Bryt mer uran i Norrland! (forts.)

Johan Sisu på Grönarealisten har skrivit till journalisterna på Uppdrag granskning och korrespondensen är väl värd att läsa:

http://gronarealisten.blogg.se/1196340048_mail_till_uppdrag_gra.html

Debattartikel?

Jag håller med Dick Erixon om att nivån på dagens Brännpunktsinlägg i SvD är för lågt.

http://www.erixon.com/2/blogg071202.htm#30

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_644817.svd

Israel och Palestina

Det Palestinsk-Israeliska toppmötet i Annapolis har avslutats med ett löfte om fortsatta förhandlingar på basis av en tvåstatslösning för Israel och Palestina. De svenska kommentarerna om och i kring toppmötet har i vanlig ordning kännetecknats av en enorm självgodhet. Det är som om de svenska debattörerna på allvar tror att någon i världen bryr sig om vad de har att säga. Detta är olyckligt och flyttar fokus från en objektiv rapportering till ett massa tyckande. Att detta tyckande ofta är direkt Israelfientligt gör inte saken bättre.

Angående den här konflikten så låt oss konstatera följande:

1/. Israel är ett litet demokratiskt land som är omgivet av flera stora och ofta blodiga diktaturer.

2/. Konflikten rör ett relativt begränsat territoriellt område.

3/. Det finns en stor intern opposition i Israel mot den förda politiken.

4/. De Palestinska områdena är tudelade i Västbanken och Gaza-remsan. På Västbanken styr Fatah-rörelsen och i Gaza styr organisationen Hamas. Hamas erkänner inte Israels rätt att existera.

Ovanstående är objektivt, och mina egna åsikter är som följer:

När svenska debattörer och bloggare börjar hänvisa till att Hamas också borde få sin röst hörd i förhandlingarna med Israelerna med hänvisning till att de är demokratiskt valda är det min bestämda uppfattning att det är omöjligt att ta de här människorna till förhandlingsbordet. Så länge de skickar terrorbomber in på Israeliskt territorium och inte ens erkänner Israels rätt att existera så undrar jag vad för resultat som kommer att komma ut.

En av de bästa svenska kolumnisterna är enligt mig Per T. Ohlsson i Sydsvenskan. Han skriver så här i sin senaste krönika:

Rimligen påverkar attityder av det slaget synen på Israel i Europa, där landet ofta placeras i en ondskefull klass för sig. Israel begår övergrepp och skall kritiseras för det. Men proportionerna saknas. Hundratusentals döda i Darfur. Politiskt orsakad massvält i Nordkorea. Terror och misär i Zimbabwe. Allt förbleknar när Israel griper till vapen.

Det är det hög tid att sluta utmåla Israel som den stora Satan och börja diskutera Palestinafrågan litet mindre bombastiskt.

Michael Winiarskis artikel i DN:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=719871


Per T. Ohlssons krönika i Sydsvenskan:

http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article282296.ece

Visdomsord

Jag bryr mig inte om vad folk säger att de har för religion. Låt det kan vara kristendom, buddhism, judaism eller islam. Det spelar ingen roll. Guden de alla tillber heter Petroleum.

Hänvisning: Matt Savinar

Kina kontra västvärlden...

Att spänningarna mellan Kina och USA blir allt starkare är tydligt utifrån den här rapporten från Bloomberg. Tydligen hade två amerikanska minsvepare blivit nekade att komma in till Hong Kong vid dåligt väder. Rapporten:

http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601080&sid=aaySDHyRWwxE&refer=asia

Bryt mer uran i Norrland!

Gårdagens Uppdrag granskning på SVT handlade om miljöpåverkan av den uranbrytning som förekommer i Australien och som sedan exporteras till Sverige. Journalisterna i inslaget hävdar att restprodukter från uranbrytningen påverkar grundvattnet och den omkringliggande miljön på ett avsevärt sett. Med hänvisning till en dubiös sociologisk rapport för AIATSIS, det australiensiska rådet för studier av urinvånare, hävdade journalisterna vidare att cancerincidensen bland de som har druckit av grundvattnet är 90% högre än i kontrollgruppen. Här nöjer jag mig att konstatera att det finns goda skäl att ifrågasätta den vetenskapliga metodiken i rapporten, och att fler oberoende studier är nödvändiga för att få exakt klarhet i hur det egentligen ligger till.

Baserad på denna i och för sig undermåliga rapport gick journalisterna vidare och började tala om den svenska dubbelmoralen när det gäller uranbrytning och samtidig ökad effekt på de svenska kärnkraftverken. Här får jag säga att de var en poäng på spåren om än från en annan utgångspunkt. Journalisten i reportaget, Johan Zachrisson Winberg, intervjuade ett flertal kommunpolitiker som alla var motståndare till uranbrytning i den egna kommunen. Detta är den svenska versionen av det berömda NIMBY fenomenet (Not In My BackYard), som är så olyckligt. Det är väl alldeles självklart att kärnkraft inte kan vara någon permanent lösning, men som övergång till ett samhälle som bygger på förnyelsebara energikällor är det oundgängligt. Att köpa dyr uran utomlands är inte önskvärt och därför bör Sverige bryta det uran som finns i Norrland. I valet mellan att förstöra några fjäll där ingen bor och att frysa om vintern kommer att bli väldigt lätt mycket snarare än vi tror.

Uppdrag granskning från igår på webben:

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=984098

Gloom and doom...

Två intervjuer för oss "Peak Oil"-nördar har nyligen blivit tillgängliga på nätet. Den första är från Public Service radion NPR i USA och har en diskussion med en av "Peak Oil" rörelsens främsta företrädare, Matt Simmons. Han talar om "Peak Oil" som ett reellt hot som med stor sannolikhet kommer att överträffa den globala uppvärmingen som världens huvudvärk långt tidigare än folk i allmänhet tror. Han är dock pessimist när det gäller motåtgårder som han inte tror på allvar kommer att implementeras innan vi ser långa köer vid bensinmackarna och handeldvapen tas fram ur handsfacken.

En annan är från den Holländska radion och är med Michael Klare som är konfliktforskare vid Amherst Universitetet i New Hampshire, USA. Han talar om petroleum, inte bara som en energikälla, men också som strategisk produkt och källa till konflikt. Sanningen är den att olja har med ett lands överlevnad och ekonomiska vällevnad att göra. Så den som kontrollerar flödet av olja har en enorm makt i världen och han tillämpar det här resonemanget på USA:s roll i Persiska viken. Klares bok "Blood and Oil" är väl värd att läsa, och hör nästan till grundkursen till studier om petroleums roll i geopolitiken.


Matt Simmons på NPR:
http://wamu.org/programs/dr/07/11/26.php#18055

Michael Klare på Holländska radion:
http://download.omroep.nl/rnw/smac/cms/earthbeat_en_071122_44_1kHz.mp3

Hans bok "Blood and Oil":
http://www.amazon.com/Blood-Oil-Consequences-Dependency-Petroleum/dp/0805079386/ref=pd_bbs_1?ie=UTF8&s=books&qid=1196244545&sr=8-1

Min egen version av upptrappningen i Iran:
http://reflexions-of-red.blogspot.com/2007_10_01_archive.html

Vad är det här?

