yeslove skriver om geopolitik både på svenska och engelska:
http://yeslove.happysoft.com/2008/03/23/2-0-till-ryssland-i-geoschack/

Kinas bönder

Eftersom nyhetsrapporteringen från Kina i bästa fall kan kallas knapphändig är det svårt att ha em fullständig bild av landet i öster. En allt stridare ström av rapporter talar om brist på olika varor vilket har fått landets ledare att "göra något åt" sakernas tillstånd. Problemet är att dessa åtgärder är kontraproduktiva och förvärrar problemen på sikt. På Bloombergs websida läser vi om hur den kinesiska regeringen har infört exporttullar på konstgödsel för att skydda sitt jordbruk och avvärja hunger i landet. Att interferera med marknaden är inte att tillråda i ett läge där hunger hotar. Den här typen av åtgärder var med till att förvärra den stora depressionen i USA på 1930-talet och det visar tyvärr hur desperata de kinesiska ledarna är.

Telegram på China Daily om gasbrist:
http://www.chinadaily.com.cn/bizchina/2006-04/04/content_559777.htm

Bloomberg skriver om exportullar i Kina:
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087&sid=aH0U4VkHe93A&refer=home

Gunnar Hökmark skriver om Kinas ekonomiska och politiska utmaningar:
http://www.gunnar.moderat.se/index.php?page=19&use=blogg&id=609

Tolerans

Apropå de senaste dagarnas bloggdiskussioner om antisemitism och islamofobi vill jag kommentera följande: Sverige var fram till relativt nyligen ett etniskt homogent samhälle där nästan hela befolkningen betraktade sig som kristen. Eftersom de goda ekonomiska tiderna har lyckats avvärja hunger och matbrist har vi kunnat hålla toleransen mot människor som talar och ser annorlunda ut på en rimlig nivå.

Det här ser nu ut att ändra sig snabbt. Med en lägre tillförsel av energi i systemet ser vi att västvärldens (konsumtionsländernas) ekonomiska och militära makt förskjuts till de energiproducerande länderna. Inte nog med att västvärldens makt är på väg att eroderas-toleransen som vi har haft med andra människor är också på väg att försvinna. Det är mycket enklare att vara tolerant om vi inte behöver oroa oss om grundläggande livsnödvändigheter. Räkna därför med en allt livligare debatt om flyktingar, muslimer och judar framöver.

Monstret från Jekyll Island

Igår såg jag den här dokumentären av William van Alen om USA:s centralbank, pengamängder och inflation:



Filmen bygger på en bok av G. Edward Griffin och behandlar Federal Reserves födelse och dess statut, inte som en del av USA:s federala regering, men som en jättelik bankkartell vars syfte är att trycka pengar. Eftersom världens valutor inte är backade av guld eller silver kan centralbankerna världen över trycka godtyckligt mycket pengar, och gör det också. Det här bli speciellt tydligt när vi ser kraftigt ökande energipriser som vi har de senaste åren. Världens regeringar och centralbanker försöker betala energinotan via sedelpressen.

Problemet är bara att det inte fungerar. Det finns inga positiva eller sociala effekter av inflation. Alla transaktioner som tar sig uttryck i en inflationär miljö skulle också göra det i en icke-inflationär miljö eftersom pengar bara medierar transaktionerna. En ökad pengamängd kan i sig inte skapa ökat utbud eller ökad efterfrågan. Tvärsom så fungerar inflation som en osynlig skatt på allt det vi köper.

Så hur ska vi få bukt på problemen med hyperinflation som vi nu står inför? En av idéerna som dyker upp i dokumentären är att betala med guldmynt i stället för papperspengar. Om vi backar vår valuta mot något med fast värde så måste vi betala en varas fulla värde. Det finns då ingen annan lösning. I Sverige skulle vi exempelvis bli tvungna att dra ned på de enorma sociala utgifterna vilket jag definitivt skulle uppskatta. Tillsvarande skulle lagstiftarens möjlighet att beskatta bli kraftigt reducerad.

Ju mer jag tänker på idéen desto mer tilltalar den mig.