Att många muslimer världen över är obalanserade är inget nytt, men det här tar nog priset:

http://edition.cnn.com/2007/WORLD/africa/11/27/sudan.bears/index.html

Det bästa med Stockholm...

...är solskenet! Eller hur?

Europa kontra Kina

Jane Macartney skriver i dagens upplaga av The Times om de motsättningar som finns mellan Europeiska Kommissionen och Kina inför de toppmöten som EU och Kina skall hålla idag och i morgon i Peking. EU:s brittiske handelskommisionär Peter Mandelson framhöll igår att en stor majoritet av de farliga varor och piratkopior som kommer till EU är producerade i Kina, och svaret från Kinas biträdande Premiärminister Wu Yi lät inte vänta på sig: "Jag är extremt missnöjd", fräste Wu Yi efter Mandelsons tal.

Den här lilla kontroversen illustrerar tydligt den begynnande irritationen som västerländska politiker, tjänstemän och i viss mån även journalister har med Kina. James Fallows, The Atlantic Monthlys lysande reporter, bor numera i Peking och att läsa hans blogg är en sällsam upplevelse. Även om han aldrig skulle drömma om att racka ned på Kina i sina artiklar får sig läsaren en delvis annan historia till livs i bloggen. Här lyser hans irritation med kinesisk mentalitet och förd politik igenom på ett helt annat sätt. Många andra med personliga erfarenheter av kinesiska chefer har berättat för mig att det svåraste med att jobba med kineser har varit att säga ja till allt det som chefen säger. Detta ligger dock i den kinesiska mentaliteten och en etniskt kinesisk man eller kvinna skulle aldrig drömma om att ifrågasätta någonting inför chefen. På detta vis påminner japansk och kinesisk mentalitet mycket om varandra. Om sina öden och äventyr i ett japanskt företag berättar Amélie Nothomb träffsäkert i boken "Stupeurs et tremblements".

Kina förändras dock väldigt fort och det är en stor mentalitetsskillnad på de människor som växte upp under Kulturrevolutionen jämfört med dem som blev födda tio år senare. Medan den äldre generationen har känt av de extremt svåra förhållandena som rådde under Kulturrevolutionen ser på arbete som sin enda frälsning har den nyare generationen ett mera avspänt förhållande till arbete. Detta betyder dock inte att de skulle vara mindre våldsamma. Tvärsom, Kinas nya självsäkerhet även på det militära planet blev tydligt demonstrerad för ett par veckor sedan under en amerikansk flottövning i kinesiska sjön då en kinesisk U-båt plötsligt dök upp på klart avfyrningsavstånd från ett amerikanskt hangarfartyg.

I en värld med sinande naturresurser kommer spänningarna mellan världens stora bara att öka. Det är kanske i dagsläget otänkbart med ett fullskaligt krig mellan Västvärlden och Kina, men det här kan ändra sig väldigt fort. Både bland Européer och Amerikaner ser vi redan nu tecken på att tålamodet med Kina börjar ta slut. Hur förhållandet kommer att gestalta sig i en värld som har kommit betydligt längre ned längs Hubberts kurva är väldigt svårt att förutse.


Jane Macartneys artikel i Times:

http://business.timesonline.co.uk/tol/business/industry_sectors/consumer_goods/article2950687.ece

James Fallows blogg:

http://jamesfallows.theatlantic.com/

Amélie Nothombs "Stupeurs et tremblements":

http://www.amazon.fr/Stupeur-Tremblements-Am%C3%A9lie-Nothomb/dp/2253150711/ref=pd_bbs_sr_2?ie=UTF8&s=books&qid=1196153240&sr=8-2

Matthew Hickleys rapport i Daily Mail:

http://www.dailymail.co.uk/pages/live/articles/news/worldnews.html?in_article_id=492804&in_page_id=1811

Primärvalen i USA

Debatten kring vem som kommer att bli sitt partis respektive kandidat i Presidentvalet i USA om knappt ett år börjar nu tilldra sig mitt intresse. Frågan har fram till nu varit alltför abstrakt, alltför osäker och långt in i framtiden för att verkligen bli intressant. Bland svenska debattörer har det dessutom uppstått en olycklig konsensus om att amerikanerna generellt sett är missnöjda med George W. Bush som President och den förda republikanska politiken i allmänhet och inget hellre vill än att ha en demokratisk president, och att detta med stor sannolikhet skulle bli Hillary Clinton.

Att detta tänkande får betraktas som ett önsketänkande blir väldigt tydligt när jag läser Dick Erixons vassa bloggkommentarer. Han säger bl. a. att den Republikanske kandidaten Rudy Giuliani i flera delstater leder över Hillary Clinton, och att det är alltför tidigt att räkna ut republikanerna så här ett år före presidentvalet. Kriget i Irak och den dåligt skötta ockupationspolitiken har naturligtvis försvagat den sittande Presidenten, men det är att komma till förhastade slutsatser att säga att amerikanerna skulle vara emot kriget. Det de inte gillar är att förlora. Giuliani står inte för någon radikalt annorlunda politik än George W. Bush utom i några i USA ganska kontroversiella frågor som samkönade äktenskap och aborter. Därför tror jag inte att en potentiell republikansk Presidentkandidat Giuliani skall räknas bort utan ses som ett reellt hot mot den Demokratiska motsvarigheten.

Sedan är problemet med Hillary Clinton i första hand att hon polariserar den demokratiska väljarkåren alltför mycket. Jag förstår att detta är svårt för européer att ta till sig, men då glömmer vi bort den roll hennes makes utomäktenskapliga affärer i Vita Huset har spelat. Anledningen till att hon har problem i väljarkåren är att hon helt enkelt inte lämnade sin make när den här historien utspelade sig. DN:s Per Ahlin lyfter även fram ett annat problem och det är att hon faktiskt som Senator röstade för en invasion av Irak 2003. Hennes ståndpunkter kommer säkerligen användas mot henne som att vara lika velande som John Kerrys 2004. Hur hon samtidigt skall dra hem merparten av de amerikanska trupperna från Irak, samtidigt som hon vill ha kvar de Amerikanska baserna i landet, och sen också ta i med hårdhandskarna med Iran, är det ingen som vet.

Dessutom är hon långt ifrån självskriven som demokratisk kandidat. Både John Edwards och Barack Obama har ett starkt stöd i flera viktiga delstater. Det är lätt att glömma hur luften gick ur Howard Deans kandidatur efter de inledande primärvalen 2004. Jag måste säga att jag gillar Barack Obama, och ännu mer så efter att ha läst Andrew Sullivans artikel om honom i decemberutgåvan av The Atlantic Monthly. Emot honom lyfts ofta hans relativa oerfarenhet fram och kommentatorerna undrar hur denne relativt unge Senator ska kunna leda landet. Som motargument drar Sullivan fram hans ansikte. Hans far var en afrikansk-amerikan som hade vuxit upp i Indonesien och på Hawaii, och Obama har betydligt större möjligheter att leda ett enat land än en polariserande Hillary Clinton. Han har dessutom talat om att det inte finns något blått och rött amerika utan bara ett Förenta Staterna, och han var tydlig motståndare till kriget i Irak redan innan invasionen. I mitt tycke är han den som är bäst lämpad att leda USA.

Per Ahlins artikel i DN i förra veckan:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=717647

Andrew Sullivans artikel i The Atlantic Monthly:

http://www.theatlantic.com/doc/200712/obama

Dick Erixons blogginlägg:

http://www.erixon.com/2/blogg071104.htm#17

Globalisering och ekonomisk utveckling

Att det finns en motsättning inom det Moderata Samlingspartiet mellan å ena sidan de Nya Moderaterna ledda av Statsminister Fredrik Reinfeldt och den s.k. Timbrohögern företrädd av Socialborgarrådet i Stockholm Ulf Kristersson är väl knappast någon nyhet. En hastig blick på Moderaternas centrala organisation i slutet på november 2007 ger vid handen att det är förnyarna i de Nya Moderaterna som har vunnit kampen om ledarplatserna i partiet. Med detta sagt är det ändå för tidigt att räkna ut Timbrosidan som propagerar för en betydligt mer liberal politik än vad de nya moderaterna gör. I dagens SvD skriver en av deras mest framträdande tänkare Johan Norberg en debattartikel om några av hans favoritämnen nämligen globalisering och kapitalism. Norberg skrev boken "Till världskapitalismens försvar" 2001 där han förde ett likande resonemang om att globalisering och kapitalism är med till att förbättra förhållandena i tredje världen.

Ungefär samma sak säger Per Gudmundson när han recenserar Gregory Clarks "A farewell to alms: A brief economic history of the world" på SvD:s ledarblogg. Clarkes resonemang går ut på att det krävs en både dynamisk och stabil politik för att skapa en industriell revolution och han tar som exempel industrialiseringen av England på 1800-talet. När den industriella revolutionen väl har tagit fart är den i stort sett självgående och förmedlar i evighet välstånd till fattiga medborgare. Resonemangen bygger på klassisk ekonomisk teori om att tillbud och efterfrågan är centrala i en marknadsekonomi, men kan inte längre appliceras på en värld med sinande energiresurser, "Post Peak Oil". Känslan av att både Gudmundson och Norberg försöker sig på att uppfinna ägget för att få fram en höna äter sig på.

Den industrialisering som vi har sett från mitten av 1800-talet och fram till våra dagar var först driven av kol för att sedan från 1940-talet och framåt succesivt gå över till olja och naturgas. En stor del av den reduktion i fattigdom som Norberg talar om ett direkt resultat av ökat utnyttjande av petroleumprodukter, något som naturligtvis har varit efterfrågansstyrt. Anledningen till att olja är så bra på att reducera fattigdom är den oerhörda energitäthet som finns i petroleum och att det är det enda energislaget som vi känner till som kan transporteras. Så mycket som 97% av alla jordens transporter drivs av petroleumbaserade produkter, och vad värre är, utan moderna konstgödsel som i väldigt hög grad är utvunna ur naturgas har vi inte en ärlig chans att kunna föda de 6,6 miljarder människor här på jorden. Malthus profetior har inte slagit in än av den enkla anledningen att vi idag har ökat bärförmågan (eng. carrying capacity) på åkrarna flerfaldigt med hjälp av just konstgödsel.

Så vad kommer då att hända när utbudet av petroleum och naturgas oundvikligen börjar sina? Själv tror jag starkt på marknaden och att marknaden har en inneboende kraft att lösa väldigt många problem här på jorden, men problemen med Peak Oil är inget marknaden har en ärlig chans att klara av. Enligt Robert Hirsch, som var huvudförfattare till en rapport på beställning USA:s energidepartement: "Peaking of world oil production: Impact, mitigation & risk management" från 2005, har "världen inte sett ett problem av detta omfång tidigare". På grund av den enorma tröghet som finns i systemet tar det uppemot 20 år med massiva motåtgärder för att ställa om hela infrastrukturen för att klara transportsektorn från oljebrist. I dagsläget, med ett oljepris på nästan 100$, och en väldigt ansträngd utbud/efterfrågan-situation, är vi bara ett par välplanerade terrorattentat på några centrala oljeknutpunkter bort från att ha den värsta oljekris världen har sett. I ljuset av detta står sig Norbergs och Gudmundsons hypoteser om att om bara efterfrågan finns så kommer utbudet också att finnas tämligen slätt.

I veckan var Richard Heinberg inbjuden att tala på "The Soil Association" i London för att hålla ett föredrag om precis de här sakerna. Heinberg är en smula kontroversiell eftersom han har ställt sig bakom några av de konspirationsteorier som finns omkring terrorattackerna den elfte september, men hans budskap är ändå klart: "Världen måste snabbt ställa in sig på att trappa ned på sin energianvändning om vi vill undvika en katastrof". Jag undrar vad de fattiga människorna i Afrika och Sydostasien har att säga om det.

Johan Norbergs debattartikel i SvD:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_627233.svd

och hans bok i pdf-format:

http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175664917.pdf

Inlägget på Per Gudmundsons blog:

http://gudmundson.blogspot.com/2007/11/rets-film-ges-ny-betydelse.html

och på SvD:s ledarblog:

http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=5406

Gregory Clarks "A farewell to alms":

http://www.amazon.com/Farewell-Alms-Economic-History-Princeton/dp/0691121354/ref=pd_bbs_sr_1?ie=UTF8&s=books&qid=1195984389&sr=8-1

Rapporten "Peaking of world oil production: Impacts, mitigation & risk management"

http://www.netl.doe.gov/publications/others/pdf/Oil_Peaking_NETL.pdf

Artikel The Daily Telegraph om Richard Heinbergs föreläsning på :

http://www.telegraph.co.uk/earth/main.jhtml?xml=/earth/2007/11/22/eaoil122.xml

Artikel i det senaste numret av Time Magazine om oss "Peak Oilers":

http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1686824,00.html

Regionala skillnader

SvD:s ledarskribent Per Gudmundson skriver i dagens upplaga initierat om den nya danska regeringen. Svensk debatt ofta speglas normalt av ett enormt navelskådande. Eftersom debattörerna generellt inte alls är intresserade av vad som händer utanför landets gränser så ser jag den här utvecklingen, att det äntligen finns ett större intresse för grannländerna, som väldigt positiv. I stor utsträckning handlar det naturligtvis om de personer som styr ledarredaktionerna runt om i landet har fått upp ögonen, och i det här sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att SvD:s politiske chefredaktör PJ Anders Linder har ett förflutet i södra Sverige.

Ett annat skäl till det nymornade intresset för danska förhållanden måste också tillskrivas Öresundsbron och upptäckten om att Öresundsområdet faktiskt är en tillväxtregion. Regionen leder tillväxtligan 2007 med en tillväxt av BRP (Brutto Regional Produkt) på hela 4,5%. Mälardalen hamnar i sammanhanget på efterkälken med en BRP ökning på endast 3,0%. Nu handlar det i och för sig mycket om stora infrastruktursatsningar bl. a. på Citytunneln i Malmö, men dessa kan inte ensamma förklara den nymornade i optimismen i regionen. Vi som bodde i Skåne på 1980-talet ser tydligt att den deprimerade stämning som då fanns i regionen numera är som bortblåst.