Niklas Jakobsson tror ändå att högre inflation kan leda till positiva sociala effekter:
http://niklasjakobsson.blogspot.com/2005/12/r-en-hgre-inflation-bra.html

Riksbanken trycker pengar

I DN idag skriver Johan Schück om den svenska inflationen som uppgick till 3,4% i mars vilket är långt över Riksbankens mål på 2,0%. Alla vi som handlar mat i affären vet dock att den riktiga siffran är mycket högre än så. Det som Riksbanken definierar som KPI eller Konsumentprisindex är prisökningar bortsett från mat och energi, men vem går och handlar utan att stoppa mat i varukorgen eller tanka bilen?

Som skäl radar Schück upp säsongsbetingade prisökningar på kläder och skor men även ökande energi- och transportpriser. De här förklaringarna duger kanske för att tillfredsställa Dagens Nyheters läsare, men gör inget försök att förklara varför priserna stiger.

Om vi i stället tar en titt på den officiella statistiken från Riksbanken ser vi att den bredaste måttstocken för pengamängden, M3, ökade med hela 15,4% från februari förra året till februari i år. Om vi sedan tittar på en graf över pengamängden över hela 2000-talet ser vi att M3-mängden har ökat dramatiskt sedan juni 2004. En sådan här ökning av M3-mängden är en ringande alarmklocka för ökad inflation med ett par års fördröjning. Hyperinflation brukar definieras som när de högst värderade sedlarna effektivt blir värdelösa. Vi är betydligt närmre en sådan situation än någon från officielt håll vill erkänna.

Där har ni den egentliga anledningen till att priserna stiger. Om ni vill skydda er privatekonomi så investera i ädelmetaller.

Johan Schücks artikel i Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=760728

Riksbankens egna M3-statistik:
http://www.riksbank.se/svenskstat/

SCB:s siffror över pengamängden:
http://www.scb.se/statistik/FM/FM5001/2008M02/FM5001tab1.pdf

Stefan Karlsson är en adept av den österrikiska konjunkturcykeln:
http://stefanmikarlsson.blogspot.com/2008/04/swedish-uk-inflation-rise.html

John Williams skriver på sidan Shadowstats:
http://www.shadowstats.com/alternate_data

Energi, politik och makt

...det var titeln på Michael Klares presentation i Maastricht i höstas. Jag har helt missat det här, men presentationen har varit tillgänglig på Google sedan i julas. Klare är professor i Freds och konfliktforskning vid Amherst, och hans främsta intresse är hur kampen om fossila energikällor, olja och naturgas, leder till konflikt.

I första delen av presentationen talar han i stort sett om samma saker som i boken "Blood and oil" från 2004, men det är i andra halvan som det blir riktigt intressant. Då talar han nämligen om centralasien och om de energireserver som finns där. Området är intressant inte bara för sin energi, men även för att världens tre stormakter (USA, Kina och Ryssland) via sina militärer försöker utöva inflytande. Eftersom här finns mängder av balkanliknande etniska konflikter kan området explodera i stort sett när som helst. Detta trots att vi hör väldigt litet i media om vad som händer här. Klare liknar situationen nu till den som rådde strax innan Första Världskriget.

Det ligger naturligtvis mycket i det Klare säger, men han låter litet väl mycket som en vänsterpolitiker när han lägger fram sin sak. Petroleum har en särställning bland råvarorna och har med ett lands ekonomiska välmåga att göra. Ur det perspektivet är det inte speciellt konstigt att stormakterna betraktar utvinningen av olja och transporten ut ur de oljeexporterande länderna som nationella säkerhetsintressen. Det samma gäller för oss-varför ska vi sticka under stol med det?

Michael Klares presentation:

Karim Jebari skriver om geopolitik från ett vänsterperspektiv:
http://politiskfilosofi.blogg.se/1203591270_sudan_folkmord_och_ol.html

En stormig måndag?

Det var ganska lugnt på världsmarknaderna i förra veckan. Federal Reserves räddningsaktioner såg ut att ha gett lindring för ögonblicket. Aktörerna på marknaden såg ut att kunna andas ut...framtill i fredags då Dow Jones-index föll med 256 punkter eller 2.3%, dollarn försvagades och oljepriset steg ytterligare. Infrastrukturbolaget General Electric föll med 15% i förra veckan och skillnaden mellan Federal Reserves styrränta och bankernas utlåningsränta, det som kallas TED-spread, steg till 1.52% i fredagens handel.

Det kommer att bli intressant att se vad som händer på måndag.