Ett tredje skäl till att Svenskarna numera intresserar sig en aning mer för omvärlden är självklart att vi är medlemmar i EU. Uppfattningen av Sverige som ett litet exportberoende land i Europas utkant har äntligen börjat sippra in i det kollektiva medvetandet. Vi har mycket mer gemensamt med andra människor i Europa och hör samman med dem på ett helt annat sätt än vad vi gjorde när Sverige inte var medlemmar. Modern teknologi är naturligtvis också ett stort hjälpmedel när det gäller att hålla kontakten med vänner från andra länder.

I det här sammanhanget är det på sin plats med ett litet upprop: Kom igen, Stockholm. Låt inte Skåningarna springa ifrån er. Eller som SvD:s eminente Brysselkorrespondent lite provokativt uttryckte det i en kolumn: Stockholm är som en kosmopolitisk avkrok i Europas utkant. Låt det nu inte bli till en kosmopolitisk ändtarm också.

Gudmundsons ledare i pdf-format:

http://wwwc.svd.se/prenumerera/pdf_index.asp?nav=ledaren

Lars-Georg Bergkvists krönika om regional tillväxt i Sverige:

http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_95187.e24

Terror och Saudiarabien

Ett litet telegram på CNN fick mig i veckan att sätta kaffet i vrångstrupen. En brand i en pipeline i Saudiarabien hade dödat 40 arbetare varav 34 utländska. Enligt Saudi Aramco som utvinner nästan all olja i Saudiarabien hade branden uppstått vid "underhållsarbeten av rörledningen".

En kort tillbakablick på tidigare händelser i Saudiarabien gör det tydligt varför jag är orolig. Al Qaedas ledare Usama Bin Laden gick i December 2004 för första gången ut och uppmuntrade attacker på Saudisk oljeinfrastruktur. I februari 2006 utsattes oljeraffinaderiet Abqaiq för en misslyckad terrorattack. Enligt de knapphändiga uppgifter som kom ut från Saudi Aramco i efterhand hade det rört sig om en bil fullastad med sprängmedel som hade varit ytterst nära att skapa enorm förödelse, med skyhöga oljepriser som resultat.

Enligt Robert Baer som är en gammal CIA agent, är USA:s största fiende i Mellanöstern varken Iran eller Irak utan Saudiarabien. I boken "Sleeping with the devil" beskriver ett komplicerat förhållande mellan ett genomkorrupt kungahus och ett USA som likt en missbrukare bara vill ha mer och mer petroleum. Kungahuset i Saudi Arabien består redan nu av ungefär 30000 medlemmar och dess fortlevnad kan inte garanteras när nu en ny generation prinsar knackar på dörren och vill ha liknande rättigheter som sina fäder. Baer skriver vidare om enorma pengatransfereringar från medlemmar av kungahuset till terrororganisationer som Al Qaeda.

Nu tror jag inte att den Saudiska kungafamiljen i dagsläget är med till att finansiera terrorism som går ut över deras eget guldägg, inkomsterna från fossila bränslen. Vem vet däremot vad som kan hända i en värld på andra sidan "Peak Oil"? När dollarn är på väg ner i ett stort svart hål och Saudiarabien börjar bli oroad över betalningarna för sitt svarta guld finns det säkert krafter inom kungahuset som vill ta till drastiska åtgärder. Kanske var det en försmak på detta som vi såg i östra Saudiarabien i tisdags?

CNN:s rapport:

http://edition.cnn.com/2007/WORLD/meast/11/21/pipeline.deaths/index.html

Robert Baers artikel i The Atlantic:

http://www.theatlantic.com/doc/200305/baer

Och Baers bok på Amazon:

http://www.amazon.com/Sleeping-Devil-Washington-Saudi-Crude/dp/1400052688/ref=pd_sim_b_title_1

Rapporter på The Oil Drum:

http://www.theoildrum.com/story/2006/2/24/11925/2060

AP:s rapportering på Peak Energy:

http://peakenergy.blogspot.com/2006_02_01_archive.html

Fängelse?

Sydsvenska Dagbladet hänvisar i sin webupplaga till ett TT telegram om en 30-årig lärare på en högstadieskola på Lidingö utanför Stockholm som dömts av Tingsrätten till 6 månaders fängelse för sexuellt utnyttjande av minderårig. Mannen hade haft sex med en 14-årig flicka i skolsalen.

Nu kan man tycka vad man vill om ett sådant beteende, men är det verkligen rimligt att dömas till fängelse för att ha haft sex med en 14-åring?

Notisen i Sydsvenskan:
http://sydsvenskan.se/sverige/article281634.ece

Samarbeta mer med sd! (forts.)

Det blev något mek med länkarna i Firefox. Jag uppdaterar i Explorer:

Artikeln i DN:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=717329

Gudmundsons blogginlägg:

http://gudmundson.blogspot.com/2007_08_01_archive.html

Samarbeta mer med sd!

I gårdagens DN står att läsa att den Moderatledda kommunstyrelsen i Karlskrona har frångått sina principer om att inte lita på stöd från sd ifråga om nedläggning av en skola. Detta har lett till hetlevrade angrepp från Statsminister Reinfeldt som hävdar att Partistyrelsen har tagit fram ett dokument där det framgår att under inga omständigheter ska Moderater styra med stöd av Sverigedemokraterna.

Här är jag benägen att hålla med kommunpolitikerna som säger att det är för att rädda en skola som man gör detta och därmed inte strider mot uppgörelsen. "Vi vill inte bedriva sossepolitik", säger det moderata kommunalrådet K-G Svenson, "och det är därför jag har gjort den här uppgörelsen med sd".

Mannen har helt rätt tycker jag. Ska flera års sossepolitik vädras ut så krävs det nya lösningar, och i det läget kan man inte säga nej ens till stöd från sd. Kommunpolitik handlar ändå mest om personpolitik och att i sådant läge stoppa ner huvudet i sanden bara för att partiet har en annan åsikt i flyktingfrågan är helt snett. Därför håller jag med Gudmundson som på sin blogg har öppnat för möjligheten att samarbeta med sd.

Artikeln i DN:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=717329

Gudmundsons blogginlägg:
http://gudmundson.blogspot.com/2007_08_01_archive.html

Infrastruktur i Stockholm

Claes Arvidsson skriver i dagens SvD om satsningarna, eller snarare avsaknaden därav, på infrastruktur i Stockholmsområdet. Det är intressant att läsa Arvidssons krönikor eftersom han har ett klassiskt Stockholmsperspektiv. Det är litet grand som att läsa en högtravande stadsbo som är övertygad om att det som händer utanför tullarna är inte värt att rapportera om. Som om världen skulle ta slut vid Skanstull.