Bloomberg om fallet på Wall Street:
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087&sid=aBYam7OkbF9k&refer=home

och TED-spread:
http://www.bloomberg.com/apps/quote?ticker=.TEDSP%3AIND

Jan Kallberg skriver också om finansoron:
http://kallberg.blogs.com/jan_kallberg/

Nytt rekord?

Även om jag är medveten om att enstaka mätningar inte betyder någonting i det stora sammanhanget kan jag inte låta bli att gå in på amerikanska Energy Information Administration (EIA):s hemsida och läsa om världens oljeproduktion. De kompilerar en lista varje månad som ger en bra bild över hur mycket olja som har producerats med tre månaders fördröjning. I januari 2008 producerade världen 74,466 miljoner fat olja om dagen vilket är nytt rekord och slår det tidigare rekordet, maj 2005, med ungefär 160000 fat olja om dagen.

Siffrorna som presenteras för den senaste månaden brukar dock bli kraftigt reviderade i efterhand. Det riktigt intressanta med listan är dock att världens oljeproduktion i stort sett har varit konstant sedan 2005. Det verkar som om vi har nått en platå. Förhoppningsvis lyckas världen att ta sig ur den här platån och producera den olja som krävs för att tillgodose världens växande behov. Det skulle vara bra för oljepriset och våra industrialiserade ekonomier, men de oljeexporterande länderna har naturligtvis samtidigt inget intresse av ett lägre oljepris.

Om nu i stället platån tar slut och vi ser en brant minskning av oljeproduktionen? Ja då kommer bensinbristen som ett brev på posten, och vi vet redan hur det här kommer att gestalta sig: Långa köer till bensinmackarna, extrema priser för att ta sig till jobbet (om det överhuvudtaget finns något jobb kvar att gå till), protester mot regeringen som blir gjord till syndabock etc.

Det är bäst att spänna fast säkerhetsbältena för det kommer att bli en skakig färd.

EIA:s Excel-fil:
http://www.eia.doe.gov/ipm/t11d.xls

Tom Whipple skriver en intressant krönika i Falls Church News Press om dieselolja i USA:
http://www.fcnp.com/national_commentary/the_peak_oil_crisis_the_first_shortages_20080409.html

Falkblick skriver om Peak Oil på svenska:
http://falkblick.nu/?p=109

Liksom Beska Droppar:
http://beskt.blogspot.com/2008/03/nr-oljan-tar-slut.html

och kommunalrådet Stefan Johansson (s) i Helsingborg:
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1465&blogg=22316

Är John McCain tuff nog?

Republikanerna i USA har redan valt ut sin bästa kandidat, medan kampens fortsätter om vem som blir Demokraternas kandidat. John McCain talade om USA:s roll som ledare men även om behovet av att lyssna på andra i sitt tal om utrikespolitiken i förra veckan. McCain som är en gammal kämpe går inte med på att se sitt fädernesland gå på reträtt. Det är som om åren i Nordvietnamesiskt fängelse och episoderna av hudcancer inte går åt honom. Han hatar att dra sig tillbaka, men samtidigt är han pragmatisk nog att inse att Bush-årens unilateralism har varit skadlig. Andrew Sullivan skriver så här i The Times:

Han såg snart att den av Donald Rumsfeld ledda invasionen av Irak var en långsamt briserande katastrof av dåligt ledarskap och underlåtanden. Nästan ensam i Senaten förstod han att något hade gått fruktansvärt fel med Vita Husets moraliska kompass när det tillät samma tortyr- och förhörsmetoder som han själv en gång hade blivit utsatt för.

USA, som världens mest avancerade ekonomi, står nu inför en serie problem som kraftigt kan försvaga deras ställning i världen. Bubblan på fastighetsmarknaden håller på att punkteras, en lågkonjunktur står för dörren och skenande bensinpriser är bara några av problemen. Om oturen slår till börjar problemen att verka samtidigt med förödande konsekvenser. Kanske börjar även köer att dyka upp på bensinmackarna när det verkar som allra mörkast. Bli därför inte förvånade om han svarar med att invadera ytterligare ett oljerikt land i Mellanöstern.

Är John McCain tuff nog att leda landet igenom de här stormarna?


Andrew Sullivan i The Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/columnists/andrew_sullivan/article3688465.ece

Carl I Dagman har intressanta synpunkter:
http://carl-i-dagman.blogspot.com/2008/04/dn-vill-kasta-irak-i-frdrvet.html

Per Ahlin skriver i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=759423

Slussen

Peder Alton tar i DN ställning för en modernisering av Slussen:

Klöverbladen har gjort sitt. Det nya Slussen kommer att stå och falla med kvaliteten i varje enskild del, i nya byggnader, i den inre logistiken, i räcken och ytbehandlingar, i de partier som människor möter till vardags. Just där finns ännu alla möjligheter att driva projektet till internationell toppnivå.

Jag kan bara hålla med. Alternativet med en omstöpning av den nuvarande Slussen i modern tappning med en massa bilar kan inte betraktas som seriöst. På bloggen Slussenbiblioteket finns det intressanta förslag på hur man löser två av Stockholms stora arkitektoniska frågor år 2008; Stadsbiblioteket och Slussen. Läs, lyssna och lär.

Bort med biltrafiken från Stockholms stadskärna!

Peder Altons artikel i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2961&a=685551

Bloggen Slussenbiblioteket:
http://www.slussenbiblioteket.se/

Kreditoro, DSK och IMF

I dagens SvD läser vi en artikel som handlar om världsekonomin och den Internationella Valutafonden (IMF). Normalt är IMF:s uppgift att stabilisera växelkursmekanismerna och överse det internationella betalningssystemet, men sedan första november förra året är den franske socialisten Dominique Strauss-Kahn ordförande för organisationen. I gammal fransk tradition börjar han att svamla om finanspolitiska stimulanser så snart ekonomin går i stå. Lars-Georg Bergkvist skriver:

Dominique Strauss–Kahn förklarade redan vid Världsekonomiskt Forum i Davos i februari att alla länders överskott i statsfinanserna liksom nationer med måttliga underskott bör ha högsta beredskap för att sätta in finanspolitiska stimulanser. Det utspelet fick USA:s förre finansminister Larry Summers att utbrista:

–Detta är en historisk dag i Davos. Det är första gången vi hör en IMF–chef mana medlemsländer att öka sina budgetunderskott.

Det verkar som om DSK inte har förstått var finanskrisen ursprungligen kommer ifrån; nämligen från världens centralbanker som med sina låga styrräntor byggde upp de fastighetsbubblor som det nu har gått hål på.

Lars-Georg Bergkvist skriver om IMF:
http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_381125.e24

Johan Selander skriver om Bretton Woods samarbetet:
http://johanselander.blogspot.com/2008/03/dollar-guld-och-bretton-woods.html

Basra

Olja är inte en råvara som andra utan har en särställning bland råvarorna som handlas på de internationella marknaderna. Eftersom den både har med ett lands överlevnad och rikedom att göra är det självklart också en oerhört stark källa till konflikt. För två veckor sedan inledde den irakiska centralregeringen en offensiv mot shiamuslimska posteringar i staden Basra i södra Irak. Vad låg bakom den här offensiven? Handlade det bara om att driva ut den shiamuslimske ledaren Muqtada El-Sadr eller spelade oljan någon roll i processen?

Till en början kan det tyckas märkligt att den mestadels shiamuslimska irakiska centralledningen med Nuri El-Mailiki i spetsen vill attackera sina egna trosfränder i Basra, men oljan som konfliktkälla är viktigare än så. När Gordon Brown tillträdde som premiärminister och meddelade att de brittiska trupperna skulle börja dras tillbaka från Basra innebar det självklart att det vakuum som britterna efterlämnade sig skulle fyllas av någon annan. Denne någon var den Iran-stödde ledaren Muqtada El-Sadr som såg sin position förstärkas alltmedan de brittiska ställningarna försvagades. Eftersom Sadrs Mahdi-armé motsätter sig utländsk inblandning i den inhemska oljeproduktionen sågs de mer och mer som ett hot mot ett förenat Irak.

När USA:s vicepresident Dick Cheney nyligen besökte området lyckades han övertyga den irakiska regeringen om att de behöver oljeinkomsterna lika mycket som vi behöver oljan. En offensiv inleddes för att göra slut på Mahdi-armén och den pågick i ungefär en vecka. I en artikel i Asia Times i förra veckan skrev så den före detta indiske diplomaten MK Bhadrakumar att det var Iran som låg bakom freden mellan Iraks regering och Muqtada El-Sadrs Mahdi-armé. Enligt Bhadrakumar lyckades Iran få de bägge shiamuslimska grupperingarna att inse att de inte hade något intresse av att slåss med varandra.