Greppet gör att han ibland går gruvligt fel. Bland annat har han länge varit motståndare av byggnad av Citybanan och har föreslagit förarlösa transittåg mellan Södra station och Tomteboda i stället. Jag håller med Arvidsson om att Citybanan inte behövs och att man för de miljarder som bygget kostar skulle kunna bygga mycket annan rälsbunden infrastruktur på andra ställen i länet. Problemet är att den smala inkörssträckan intill Centralstationen norrut och söderut inte tillåter större trafik med nuvarande signalsystem. Här kommer ett meddelande till Arvidsson, Stockholmspolitiker och medlemmar av regeringen: Det finns idag avancerade signalsystem som tillåter betydligt högre frekvens på befintliga spår. För oss som har väntat på pendeltåget på Karlbergs station vet att väntetiden mellan tågen är minst 1 minut. Med ett välfungerande signalsystem skulle man kunna trycka in betydligt fler tåg på den tiden.

Tyvärr har regeringen redan gett klartecken till utbyggnaden och numera är det för sent att väcka debatt. Så innan du börjar skriva om flummiga förslag som inte bär någon vart så öppna ögonen Arvidsson. Världen är på väg att springa ifrån dig oavsett om du bor i Stockholm eller inte!

Claes Arvidssons ledarinlägg:

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_613697.svd

Globalisering? (forts.)

Här är två länkar till relaterade artiklar i ämnet. Den första är en debattartikel i DN om globalisering och den andra är en förstasidesartikel i gårdagens Wall Street Journal:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=716699

http://online.wsj.com/article/SB119543677899797558.html?mod=googlenews_wsj

Globalisering?

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) presenterade igår skriften "Svensk välfärd och globala marknader" där de ställer sig frågan om hur den svenska välfärden kommer att klara den ökande globaliseringen. Bland de frågor som diskuteras är om vi i framtiden kommer att kunna finansiera vår stora offentliga sektor, om den svenska arbetsmarknadsmodellen kommer att kunna bestå i en alltmer globaliserad värld och om det finns vinnare och förlorare i globaliseringsprocessen.

Huvudförfattare till rapporten är Docent Karolina Ekholm som enligt alla mätbara mått borde vara förhållandevis intelligent. Därför är det sorgligt att se att så mycket energi läggs på dimridåer som inte har någon framtid. Jag vill ödmjukt upplysa Ekholm et al. om att för att globaliseringen skall vara funktionell krävs det två saker: Billig energi och relativ världsfred. Om endera faktor från ekvationen tas bort så blir resultatet: Ingen globalisering. Eftersom oljan i ett fem-tio års perspektiv kommer att bli så pass dyr att medelklassen inte har råd med den mer så är det högst osäkert hur många skor och brödrostar världen kommer att köpa från Kina och Indien. Kinas och Indiens problem kommer istället att bli hur man skall klara av att föda sina enorma befolkningar. Kanske kommer de i det perspektivet att förvandla hela sina industriella baser till stillsamma tebjudningar, men det tror jag inte. Jag tror nämligen att de kommer att bli fullständigt tokiga och i en sådan värld är det svårt att förutse exakt vem deras aggressioner kommer att gå ut över.

Leif Petersens artikel i SvD (sidan 8 i dagens tidning):

http://www.e24.se/tjansterverktyg/tjanster/naringslivsompdf/

Ekholm, Andersson, Bigsten och Vlachos rapport:

http://www.sns.se/zino.aspx?ProductID=792

Acknowledgement: James Howard Kunstler

http://www.kunstler.com/mags_diary16.html (scrolla ned till den tjugotredje januari 2006).

Intervju med Professor Kjell Aleklett

För oss som har träffat Professor Kjell Aleklett på ASPO vet att det är en väldigt beskedlig man. Han vill inte framstå som bättre vetande än någon annan, utom kanske just i sina egna forskningsområden som rör så disparata saker som kosmisk fysik och världens oljereserver. I den smått begynnande debatten i Sverige framstår han som en man som talar stillsamt med förnuftets röst i en värld av högljudda åsiktsmakare.

I dagens Svenska Dagbladet finns en intervju med Kjell Aleklett, och här igen trummade han lågmält in sitt meddelande: Att världen vid ett givet tillfälle kommer att nå ett maximum i sin oljeproduktion, Peak Oil, för att sedan gå in i en terminal fas av ständigt minskad oljeproduktion. Här kommer det inte att spela någon roll hur mycket världens olika länder borrar efter olja de kommer ändå inte att kunna öka produktionen.

Det finns naturligtvis websidor som tar upp den här problematiken på ett mycket mer dramatiskt sätt. En websida talar exempelvis om att "ta hand om verkligheten innan verkligheten tar hand om dig", men jag tror att sådana tilltag gör mer skada än nytta. Domedagsprofetiorna blir i slutänden självuppfyllande i en tid då vi verkligen behöver fokusera på möjligheterna och alternativen som den nya tekniken innebär. Problemen riskerar att bli stora nog ändå.

ASPO:s hemsida:

http://www.peakoil.net/

Björn Lindahls artikel i SvD:

http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_99909.e24

Matt Savinars "Life After The Oil Crash":

http://www.lifeaftertheoilcrash.net/Index.html

Opinionssiffror

I SIFOs väljarbarometer som presenteras i dag fortsätter regeringen sin kräftgång i opinionen. Oppositionen får 54,4 % mot 41,2 % för alliansregeringen. Regeringen och framför allt De Nya Moderaternas fumlande med regeringsmakten med tillhörande medierapporter lyfts fram som orsaker till detta, men det som också ofta hörs är att oppositionen är ovanligt blek. De behöver inte göra så mycket eftersom de ändå har medvind i opinionen. Det är dock alltför tidigt för att dra några växlar inför valet 2010. Då är jag säker på att regeringen och alliansen kommer tillbaka i bättre form än någonsin.

Det som är intressant är att Sverigedemokraterna får 3,4% i opinionsundersökningen och de närmar sig fort spärrgränsen på 4%. Min gissning är att de kommer in i riksdagen vid valet 2010. I ett europeiskt perspektiv är det underligt att extremistpartierna får så pass låga opinionssiffror här i landet. I övriga europeiska länder, exempelvis Schweiz, Frankrike och Belgien, har de högerextrema nästan fascistiska partierna exempelvis närmare 10% av väljarstödet. Om jag därför får ge mig på en gissning ligger Sverigedemokraternas potential närmare 20% eftersom vi grunden inte är annorlunda än andra européer. Just nu är det naturligtvis inte aktuellt men om tiderna bara blir lite sämre, och det inte längre finns obegränsat med mat för alla, kommer folk väldigt snart att vända sig mot varandra. I ett sådant läge kommer ett "vi mot dem"-tänkande att ha betydligt större genomslagskraft och partier som Sverigedemokraterna kommer att vädja morgonluft. Peak Oil kommer att innebära enorma förändringar i vanliga människors liv i betydligt större omfattning och betydligt fortare än vad den globala uppvärmingen kommer att göra.