Fredsuppgörelsen var naturligtvis ett bakslag för den brittisk-amerikanska koalitionens strävanden efter kontroll över Basra och oljefälten i södra Irak. Ingenting irriterar Cheney mer än när oljeintressen störs, och Basra är en strategiskt viktig knutpunkt för oljetransporterna ut ur Irak. Innan de stora oljebolagen kan investera i oljefälten måste kontroll över staden uppnås. Koalitionen är självklart väldigt medveten om att Iran har ett finger med i spelet och frågan är nu vad som blir britternas och amerikanernas motdrag. För oss som följer upptrappningen inför ett eventuellt brittiskt-amerikanskt anfall mot Iran var det här mycket intressanta händelser.

Erik van der Heeg skriver på sin Krigsblogg:
http://vanderheeg.blogspot.com/2008/03/bonaparte-till-al-maliki-har-du-sagt.html

Utrikesbloggen kommenterar i kortformat:
http://www.utrikesbloggen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=1417&Itemid=29

MK Bhadrakumar skriver i Asia Times:
http://www.atimes.com/atimes/Middle_East/JD03Ak02.html

Kaoset i Zimbabwe

Zimbabwes president, den tidigare fackföreningsledaren Robert Mugagbe, håller på att blanda bort korten för landets demokrati. Enligt Sunday Times har han också välvilligt stöd från Sydafrikas president Thabo Mbeike i den processen. I ett TT-telegram i SvD läser vi att Mugabe nyligen har bett landets valmyndighet att fördröja redovisningen av valresultatet den 29 mars.

Varför ska omvärlden sitta still och se på? Är våra demokratiska värderingar inte värda mer än så?

TT-telegrammet i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1101087.svd

RW Johnsons artikel i Sunday Times:
http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/africa/article3689991.ece

Alkohol mot marijuana

Varför dricker folk alkohol? Svaret på den frågan är väldigt enkel: -Det hjälper folk att slappna av. Problemet är att folk har svårt att kontrollera sin konsumtion. Speciellt är det här tydligt på våra breddgrader där folk tenderar att dricka starksprit. Bland alkoholforskare finns det en relativ konsensus om vid 0.55 promille är effekten på det centrala nervsystemet som högst. Då slappnar folk av som mest. Vid högre koncentrationer blir vi bara fullare och fullare och andra negativa effekter inträder på hjärnan. Alkohol är m.a.o. en otroligt stark drog.


En av fördelarna med alkohol är att det är vattenlösligt. D.v.s. att 24 timmar efter det att vi har druckit vårt sista glas alkohol så finns det inga spår kvar i kroppen. THC, den aktiva substansen i marijuana, är dock fettlösligt och bryts ner i kroppen med en halveringstid på ungefär 90 dagar. Det finns dessutom forskning som tyder på att marijuana kan leda till psykiska sjukdomar speciellt bland unga. Tittar man till statistiken så visar den däremot inte på ökande diagnoser av schizofreni även om andelen niondeklassare som uppgav att de någon gång konsumerat narkotika fördubblades under 1990-talet. Det finns också avancerad forskning som visar på godartade effekter av THC på vissa typer av lymfom och som aptithöjande medel hos AIDS-patienter och för patienter i terminala cancerfaser.


Så varför är då alkohol tillåtet medan marijuana är strängt förbjudet? Varför är opiater tillåtna som medicin medan THC inte är det? Idag är t.o.m. forskning med naturligt THC förbjudet, och de som arbetar med cannabinoidreceptorerna är hänvisade till syntetiska preparat därför att lagen säger att allt hanterande av THC är straffbart. Det här gäller även för svårt sjuka patienter. I ett ledarstick i Expressen tidigare i vintras berättade Isobel Hadley-Kamptz om en svårt MS-sjuk kvinna som hamnat i fängelse för att hon rökte marijuana. Det är helt uppåt väggarna och måste göras åt illa kvickt.


Ett japanskt pek som visar på alkoholens psykomotoriska effekter:
http://www.jstage.jst.go.jp/article/jjp/83/3/253/_pdf


En artikel i Aftonbladet som också talar om alkoholens optimala effekt:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article373308.ab


Statistisk årsbok för 2008 kapitel om Hälso och sjukvård:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2008A01_BR_21_A01BR0801.pdf


Socialstyrelsens statistikdatabas för slutenvårdsdiagnoser:
http://192.137.163.40/epcfs/FisFrameSet.asp?FHStart=ja&W=1280&H=800

Isobel Hadley-Kamptz ledare i Expressen:
http://www.expressen.se/1.1015772

Johan Simu är progressivast av alla. Han vill legalisera alla droger:
http://gronarealisten.blogg.se/1206792120_dr_rk_nnu_en_av_moral.html

Roach säger att lågkonjunkturen blir långvarig

Morgan Stanleys tidigare chefsekonom Stephen Roach är känd för sina pessimistiska bedömningar. För ganska exakt ett år sedan blev han utnämnd till chef för bolagets Asienavdelning, vilket har lett till rykten om att han helt enkelt var för obekvämt för Morgan Stanleys ledning att ha en man som Roach på chefsekonomposten. Det är intressant att ta del av hans analyser för de brukar nästan alltid slå in.

På Bloomberg News finns det i dag en intervju med Roach där han ger sin syn på den amerikanska finanskrisen. Han säger att "lågkonjunkturen som USA är inne i kommer att hålla i sig långt efter det att finanskrisen är över". Han talar också klarspråk och lägger skulden på världens centralbanker som med sina lättvindiga pengar har skapat de fastighetsbubblor som nu briserar för våra ögon.

Att återhämtningen som bäst blir anemisk är vi överrens om, men jag skulle vilja föra in ytterligare en dimension, nämligen inflation. John Williams på websidan Shadowstats håller reda på den breda pengamängden, M3, i USA och kommer fram till alarmerande slutsatser. Statistik för M3 slutade att ges ut 2006 samtidigt med att Ben Bernanke blev centralbanksordförande, och Williams säger att Federal Reserve nu trycker pengar så att de är blå i ansiktet. Pengamängden M3 ökade i januari med 16% och med den senaste tidens finansiella räddningsplaner fruktar många med mig att siffran nu är över 20%. Det här är oroande eftersom sådana ökande siffror brukar förebåda inflation, en inflation som kan bli galopperande väldigt fort.

Intervjun med Stephen Roach på Bloomberg News:
http://www.bloomberg.com/avp/avp.htm?clipSRC=mms://media2.bloomberg.com/cache/vtDkST57PZhM.asf

John Williams Shadowstats:
http://www.shadowstats.com/

David Hackett Fischers bok "The Great Wave" om inflationsvågor genom historien:
http://books.google.co.uk/books?id=o8ea33eCFQgC&printsec=frontcover&dq=inauthor:David+inauthor:Hackett+inauthor:Fischer&sig=7sUp-Pki3fhkUUhlhN8lmS2-IzY#PPA4,M1

Revolutionären Marc skriver och berättar:
http://blogg.aftonbladet.se/12547/perma/762837/

Etanol av skog

I stället för att sitta still och se på när de enorma obalanserna i dagens värld blottläggs genom sinande oljeproduktion är det bättre att se till de positiva nyheterna. I Ny Teknik står det att läsa om etanolfabriken i Örnsköldsvik, som använder cellulosa i stället för stärkelse som utgångspunkt, gjorde sin första batch i mars. Det revolutionerande med den här tekniken är att utgångsmaterialet är skogsprodukter och potentialen finns att kunna skala upp till rimliga nivåer som verkligen kan göra skillnad.

Samtidigt nås vi av rapporter att marknadspriset på ris har slagit nya rekord, men att skylla ökande spannmålspriser på etanolen är dock missriktat. Miljöministern avfärdade nyligen att etanolproduktion leder till svält, och han har naturligtvis alldeles rätt. De ökande spannmålspriserna är ett direkt resultat av ökade priser på naturgas och olja och har väldigt litet att göra med att vi kör våra bilar på etanol.

Anledningen till att etanol från stärkelse är en dålig lösning är i stället att energiutbytet är nästan noll. D.v.s. att EROEI, definierat som energin som man får ut på varje investerad energienhet, är väldigt låg. I praktiken betyder det här att även om folk kör omkring med etanol i sina bilar så bränner de likväl en motsvarande mängd bensin (eller naturgas) någon annanstans. Därför måste vi fortsätta att leta efter alternativ.