Dan Nilssons artikel i SvD:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_605513.svd

Systemets monopol

Systembolaget har en helsidesannons i dagens tidningar där de försöker försvara inför svenska folket varför det finns ett statligt försäljningsmonopol på alkohol i Sverige. De skriver:

"Ändå tror forskargruppen att svenskarna skulle öka sin konsumtion med nästan 30 procent om starköl, vin och sprit såldes i mataffärerna. Vilket skulle ge följande konsekvenser:
Ungefär 1600 fler döda varje år.
Ungefär 14000 fler anmälda fall av misshandel.
och ungefär 16 miljoner fler sjukdagar."

Vad är det vi väntar på?

(Acknowledgement Per Gudmundson http://www.gudmundson.blogspot.com/"

Anfall mot Iran?

Det var intressant att läsa Bitte Hammargrens artikel om USAs och övriga västvärldens planer att anfalla Iran i måndagens SvD. För oss som aktivt har följt den här historien ända sedan James Fallows artikel "Will Iran be next?" från decembernumret 2004 i The Atlantic Monthly till idag hade hon inte särskilt mycket nytt att komma med. Det var nu säkert heller inte hennes avsikt utan tanken var nog mer att presentera hela konceptet för ett anfall mot Iran för SvDs läsare. Frågan är bara varför hon valde att skriva om det här just nu. Jag förutsätter att hon har en del kontakter på UD och vet de något som vi andra inte vet?

Själv var jag övertygad om att ett anfall var nära förestående efter att ha läst David Lindorffs artikel "War signals?" i oktoberutgåvan av The Nation 2006, men eftersom månaderna har gått och inget har hänt börjar jag nu tveka. Anledningen till USAs passivitet i frågan är förmodligen att militären i Pentagon har övertygat Presidenten om svårigheten med ett anfall, om att ett flyganfall inte räcker (något som blev tydligt illustrerat vid Israels krig mot Hizbollah milisen sommaren 2006) och den potentiellt ödesdigra effekten för flödet av olja ut ur Persiska Viken som ett sådant anfall skulle innebära. Alternativt har Ryssland eller Kina gjort klart för Vita Huset att de inte bara tänker sitta stillatigande vid en sådan attack. Jag undrar om inte de brösttoner som hörs i retoriken från USAs sida bara är ett sätt att skrämma Iranierna. Jag tror dessutom, och här håller jag med Andrew Sullivan, att det numera är för sent för ett sådant beslut. Det är mindre än ett år kvar till nästa Presidentval, och frågan skulle skötas bäst av att bli behandlad av en nyvald President.

Bitte Hammargrens artikel i SvD:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_584399.svd

James Fallows krigsspel i The Atlantic Monthly:

http://www.theatlantic.com/doc/200412/fallows

David Lindorffs artikel i The Nation:

http://www.thenation.com/doc/20061009/lindorff

Tåg eller flyg?

Svenska Dagbladet gör i dagens tidning en jämförelse mellan tåg och flyg i transporten till Göteborg. Det visar sig att restiden dörr till dörr är knappt tre timmar med flyget medan den är mer än fyra timmar för tåget. Detta är en aning överraskande eftersom en liknande undersökning i Frankrike mellan Paris och Marseille skulle ge ett omvänt resultat. Just sträckan Paris-Marseille blev utbyggd för sju år sedan och tar för höghastighetstågen (TGV) bara 2h och 55min. Detta är imponerande med tanke på att det är mer 80mil emellan städerna. Den svenska juniormotsatsen heter som bekant X2000 och den drygt 40mil långa resan mellan Stockholm och Göteborg tar mer än 3h. I jämförelse med dess franska motsvarighet står sig alltså Sveriges snabbtåg slätt. Problemet är inte bara att hastigheten är begränsad på en del sträckor utan de onödiga stoppen i bondhålor på vägen. I resan mellan Malmö och Stockholm är detta än mer flagrant, varför stannar tågen i Alvesta och Nässjö?

Den här jämförelsen blir än mer pinsam för Sveriges del när man betänker att den nya sträckningen Paris-Strasbourg blev invigd i juni. Numera tar det bara drygt 2h att åka på den sträckan. Mellan Hamburg och Berlin tar det heller inte mer än 90min. Sverige behöver stora investeringar i den den spårbunda infrastrukturen. De kommer att behövas om Sverige skall kunna bevara sitt teknologiska försprång gentemot andra länder även i framtiden.

Märk sedan att det här säger jag inte ur klimatsynpunkt utan därför att utbudet av olja med all sannolikhet kommer att bli mindre och mindre framöver. Den globala uppvärmningen är i sammanhanget bara ett litet odefinierbart hot som kanske kan anas vid horisonten. Peak Oil ligger mycket närmre i tiden och dess konsekvenser kommer att bli mycket värre. Svds Susanna Baltscheffsky är dessutom en viktig punkt på spåren när hon säger att det är köttproduktionen i världen som står för 18% av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Eftersom det dessutom nästan uteslutande rör sig om metan som är en 4-5 ggr bättre växthusgas än koldioxid blir effekten väldigt mycket högre. Vill du göra en insats emot den globala uppvärmningen så tala om för mormor att låta bli söndagssteken i helgen. Resan dit kan dock lugnt gå med bil.

Länk till de franska höghastighetstågen (TGV):

http://www.tgv.com/FR/

liksom till X2000:

http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=110&a=14534&l=sv

Susanna Baltscheffskys artikel:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_596031.svd

Skottlossning mot polisen

Polisen i Göteborg har utsatts för grov skadegörelse. Först var det en polisstation i Partille utanför Göteborg som blev utsatt i måndags och sedan en hangar på Göteborg City Airport i Säve. Den senare attacken gjorde dessutom fyra polishelikoptrar obrukliga för överskådlig framtid. Polisen gör inga kopplingar mellan dåden utan hävdar att den första attacken har med ett gym som ligger bredvid polisstationen att göra. De säger även att det sannolikt är en uppgörelse mellan rivaliserande banditligor som ligger bakom. Detta har gett vatten på kvarn till Maria Abrahamsson på ledarsidan i Svenska Dagbladet som hävdar att alla problem med organiserad brottslighet skulle försvinna med en svensk specialstyrka på 200-300 man som kunde agera över länsgränserna. Rikspolischefen Staffan Strömblad kom nyligen med ett sådant förslag och igår karaktäriserade han incidenterna som ett hot mot hela rättssystemet. Nu skulle det förstås vara enkelt att lägga skulden för den bristande bevakningen på polisen själv och säga att med ökad säkerhet skulle attackerna ha kunnat undvikas, men detta är något som vi som lever i demokratiska samhällen har valt inte att göra. Vi väljer att inte skydda oss till 100% därför att vi antar att sådant här skall inte inträffa. Därför håller jag med Maria Abrahamsson när hon säger att attackerna också är ett hot mot hela det demokratiska systemet.

Er konspiratoriskt lagde bloggare, som f.ö. tillbringar större delen av sin lediga tid med att läsa deckare, tror dock inte på uppgifterna om att det skulle handla om rivaliserande brottssyndikat. Jag tror mer på att det handlar om unga extremister som har fått tag på vapen från något militärförråd och efter lång och noggrann rekognocering har satt igång ett "krig" mot polisen. Jag tror inte heller att den vanliga polisen kan lösa den här typen av brott, men jag tror även att det är osannolikt att en nationell specialstyrka skulle vara bättre rustad att ta hand om ett sådant fall. Låt därför säkerhetspolisen utreda, men se till att de har resurser nog att kunna klara av att lösa fallet. Låt inte anarkistiska krafter sätta demokratin ur spel.

Maria Abrahamssons ledare:

http://wwwc.svd.se/prenumerera/pdf_index.asp?nav=ledaren

Där poletten har trillat ned...Inflation och olja (forts.)

En som verkligen har förstått vilka krafter som är i rörelse och också gör ett hyggligt jobb för att förklara är Hamish McRae på The Independent:

http://news.independent.co.uk/business/comment/article3149928.ece

Inflation och olja

SCB tillkännagav i går de officiella siffrorna för inflationen i Sverige i oktober. På årsbasis uppgick den till 2,7%, upp från 2,0% i september, och dagens tidningar är fulla av analyser om varför det blev så här. Bl. a. skriver Leif Petersen i Svenska Dagbladet att huvudorsaken är högre räntekostnader, men att att även högre tobakspriser och livsmedelspriser har spelat in.

Det intressanta med alla de här analyserna är att de nästan samtliga missar målet. Det finns nästan ingen bland analytikerna som tar upp de ökande energipriserna som en grundorsak till den ökade inflationen. Petroleum spelar en oumbärlig roll i allt det vi gör och driver faktiskt våra moderna ekonomier. När oljepriset stiger från styvt 50$ till knappt 100$ på knappt ett år är det självklart inte underligt att det även får genomslag i den allmänna prisutvecklingen. Kaffe och kakao från Afrika blir dyrare, vetepriserna stiger därför att priserna på det konstgödsel bönderna använder blir högre, priset på kött från Irland stiger därför att priset på transporterna hit inte längre kan negligeras, etc, etc. När Riksbanken sedan försöker stävja inflationen genom att höja styrräntan och därigenom minska penningmängden i landet är detta en motåtgärd och inte något som i sig driver på inflationen.

Att de ledande svenska ekonomianalytikerna var omedvetna hade jag på känn redan tidigare, men att de skulle vara helt ignoranta om de verkliga krafterna som styr ser jag som oroande.

Leif Petersens analys:

http://www.e24.se/dynamiskt/sverige/did_17475987.asp

Turism, flygbranchen och Peak Oil

Enligt en ny bok "Tourism and Global Environmental Change" (huvudredaktörer är Stefan Gössling, Lunds Universitet och Michael Hall, Otagos Universitet, Nya Zeeland) är den väst-europeiska turismen ansvarig för 10% av av de totala koldioxidutsläppen i jämförelse med 5% för världen i helhet. Även om vi naturvetare inte betraktar sociologisk forskning med något större allvar tänker jag ändå gå i polemik med resonemanget. Stefan Gössling är också huvudförfattare i debattartikel i dagens Svenska Dagbladet där de propagerar för att införa skatt på flygbränsle och moms på flygresor. Som det är i dag betalar flygbolagen ingen skatt alls på sitt flygbränsle medan bilförarna måste punga ut med 6-7kr per liter. Detta har lett till en enorm expansion av billigflyget där man kan åka till vilken som helst av världens huvudstäder för nästan inga pengar. Detta har i mångt skett på bekostnad av mer miljövänliga alternativ som exempelvis busstransporter. Jag vet själv hur det är. Om en flygbiljett till London, Paris eller Amsterdam kostar låt oss säga 500kr ser jag det inte som en stor uppoffring att åka dit. För att detta skall vara ekonomiskt hållbart för flybolagen krävs det dock att energipriserna är så pass låga att de i sammanhanget kan negligeras.

Författarna missar dock en väldigt viktig aspekt i det här och det är att utbudet av olja med stor sannolikhet kommer att minska de närmaste åren. Från de 85 miljoner fat olja som produceras dagligen kommer kanske bara 55 miljoner att kunna produceras om 15 år. Om oljepriset i ett sådant läge är låt oss för enkelhetens skull säga 500$ fatet kommer det inte att finnas särskilt många flygbolag kvar. Tro mig, de känner redan av effekterna av ett oljepris på 100$ fatet. Problemet med de billiga flygresorna är ju mycket det att antingen är resorna så pass billiga att man väljer att åka eller att de är så pass dyra att man inte åker alls.

Därför är skallen på höjd skatt på flygbränsle missriktade. Det hade kanske varit en god idé för 10-15 år sedan för att vänja flygmarknaden vid högre energipriser på samma sätt som för vägtrafiken. Nu tror jag dessvärre att sådana åtgärder skulle komma för sent och göra mer skada än nytta. Oljepriset har blivit för högt för att riktade åtgärder att stävja flygtrafiken ska få full effekt. När vi har sett Peak Oil tror jag att marknaden själv kommer att rensa ut de billiga flygbolagen på det hårda sättet.

P.S. Anledningen till att vi Naturvetare tycker att humanistiska vetenskaper är flum är att resonemangen som föranleder konklusionerna är för vaga och mer liknar diskussioner och att konklusionerna själva ofta inte bygger på hårda fakta eller t.o.m. uteblir. Observera att detta inte är någon allmän kritik av Gössling och Hall som gör ett gediget arbete.

Originalartikeln i SvD:

http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_584463.svd


Gösslings debattartikel:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_584337.svd

Danska valet

Efter en kort titt i dagens tunna Svenska Dagbladet tänker jag skriva två rader om det danska folketingsvalet på tisdag. Det liberala landsortspartiet Venstre ser i opinionsundersökningarna ut att vinna valet tillsammans med de konservativa och den borgerliga regeringen i Danmark väntas sitta kvar. Den intressantaste frågan är hur det kommer att gå för regeringens stödpartier: Dansk Folkeparti och uppstickaren Ny Alliance som gemesamt ser ut att bli tungan på vågen för regeringen. Frågan är då bara hur samarbetet mellan Ny Alliance, lett av den Syrienfödde Naser Khader och Dansk Folkepartis Pia Kaersgaard kommer att bli. Ny Alliance vill ha en uppluckrad invandringspolitik emedan Dansk Folkeparti är nöjd som det är. Jag tror dessutom att dansken i gemen är relativt ointresserad av att bli ledda av någon som inte är etniskt dansk. Därför tror jag att Naser Khaders inledningsvis mycket höga opinionssiffror på själva valdagen kommer att falla platt till marken. Även om Pia Kaersgaard i svenska medier framstår om inte som djävulen själv så i alla som han hans högra hand får vi inte begå misstaget att missbedöma hennes chanser. Hennes syn på invandringspolitiken har faktiskt ett enormt folklingt stöd i Danmark.

Hud och hor

Ett intressant TT-telegram i går där det stod om en muterad form av bakterien som ger upphov till klamydia, Chlamydia trachomatis. Enligt TT har det hittats 25 fall i Malmö, men bara ett i Köpenhamn. Detta leder docent Björn Herrmann på Akademiska Sjukhuset i Uppsala till följande resonemang:

-Vi brukar tala om grodgölseffekten-de flesta leker hemma i byn. Det finns väl trots allt vissa kulturella barriärer och man söker sig till dem man känner.