Artikeln i Ny Teknik om etanolfabriken i Örnsköldsvik:
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article35252.ece?stjarna=1

Telegram på Bloomberg som talar om att rispriset har satt nya rekord:
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601087&sid=aBPFBEmOgnh8&refer=worldwide

Miljöministern intervjuas i Ny Teknik:
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article69807.ece

Kättaren tror inte på någon:
http://klimathot-gameover.blogspot.com/2008/03/etanol-svlt-och-nedlagd-matproduktion.html

Kina etc.

Ni får ursäkta längden på det här inlägget, men jag kommer tillbaka i morgon. Om ni vill ha något matnyttigt att läsa till dess så spana in Charles Hugh Smiths blogginlägg om Kina. Är det bara jag som läser in en god portion skadeglädje i det han skriver?

En annan läsvärd artikel om Kina kommer från The Daily Telegraph:s Peking korrespondent Richard Spencer. Han skriver China Development Bank (CDB) har fått regimens tillåtelse att investera utomlands. De har både möjlighet och pengar att spela i den högsta divisionen när det gäller investeringar. Kanske blir nästa Vin & Sprit sålt till Kina.

Kolla också in Leo Sundbergs blogginlägg om Kina och Peak Oil. Han har inte rätt i allt, men det är likväl läsvärt.

Charles Hugh Smith:s blogginlägg:
http://www.oftwominds.com/blogapr08/china4-08.html

Om China Development Bank står det i The Daily Telegraph:
http://www.telegraph.co.uk/money/main.jhtml?xml=/money/2008/04/01/cccdb101.xml&page=1

Leo Sundberg skriver:
http://leosundberg.blogspot.com/2008/03/stagflationsrisk.html

Lika som bär

Jenny Nordberg observerar:

När jag fördjupade mig i AP:s bildarkiv för att studera detaljerna på Carla Brunis aftonklänning blev det också väldigt tydligt varför Frankrike förtjänar sin plats i FN:s säkerhetsråd; denna ickeperfekta klubb. För att det finns få länder i världen som är självsäkra nog att ha en helt egen stil, utan minsta lust att härma någon av dem som dominerar. Det kanske är precis vad vi behöver.

Alla skillnader till trots så är fransmän och amerikaner ju väldigt lika. Som två sidor av samma mynt. Individuell frihet och levande historiska referenser till perioder av social revolt är kännetecknande för bägge två. Det är därför jag tror att västvärldens värden främst kommer att bevaras där när vi nu står på tröskeln till vår nya värld av oljebrist. Amerika som ett fallet imperium och Frankrike som ett som aldrig blev.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1068097.svd

Lägg skulden där den hör hemma!

Vad blir resultatet när folk inte längre varken har råd eller möjlighet att försörja sina familjer i skuggan av skenande mat- och bränslepriser? Kommer folk att ta dessa motgångar med jämnmod eller ser vi början på en social revolt? Jag ser redan tecken på att det inte kommer att sluta väl. Bolånekrisen i USA kan ses som en lugn bris inför det som komma skall och dess offer vänder sig redan till domstol för att dra bankerna inför rätta. Om detta skriver Daniel Kederstedt i Svenska Dagbladet:

Vad ärendena handlar om att är att människor, oftast låginkomsttagare med såväl dålig ekonomisk bakgrund som kunskap, anser sig ha blivit lurade att ta lån vars ­utformning de inte anser sig ha blivit informerade om.

Nu är det så klart lätt att skylla på bankerna eftersom det är de som har lånat ut pengarna, men bankerna är verksamma i en marknadsekonomi som även i en värld av sinande oljeproduktion måste tjäna pengar för att överleva. Marknadsekonomi är fortfarande det bästa sättet att organisera en ekonomi. Lägg därför skulden där den hör hemma. Skyldiga är centralbankscheferna världen över som med lågräntepolitik har skapat det låneklimat som har lett till den nuvarande bubblan.

Daniel Kederstedts artikel i SvD:
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_360173.e24

Gun Svensson kommenterar också:
http://farmorgun.blogspot.com/2008/03/lxan-frn-30-talet-r-glmd.html