Jag är benägen att hålla med. För en gedigen integration i Öresundsområdet krävs det att folk som huvudpersonen i Sture Dahlströms skälmroman "Tango för enbenta" liksom er egne ödmjuke bloggare går i främsta ledet.

http://www.bokus.com/b/9789177422075.html?pt=search_result

Personlig integritet

I gårdagens SvD fanns det en artikel som handlade om elektroniska nycklar. Tydligen är det så att flera bostadsrättsföreningar har infört just ett sådant system. Anledningen är att dyra utbyten av låskolvar kan undvikas, men datainspektionen har nu slagit larm om att systemen i många fall utnyttjas i helt andra sammanhang. Exempelvis kan de användas för att kolla upp vem som har glömt att städa i allmänna utrymmen och för att utreda skadegörelse i lokaler ägda av bostadsrättsföreningarna.

Detta är i mitt tycke en farlig utveckling. Som Per Ström skriver på sidan http://www.stoppastorebror.se/ så riskerar vi ett liv i ett glashus där känslig information kommer i orätta händer eftersom databaser läcker. Jag vill exempelvis inte att uppgifter om hur jag går in och ut i huset där jag bor skall bli allmän kännedom. På samma sätt som jag inte tycker att utomstående har något att göra med hur jag surfar på nätet eller i vems säng jag sover om natten. I den här konkreta frågan är jag övertygad om att bostadsrättsföreningarna är mottagliga för kritik. Det är därför viktigt att vi inte låter bli att protestera mot alla sådana här korkade initiativ.

Samtidigt kom ett förslag från EU kommisionen om att uppgifter om flygresor till och från EU skulle sparas i ett år i väntan på polisens eventuella framtida behov. Yttermera skulle all teletrafik, inloggningar på e-post konton och internet och var exakt på kartan man befann sig i ett givet ögonblick också bli föremål för lagring. Det jag kan säga om detta är: "Låt för allt i världen bli". Övervakning är den moderna världens baksida. Nedrustningen av den elektroniska övervakningen kommer att bli en av de få saker jag välkomnar i den nya värld av oljebrist som väntar oss.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_573667.svd

Med anledning av att Moderaterna numera kallar sig Nya, och i allt större mån är på väg att bli ett "Socialdemokraterna Light", öppnar sig naturligtvis ett ideologiskt tomrum till höger. Jag tror att det är många av de gamla väljarna som är beredda att lägga sin röst på ett mer renodlat högerparti.

Med tanke på det ovanstående är det intressant att lägga märke till att av de övriga tre regeringspartierna så är det bara Centern som har vågat på en manöver mot höger. Detta har främst varit manifesterat av den sk "Stureplanscentern" med Fredrik Federley i centrum som har kommit med ganska progressiva åsikter som platt skatt och inskränkningar i arbetsrätten. Det återstår att se om den här trenden kommer att hålla i sig och om den kommer att få genomslag i väljaropinionen. Regeringens opinionssiffror är ju minst sagt dåliga.

Manövern mot höger borde dock inte stanna här utan även Kristdemokraterna borde enligt mitt sätt att se det försöka sig på en liknande. Fältet ligger relativt öppet för ett klassiskt konservativt parti. Om de bara försöker profilera sig på sina hjärtefrågor tror jag att deras kräftgång i opinionen kommer att bestå. Partiet var ju tidigare i mångt och mycket ett enmansparti då det leddes av Alf Svensson och den nye ledaren Göran Hägglund har tyvärr inte visat sig att ha samma karisma. Därför tror jag inte att strategin bakom deras nya kampanj "Ett schystare Sverige" är särskilt genomtänkt. Sverige behöver ett genuint konservativt parti, och en förebild i Tysklands CDU är inte att förakta.

Storm i ett vattenglas

De senaste dagarnas avslöjanden om betalning av svarta tjänster bland i första hand moderata tjänstemän i regeringskansliet har lett till en enorm debatt i medierna. Själv tycker jag att det är en storm i ett vattenglas som har blåsts upp av socialdemokratin. Den argaste kritikern har varit Mona Sahlin vilket den moderate partisekreteraren Per Schlingman elegant avfärdade i gårdagens Adaktusson på TV8 med att det var "lustigt att just Mona kom med sådan kritik".

Nu kan man i raljerande ordalag alltid avfärda sina kritiker, men problemet med den bristande skattemoralen bland politiker är likväl ett problem. Enligt mitt sätt att se det är den ett utslag av alltför höga skatter i kombination med en närmast obefintlig risk för upptäckt. Det är naturligtvis inte bra att förtroendevalda politiker utnyttjar systemet likt ett stort smörgåsbord, men i stället för att ropa högt om åtgärder för att stävja detta borde kritikerna koncentrera sig på att göra något åt grundorsakerna till att folk fuskar. Det skatteavdrag för hushållsnära tjänster som alliansregeringen införde i somras måste i ljuset av detta betraktas som ett steg i rätt riktning.

Intervju med William Clarke

William Clarke, författaren till boken "Petrodollar Warfare", blev intervjuad av Mark Strausman på "Etopia Newschannel" i lördags morse. Intervjun är lång i sin helhet, men trots detta är det mödan värt. I korthet så säger Clarke att President Nixon i början på sjuttiotalet släppte den amerikanska dollarns värde från guldvärdet, det som kallades Bretton Woods, och införde en flytande valuta. När denna ändå blev världens reservvaluta och alla råvaror i världen, olja inte minst, blev denominerade i dollar har amerikanerna kunnat finansiera hela sitt enorma budgetunderskott bara genom att trycka upp mera pengar. Det här systemet som har fungerat väl i närmare 40 år är numera dessvärre under tryck från flera håll: 1/ En allt svagare dollar gör att oljeproducerande länder vill ha betalt i annat än dollar. 2/Viljan från Iran, Kina och Ryssland att starta egna handelsplatser för olja, då nominerade i annat än i dollar. 3/ Den europeiska viljan att införa Euron som världens reservvaluta. 4/ En oljeproduktion i världen som närmar sig sitt maximum och därefter går in i en irreversibel nedgång, det som Kjell Aleklett och Colin Campbell i ASPO har döpt till "Peak Oil".



Han berättar om hur detta oundvikligen leder till geopolitiska spänningar som manifesterar sig i ökat tryck på Iran, Kina och Ryssland. Till sist kommer han med ett recept på hur amerikanerna kan komma ur den här återvändsgränden genom att stillsamt ge upp dollar hegemonin och införa strikt budgetdisciplin. Hans analys innehåller även en del allmänna hållningar, vilket får mig att tro att han faktiskt har en politisk agenda. En mycket intressant intervju hur som helst.



Om ni vill kontakta William Clarke kan ni göra det på http://www.petrodollarwarfare.com/



Intervjun finner ni på:

http://link.brightcove.com/services/link/bcpid932411100/bclid1287059549/bctid1287059699